Dagens Mats
Foto från maj 2025. Mats frös jämt och hans järnvärden blev sämre. Under sommaren och hösten fick han järntillskott och blod med jämna mellanrum, utan att bli bättre. När han fick en utomhusramp installerad började han använda lillscootern även inomhus.
Nedräkningen hade börjat, utan att åtminstone jag hade insett det!
När min mage väckte mig igår natt och olustkänslorna kom sattes en rad av oönskade tankar och känslor igång. Bianca blev väckt och behövde gå ut i snö/regn och blåst vid 5-tiden, vilket kändes motigt. Inte blev det bättre av att snubbla över skurborsten som grannen demonstrativt hade lutat utanför min dörr.
Jag kände mig oroad av mitt fysiska tillstånd, var det magen eller något annat? Mitt hjärta startade att pumpa lite extra fort och jag tog betablockerare, vilket hjälper relativt snabbt. Det tog mig hela förmiddagen att hitta balans igen och då kände och insåg jag i vilket tillstånd jag befann mig. Kanske är det en liten depression men helt säkert är det sorgen. Sorgen tränger fram emellanåt och lägger sig som ett förlamande täcke över min kropp. Den fysiska delen av sorgen, den som påverkar varaenda cell och därmed även tanke.
När tillvaron blivit stabilare knackade jag på hos grannen för att berätta att jag inte tänker skura utanför min dörr. Bostadsföretaget har bekräfat att jag inte behöver göra det och om hon vill ha bättre städning får hon kontakta dem. Hon öppnade inte. Då ställde jag skurborsten vid hennes dörr, liksom den lilla tejpbit hon lagt utanför dörren. På tejpen hade det fasttnat ett antal hundhår, inga tussar men kanske 10-15 hårstrån.
Det hade varit skönt att slippa denna konflikt, igår kändes det som mobbing. Men ju bättre jag mår desto lättare är det att ignorera.
Det var spännande skidåkning under dagen men inga medaljer. Idag ser jag fram emot damernas 5-mil och damernas curlingfinal. Därefter är OS slut för min del.
Idag känner jag mig stabil igen, så jag åker verkligen berg- och dalbana. Sorgen fortsätter att tynga min kropp och mina lemmar och får så göra hur ofta och hur länge det än behövs. Jag tror att du vet hur många tårar jag fäller och kommer fälla för dig Mats…