Lukt och smak

Sedan i somras har Mats varit utan lukt och smaksinne förutom sött och salt. De försvann helt plötsligt som ett extra elände i alla andra besvär. Gastronomen Mats tappade lust att äta och laga och eftersom det är han som har stått för mathållningen har jag försökt ta över och hösten har blivit väldigt sparsmakad på läckerheter. För några veckor sedan skedde en förändring och nu verkar det som att han håller på att få tillbaka smaken. Det firar vi med mat och dryck! Vi tog igår fram de sista kåldolmarna som legat och väntat i frysen och Mats kunde för första gången på länge smaka av såsen. Vilken lycka!

Mindre kul var en onödig bilresa till Borlänge igår. Vi ska köpa en ny iPad pro i julklapp åt oss. Mats gamla har haft en spricka i glaset och i veckan kraschade hela bildskärmen så vi beslutade att genast skaffa en ny. Vi ringde till Telia på Kupolen och frågade om de hade den hemma och de svarade att de hade de. Motvilligt satte jag mig i bilen, jag undviker gärna Borlängeresor på mina lediga dagar. När vi kom till butiken fick vi besked att de inte hade den hemma! Vi blev så förbannade att vi bara vände oss om och gick tillbaka till bilen och körde direkt hem. 7 mil i onödan!

Nu är den beställd via nätet och vi funderar på om och hur vi ska klaga hos teliabutiken.

Pensionstankar

November har alltid varit min sämsta månad och det tycks bli värre för varje år. Sedan 5-6 år tillbaka har även februari blivit en tung månad. Februarideppen har jag löst med resor till syster Karin i Spanien. Så fort jag blir pensionär kommer jag att även besöka henne i november.

I år har jag tröstat mig med att det är den näst sista arbetshösten. Oro över Mats hälsa, större arbetsbörda i hemarbetet och den hektiska arbetstakten på jobbet har tärt mer än vanligt. Jag tycker att jag är duktig att ta hand om mig, släppa det jag kan släppa, sova det jag behöver och prioritera hårt. I januari fyller jag 64 och har ett år kvar till pensionen, om jag vill. Jag har ursprungligen planerat att arbeta fram till sommaren 2019 men börjar tveka, jag är kanske för trött för det och längtar oerhört efter lugna morgnar, att även orka göra aktiviteter utöver de nödvändigaste vardagssysslorna här hemma och att kunna hålla mig vaken och se TV-program efter kl 20.00!

Det är mest morgnarna jag vill bli av med, varje morgon för jag en kamp med mig själv när klockan ringer kl 5.00.  Jag lyckas för det mesta vända det till att bli bra dagar. Nu räknar jag ner till julledigheten, bara 8 morgnar kvar!

Åtta arbetsdagar kvar…

Idag tyckte t o m busschauffören att det var jobbigt väglag. Men han körde mig tryggt genom regn och ishalka till jobbet.

På fredagar serveras fredagsfrukost och det uppskattas. Jag har julpyntat i mitt arbetsrum med Annas ljusstake!

Brödleva

Idag hade vi APT om etik och moral i Yttersätra, en grannby till Arkhyttan. Efter mötet bakade vi pizza i vedugn. Vi höll till hos Brödleva, ett surdegsbageri med konferenslokal.

Mörker och ljus

Min tavla sorg dök upp på facebook i morse, jag gjorde den 2010 när både mamma och pappa dog.

Det blev en hemarbetsdag idag också, jag hade många möten via Skype men jag är effektiv och kommer igång tidigt. Resten av veckan är fylld med fysiska möten i Borlänge. På onsdag eftermiddag ska vår sektion vara hos Brödleva i grannbyn på eftermiddagen. Först möte och sedan pizzabakning!

Just nu tar jag en dag i taget och längtar efter julen och ledigheten. Bara 12 arbetsdagar återstår!

Äntligen

Äntligen är november över!

Veckans sömnbrist är återhämtad men jag är ändå såååå trött och sååå sorgsen. Jag förstår varför och tillåter mig att vara i detta tillstånd.

Som vanligt är det bara hälften av adventsstakarna som fungerar, det ska fixas. Köksbron ska kläs in med ljusslinga och sedan är jag för tillfället adventsnöjd. Vi jobbar på med kontors- och sovrumsflytt, vår  arbetstakt anpassas till en hjärtsjuk och en allmänt utarbetad.

Generationer

Igår invigde jag min nya hemarbetsplats. Vi möblerar om. När vi flyttade hit hade vi sovrummet där vi nu har vårt arbetsrum och flickorna hade sina rum i övervåningen. Nu ska vi flytta ner sovrummet för att Mats ska slippa trapporna och arbetsrummet får bli kombinerat med ateljen. På så sätt får vi två gästrum där uppe och det har vi också behov av.

Jag insåg igår att det bara är 3 veckor kvar till jul och första advent i morgon så det är dags att börja förbereda inför julen. Det är tur att det då blir lite ledighet, jag märker att jobbet tar allt mer av min energi ju äldre jag blir. Jag vet inte hur många gånger jag har tänkt att den här novebermånaden är min näst sista innan pension!

Eftertänksamhet och sorg präglar våra sinnen. Snart finns det ingen kvar av generationen före oss. Min tavla 3 generationer känns återigen aktuell. Den hänger hemma hos en arbetskamrat.

Gläd dig du som än ser solen

För några år sedan hade vi tävling i pepparkaksbygge på jobbet. Jag gjorde denna skapelse efter alla brandövningar och brandlarm som gått i höghuset det året. (Jag vann inte…)

Idag har jag varit hundvakt och arbetat hemifrån. Mats körde i morse ner till sin farbror och faster i Storå, han kommer hem framåt kvällen. Snön ligger kvar och det är några minusgrader.

Vi har fått besked från sömnlabbet och läkarna. Mats har 29 andningsuppehåll per timme vilket är alldeles för mycket och en maskin för natten ska prövas ut. En remiss till en kranskärlsröntgen har också skickats iväg. så vi kommer att få fortsätta att vänta på besked…

Farmor Britt hade valt ut en text av Heidenstam till sin dödsannons:

”Mig förunnas det ofattbara
att som människa få leva några år på jorden.
Gläd dig du som än ser solen”

Sorg och glädje

Snön har bäddat in oss i ett vitt vackert täcke. Här i Arkhyttan är det bara ett tunt täcke, nollgradigt och mest regn. Bara några kilometer härifrån ökar snötäcket och i Borlänge föll det nog en dm igår.

Sorgen har bäddat in mig med någon slags känslotäcke. Jag hade glömt bort hur fysisk sorg kan vara. Britt kommer alltid att saknas mig. Åsa la ut detta fina igår:

Jag nåddes också av ett glädjebud igår. Fd arbetskamraten Ewelina skickade denna bild på sitt första barn, 10 veckor gammal! Livet går vidare, precis som det ska…