Långsamt och i korta stunder inser jag att jag aldrig mer behöver yrkesarbeta. På hundpromenaden, vid kvällstandborstningen och på söndagskvällen slår det ner som en blixt, jag är fri!

Mina långa och lugna morgnar är inte bara helglyx utan kan bli vardag. Jag kan unna mig o-dagar när jag vill. Efter 40 års yrkesarbete har jag svårt att förstå… Första prioritet är ändå att återfå min energi och och bli bra från min psoriasis. Det verkar ta tid och måste få ta den tid det behöver. Därefter kan jag planera om det är det jag vill, jag vill kanske bara fortsätta ta var dag som den kommer. Husbilslivet ligger högt i kurs och jag skulle vilja lära mig skulptera om mina händer kommer att tillåta det.

Elin planerar att komma hit under veckan, det ser vi fram emot!