54 arbetsdagar kvar!

Jag lämnar vårt hem med bussen. I morse var det frost på många av åkrarna och det var inte ljust kl 6.30.


Mats har lämnat prover på vårdcentralen och vi fortsätter att vänta på besked. På jobbet är det lite lugn före stormen, nästa måndag går vi in i den nya organisationen.

Vi väntar…

Vi förbereder ny inredning i matkällaren men har en tung helg. Läkaren har inte hört av sig och i morgon ska Mats lämna nya prover. Att leva i ovisshet är sååå jobbigt! Dessutom hittade jag en av kycklingarna död igår. Tur ändå att vi har 3 kvar, vi håller tummarna för dem!

Berg och dalbana

Mats har den senaste tiden känt sig sämre än i somras och det syntes också på proverna. Jag hämtade honom från sjukhuset igår em och nu väntar vi på att läkaren Emma ska höra av sig.

Kycklingarna verkar må bra och de har inte blivit fler än 4.

 

Kycklingar

Idag möttes jag av kvitter från fyra nykläckta kycklingar. Så söta!

Jag har skjutsat Mats till Avesta lasarett där han förbereds inför lungröntgen i Falun i morgon bitti.

Nedräkningen fortsätter

58 arbetsdagar kvar! Igår hade vi den årliga seminariedagen då vi delar med oss av våra kunskaper.

Jag var rumsvärd och lyssnade bl a på min nya avdelningschef .

Åsa har rest till NewYork med sin klass och kommer att stanna privat i några veckor så hon blir borta en månad.

Mats läkare Emma har hört av sig, hans värden är lite sämre vilket förklarar att han mått sämre igen. I kväll läggs han in i Avesta för att genomgå undersökningar i morgon. En undersökning i Uppsala återstår därefter. Jag arbetar hemifrån och tar hand om hundarna.

Tillbaka i ruta 1

Efter att Mats har mått lite bättre under en period känns det nu tungt att ha hamnat tillbaka på ruta 1 igen. Jag har en filosofisk arbetskamrat som växt upp i andra kulturer och som påpekar att det är en uppåtgående spiral. Tillbaka på ruta 1 innebär att befinna sig på en nivå högre och närmare”nirvana”.  Just nu känns det inte så men jag finner det trösterikt och vill gärna ta till mig det synsättet.

Vi gör denna resa tillsammans Mats och jag och vilken lycka att vi har varandra!

Dala Storsund

Ytterligare en arbetsvecka är slut. Jag har beredskap fram till måndag och är beredd att rycka in ifall det behövs. Torsdag och fredag var vi på Trafikverkets kursgård i Dala Storsund, inte långt från barnens släktgård Öjegården. Vi ordnade vår middag själva och hade en trevlig senior projektledarträff.


Mats har varit lite sämre några veckor, har har många andningsuppehåll på nätterna och har jobbigt med andningen igen. Vi avvaktar under helgen ifall det är en släng av det virus jag hade känning av.

Politik

Sällan har jag diskuterat så mycket politik som de senaste dygnen. Med Busschaufför, arbetskamrater och i hissen. Det händer nya saker i Sverige, som inte längre är så tryggt. Mats och jag satt uppe och tittade på valvakan och resultatet blev så osäkert som det kan bli. Vi får se vad detta leder till. Jag tror att det är viktigt att vi fortsätter att prata politik och att politikerna tänker om, det är dags att tänka nytt!

Solen gick upp över Dalälven när jag åkte med morgonbussen till jobbet igår. Idag arbetar jag hemifrån.

Hösten är här!

Så mycket bättre

Igår kom Mats hem med vackra rosor till mig och dagen blev genast så mycket bättre. Vi gör nyttiga ”KarlAlfred”-drycker för att stärka oss.

Igår arbetade hemifrån också eftersom jag kände mig osäker på magen. Vad jag än haft var det relativt lindrigt och idag känner jag mig nästan helt vanlig igen.

Idag tar jag en lat dag. Jag har plöjt igenom se sista avsnitten av säsong 7 av ”The walking dead” . Just nu åskar och regnar det men innan åskregnet plockade jag en papperskasse med vinteräpplen inlindade i papper för att förvara i källaren.

Här kommer ett bevis på att det inte bara är jag som sitter och sover framför TV:n.