43 år

Jag har yrkesarbetat i 43 år. Innan dess hade jag sommarjobb inom hemtjänsten och som ledare på Barnens ös kollonier.

Jag arbetade som mellanstadielärare i Falun och Morbygden, Smedjebacken och Luleå. Jag var bl a skolbibliotekarie och tillsynslärare. I Luleå arbetade jag först som lärarvikarie men övergick till att arbeta som museipedagog på Teknikens hus.
Jag omskolade mig till systemutvecklare och extraarbetade samtidigt som alkoholinspektör åt Luleå kommun. Efter omskolningen började jag arbeta på Banverket i Borlänge. Till en början som systemutvecklare men övergick ganska snart till informatör och därefter projektledare. Den sista tiden var jag senior projektledare och när jag gick i pension timanställdes jag och arbetade ytterligare ett år inom IKT:s beredskapsorganisation. Totalt blev det 19,5 år på Trafikverket.

De allra flesta åren har jag trivts mycket bra och tycker att jag hållit gnistan uppe inför nya utmaningar. Vilka fantastiska människor jag mött och fått förmånen att lära känna! Tur att vi har sociala medier så att jag kan upprätthålla kontakten med dem. Nu när jag står inför det definitiva slutet är jag nöjd och lite lättad.
Var sak har sin tid och

Allt är som det ska!

Avslut

28 januari
Jag har fått en fantastisk blombukett från mina döttrar!

Idag ska jag åka till Trafikverket, lämna tillbaka min utrustning och göra det definitiva avslutet. Det känns bra, jag känner mig färdig med yrkeslivet. Jag ska också vara med när en av arbetskamraterna avtackas och går i pension.

Bra besked!

27 januari
Hemma väntar hundarna tillsammans med Tobias.

Vi fick positiva besked, Mats värden har stabiliserat sig och medicinerna har verkan. Glada och trötta vänder vi hemåt till vår flock.

Mot Uppsala

27 januari

Jag hade en fin födelsedag tillsammans med min flock men sov sedan oroligt och hade resfeber… det behövs inte mycket för att trigga mig men det är dags att börja träna för ett normalare liv igen.
Klockan 6 i morse avslutade jag min sista beredskapsvecka så nu har jag definitivt avslutat mitt yrkesliv och blivit heltidspensionär.

Varken Mats eller Tobias hade sovit när vi gav oss iväg mot stationen i Säter vid halv sextiden. Tobias tar hand om hus och hundar. Vi sitter nu på tåget och ska på en rutinkontroll av Mats på PAH-avdelningen hos akademiska i Uppsala.

66 år

26 januari 2020

Aldrig någonsin har jag trott att jag skulle bli 66 år gammal, men idag händer det! Medan Mats och Tobias sover blir jag översköljd med gratulationer via sociala medier. Det känns fint!

Tack!

Igår var vi bjudna till Klasse och Gerd på middag. Jättegott och trevligt som vanligt! Snart vaknar familjen och det blir skidåkning och så småningom vildsvinsstek till födelsedagsmiddag!

Vi laddar för att tidigt i morgon bitti ta tåget till Uppsala till Mats läkarbesök på Akademiska sjukhuset. Tobias är hundvakt, det är första gången jag kan följa med.

Lördag

25 januari 2020

Mats kusin Helena har skickat gamla foton på Mats.

Befriad

24 januari

De senaste dagarna har jag börjat må så bra. Jag har inte märkt några biverkningar av den nya medicinen och jag är helt befriad från illamåendet som ständigt lurade och förhindrade mitt välmående. Igår kom jag på hur bra jag mår, när jag vaknar, när jag ätit, ja hela tiden!

Det har blivit fredag och Mats kör själv och pumpar sina ben i Långshyttan. Helgen kommer bestå av mycket vinterstudio med skidskytte och längdåkning och i morgon är vi bjudna på middag hos grannarna Klasse och Gerd.

Allt är som det ska!

Ljuset kommer

23 januari

Igår körde Mats och Tobias till tippen med 4 säckar från min klädkammarstädning. Jag städade av nedervåningen, tvättade och rengjorde köket.

Fotot är från när Elin, Åsa, Maggan och jag hos Karin i Spanien för 6 år sedan.

De senaste dagarna har vårkänslan infunnit sig, dagarna blir längre, solen skiner och sinnet öppnar sig! Det verkar bli ytterligare en ljus och klar dag!

Obokad dag

22 januari


Jag fick OK på ögonundersökningen och hade bara normala åldersförändringar. Denna gång tog det betydligt längre tid innan ögonbedövningen försvann, Mats körde genom skogen hem och vi kunde njuta av strålande sol ( jag halvkisande genom solglasögon). Ute blåste isvindar så det var bara fint väder genom fönstren.

Vi åt våfflor med hjortronsylt och på kvällen levererade Lasse rökt fårbog och goda påläggskorvar. Nu ska här frossas!

På kvällen tog jag den första dosen psoriasismedicin via injektionspennan. Det gick lätt och smärtfritt men kändes obehagligt innan det blev gjort.

Idag har vi ingenting inbokat, vi får se vad vi hittar på.

Utmattad

21 januari

Igår körde jag ensam, utan vare sig hundarna eller Mats, till Borlänge. Där åt jag en lång lunch och hade det trevligt med en fd arbetskamrat som går i pension om en vecka. Beredskapstelefonen blev hämtad och jag handlade i Säter på hemvägen.

Tobias fotograferade kvällshimlen.

Det kommer nog att ta lång tid innan jag är återställd efter min utmattning. Jag mår olika bra olika dagar och så länge inget annat än vårdcentralsbesök och handling är inbokat går det oftast bra. När jag ska arbeta en vecka och åka till Borlänge och idag åka till Falun för ögonkontroll känner jag mig snabbt i obalans. Att passa en tid och väckas av väckarklockan känns påfrestande…