Vi hade en fin Nyårsafton i Arkhyttan!
I eftermiddag reser Joel och Johanna hem. Nu återstår ytterligare en ledig vecka som vi ska fylla med glädjefyllda aktiviteter.
Jag startar semestern med att sova till klockan 8. Efter frukost och hundmatning/rastning går jag ut och ockar med hönsen som glädjefnattande mumsar matrester. De får ny halm i sina reden och vi tar tacksamt emot tre ägg om dagen.
Köksbron blev städad och sopad med nyköpta piasavakvasten. Den och nya snöskoveln är fortfarande försvunna så igår investerade vi i nya. Elin och Åsa har vaknat och några julklappar har blivit inslagna. Efter lunch ska vi ut på promenad.
Igår gick jag ifrån kontoret i terminalglasögonen vilket jag märkte först i varuhuset när jag hade svårt att urskilja Mats i folkvimlet, så det blev en sväng tillbaka för att rädda julen. På hemvägen lyckades vi med en hårsmån undvika att köra på ett rådjur. ABS-bromsarna fungerade bra och turligt nog höll bakomvarande bil tillräckligt avstånd. Det är förskräckligt mörkt nu när snön har försvunnit.
Min tavla ”Tre generationer” hänger hos en arbetskamrat. Jag målade den för 6 år sedan då mamma och pappa dog. Mats gjorde ett varsitt järnkors till dem som låg på graven ett tag men numera finns här i Arkhyttan.
Jag sitter och har följt gryningen bli till dag. Har druckit gott kaffe och ätit frukost med elden sprakande i köksspisen. Hundarna är mätta och rastade och det finns tid för tankar och reflektion. Jag mår bra och allt är som det ska!
Jag älskar den här bilden på vår familj, tagen 1955 i Grycksbo. Vi bodde då i Lillhärdal och det var inget problem för oss att under vintern sätta hela familjen i denna bil och köra mellan Grycksbo och Lilhärdal. Enligt Google är det idag 20 mil och tar 2, 5 timmar. Pappa i fluga och mamma i pumps!
Soffhänget innebär lite nostalgi, jag tittar på gamla foton. Här är några foton på mamma och pappa. Från 50- och 80-årsfesterna och den sista bilden på mamma från 2010.
Förkylningsläget är oförändrat för min del, är rätt risig men feberfri än så länge. Mats kände sig piggare igår kväll och sover fortfarande.
Putte har börjat ta sig ut genom och över staketet och det ställer större krav på oss när han ska rastas. Vi planerar en löplina. Donna våntar på tid hos veterinären för borttagning av en knöl som börjat växa.
Försöker hitta sinnesro i soffan…
Idag är Mats riktigt dålig, jag vaknade tidigt av att han hade frossa så hela sängen skakade. Både Putte och jag fick kliva upp… Jag håller tummarna att jag får det lite mildare!
För exakt 6 år sedan satt jag ensam hos mamma på sjukhuset i Hässleholm. Hon tog sitt sista andetag när jag höll henne i handen. Minnet av detta, förkylning och kraftlöshet gör dagen lite tung. Jag har ändå fått fram lite adventsstakar för att vi ska få lite adventstämning.
idag har det handlat om urspårning. Jag arbetade i höghuset och kunde se och följa det urspårade tåget på Borlänge station.
Min kropp spårade också ur, jag fick ont i gallan igen,. Det är exakt två månader sedan sist. Jag tog medicin så fort jag kommit hem och gick och la mig och somnade. Efter 1 timme vaknade jag smärtfri. Smärtan är förlamande och det enda positiva är att livet känns fantastiskt när det har släppt.
I morse var det nymåne och stjärnklart efter en regnig och blåsig natt. Adventsljus, granar och blinkande lyktor dyker upp allt tätare. Jag räknar ner till julen!
13 år i Arkhyttan…. Jag Återanvänder en tre år gammal haiku, det är så fantastiskt att jag hittade hem till slut!
Fredagsmorgon, snart går morgonbussen. Mats och hundarna sover och kaffet är urdrucket. Det känns som om det ständigt är måndag eller fredag i livets karusell. En rätt trivsam karusell som snurrar lagom fort för det mesta.
I helgen ska de sista älgarna styckas och de har påbörjat efterjakten. Nästa år ska vi vara bättre vinterutrustade inför älgjakten så att vi kan delta även i kyla och snö. Det blir styckning för vår del.