Osäkert

Naturen har skapat spännande snöskulpturer på våra verandapelare.

Jag arbetade hemifrån igår för att kunna hjälpa Mats om hans näsblod skulle återkomma. Det gick bra, han hade bara lite näsblod. Men vi känner oss osäkra och vet att Mats har svårt att agera om han får en liknande blödning igen. Därför väljer jag att arbeta hemifrån även idag.

Mats oroar sig lite för kranskärlsundersökningen och ev ”sprängning” nästa vecka. Han läggs in på måndag och undersökning/ingrepp sker på tisdag. Jag kände mig frustrerad över att få ihop pusslet att arbeta, ta hand om hundar och sist men inte minst ”hålla Mats i handen” och tar därför ut mina tre kompensationsdagar för de beredskapsveckor jag gjort. Det innebär att nästa vecka bara blir en arbetsdag, torsdag, innan jag reser till Spanien. På onsdagen kommer Joel hit och kommer sedan att sällskapa Mats när jag är bortrest.

Men först ser vi fram emot en lugn helg (…utan näsblod!) med avslutning av OS och i kväll ska vi äta tapas för att ladda inför min spanienresa.

Dramatik

Onsdagen är helt mötesfri och Mats skulle till en undersökning i Avesta så jag valde att arbeta hemifrån. Innan Mats for började han blöda näsblod men fick stopp efter en stund så han åkte iväg. Han kom inte längre än till grannbyn innan det började blöda igen så han fick vända hem med huvudet utanför bilrutan. Det fortsatte att blöda i nästan en timme och vi ringde 1177 med 25 min väntetid och ställde in Avestabesöket. Vi tyckte att det var riktigt otäckt med så mycket blod under så lång tid.

Nu har vi pratat med vårdcentralen efter inrådan av 1177. De har ingen läkare tillgänglig utan vi ska åka in akut om det börjar blöda igen. Det är tredje morgonen han blöder näsblod och att han äter blodförtunnande gör det inte lättare att få stopp på. Jag måste arbeta hemifrån i morgon också, Mats klarar inte detta själv och eventuellt får vi åka in till läkare och då måste jag köra. Pust…

Vi tittar på skidåkarna och det lugnar inte nerverna – jag ska aldrig mer klaga om jag har det tråkigt!

Igår skickade Karin foton från Molvizar. 10 grader på morgonen, över 20 på altanen på eftermiddagen!

Söndag igen

Idag vaknade jag i harmoni, det var ett tag sedan. Beredskapsveckan lider mot sitt slut och har hittills varit incidentfri. Jag har släppt några arbetsuppgifter på jobbet och ser fram emot en vecka som inte är fullspäckad med möten vilket innebär att  jag får en acceptabel arbetstakt.

Maggan påminde igår om att vi snart reser till Spanien och Karin reser ner redan idag!

Förutom spanienresen ser jag fram emot att Mats ska få göra sin kranskärlsundersökning och eventuella ballongsprängning nästa vecka. Därefter räknar vi med att vi äntligen, efter nästan ett års väntan och undersökningar, ska få något slags besked och få något att förhålla oss till. Väntan har varit näst intill olidlig.

Februari

Av alla månader är februari min sämsta månad, den är värre än november numera. Jag är trött och kraftlös, saknar energi och sover hur mycket som helst. Det är tur att Mats börjat laga god mat igen. Just nu luktar det jättegott från den kycklingsoppa han lagar. Att vi tar OS-guld på löpande band gör inte heller något. I morse vaknade jag till att Frida Hansdotter tog guld i slalom!

Om exakt 2 veckor har Maggan och jag landat i Malaga och är på väg mot Molvizar. Å, vad jag längtar efter att vara ledig, umgås med Karin och Maggan och möta lukterna och solen och värmen. Att stå i mörkret på hennes terass i mörkret och lyssna på när blåsorkesten tränar på skolan nere i byn…

Vasst blir det här!

Mats har skaffat en knivslip, slipar knivar och ser på OS. Jag sover, beredskapar och jobbar.

Allt är som det ska!

Morgonstund

Det är märkbart hur mycket längre dagar vi fått, härligt att det går åt rätt håll. Vardagarna rullar på och det känns tråkigt att missa OS-glädjen under dagtid men det är ett bra tidsfördriv för Mats.

OS

I helgen har vi tagit OS-guld och jag har återhämtat mig från förkylningen. Idag sålde vi snöskotern som stått oanvänd i flera år.  Det känns bra att den kommer till användning.

Nu laddar vi för en ny arbetsvecka och för mig blir det även en beredskapsvecka.

Vardag

Förkylningen har resulterat i snuva och inget annat. Idag känner jag mig så frisk att jag friskskrev mig men arbetade en liten kortare dag här hemifrån. Solen strålar och temperaturen håller sig på några minus, en härlig vinterdag helt enkelt!

Jag hoppar in i beredskap för Frida ett dygn, hon tog ett dygn för mig när jag fyllde år. På måndag börjar sedan en ny beredskapsvecka för mig. Men först är det helg.

Citron

Idag ska vi avnjuta vår första citron. Vi har ytterligare en på gång i köksfönstret, men de är de enda vi lyckats driva fram sedan vi fick citronträdet för 6 år sedan. Jag har sjukskrivit mig några dagar men det är en hederlig gammaldags förkylning så jag tror att dimman ska överge min hjärna bara jag får vila några dagar.

Joel har meddelat att han kommer hem och stannar större delen av min spanienresa. Så skönt och bra att han kan ställa upp! Nu törs jag fortsätta planera och längta efter resan.

Förkylt

Jag blev ruggigare igår och arbetade hemifrån idag för att försöka mota förkylningen. Under eftermiddagen kände jag mig riktigt hängig och det är troligt att det blir sjukskrivning i morgon. Trist!

Jag tröstar mig med att tänka på vår spanienresa som kommer allt närmare. Det som känns tråkigt är att den undersökning som Mats väntat på så länge har blivit bokad 3 dagar innan jag ska resa. Om de ska göra en ballongsprängning, vilket man vet först vid undersökningen, har han en konvalisensperiod. Vi kollar upp med Joel om han kan komma hem och vara här. Men det känns inte riktigt bra i magen att det skulle bli just nu!