Kategoriarkiv: Flytt

Vart är vi på väg?

Varmt ute, javisst, men igår småduggade det hela dagen. Jag började tömma garagetältet som blivit sålt och ska monteras ner av köparen idag eller i morgon. Dessutom krattade jag framsidan av huset. Just nu är det bara lervälling men förhoppningsvis kommer gräset och vårlökarna snabbt ta över.

Vi fixade och gjorde också rent duschkabinen tillsammans. Det behövdes!

Mats gjorde världens godaste hamburgare som vi åt tillsammans med Lasse innan de åkte på modellflygsträff i Säter. Jag tittade på Fest för Abba, en 50-årshyllning, där ett par artister gjorde fantastiska tolkningar!

Nu sitter jag med morgonkaffet, solen strålar in genom fönstret och jag möter dagen. Sopbilen har varit här och det är en typisk arkhyttefredag.
Sakta, sakta rensar och städar vi upp inför flytt och fotografering. Här kommer inte att stylas men vi vill att det ska se personligt och hemtrevligt ut. Vår veranda är full med kartonger som samlats med diverse innehåll. Idag blir det kartonggenomgångar och fortsatt tömning av garagetältet.

Överst på min bucketlist står en kanalbåtsresa i England. Elin, Åsa och Karin har sagt att de vill följa med. Jag har börjat titta på olika alternativ och planen är att genomföra det nästa sensommar,

Jag är mycket bekymrad över vad som sker i världen just nu men fokuserar på situationen i Sverige. 10% av våra barn lever i fattigdom, demokratiska rättigheter och fackmän ifrågasätts av politikerna som även tar beslut om att miljön försämras i stället för tvärt om.

Flyttbestyr och miljödom

Vi bestämde tillsammans med mäklaren att vårt hus ska läggas ut på Hemnet inom några veckor. Det ska fotograferas först, bl a med drönare. Har vi tur kan hon arrangera visningar i början av maj då trädgården bör ha kommit till liv igen.

Värmen fortsatte men solen höll sig borta igår. Mats undersökte hur vi ska göra med hans hjälpmedel vid flytten, det blev några samtal. Likaså blev vårt garagetält sålt.

Äntligen värme!

Igår hade vi 15 grader i skuggan och när Klasse kikade förbi blev det premiärfika på uteplatsen. (där det låg 5 cm snö i förrgår!)

Vi satte på sommardäcken, jag krattade och rensade i trädgården, hundarna sprang ut och in hur de ville och vi njöt!

Idag kommer mäklaren och vi ska diskutera hur vi går vidare med försäljningen.

Åsa har fått beröm för sin insats i dansföreställningen under helgen!

Diskussionen om aktivismens betydelse fortsätter. Detta är från gårdagens DN.

Ålderskris

Vi har ibland oroliga drömmar när vi står inför allt det nya. I natt slogs Mats med lejon och jag fick väcka honom för att inte få en smocka!
Framtiden känns både overkligt och spännande men ska vi verkligen lämna detta paradis tänker jag när jag går runt i trädgården.
Ja, det är både rätt och självklart och för min del kan det inte gå fort nog, ju förr desto bättre!

Min psoriasis har blivit synlig igen eftersom jag minskat dosen på medicinen, jag överväger den nackdelen mot att öka dosen och riskera dåliga levervärden igen eller att behöva byta medicin.
Nackdelen med Metoject är håravfall. Jag tappar mycket hår och har blivit så tunnhårig att jag inte vill klippa mig kort igen. Detta och den kroppsliga skröpligheten jag upplevt det senaste året har sartat min andra ålderskris, den första hade jag vid 60. Vid 40 var jag fullt upptagen av min struma och barnen. Vid 50 hade jag fortfarande cancerbehandlingen i kroppen och knoppen och startade ett nytt liv tillsammans med Mats.
Men jag och vi lever, vilket inte varit helt självklart, och vi satsar på ett fortsatt bra liv tillsammans!

Igår körde vi med ett stort lass till återvinningen och passade då också på att handla. Jag köpte också en ny räfsa och ser fram emot att städa upp i trädgården, den blev eftersatt förra året eftersom jag inte kunde gå.

Tålamod!

I natt föll det mer snö och världen var vit när jag vaknade.
Gårdagen var en tung dag. Mats sov inte alls på natten men tog igen det under dagen. Jag sov minimalt och vaknade vid 3-tiden. Alltså blev dagen som en degig massa, jag dammsög men mer blev det inte gjort. Sömnen tog jag igen i fåtöljen framåt kvällen.

Vi pratade med mäklaren som kommer hit på onsdag. Intresset för huset har hittills varit minimalt och det ska läggas ut på Hemnet. Vi inser att det kan ta tid att hitta rätt köpare men önskar naturligtvis att det ska gå snabbt!

Det planerade utejobben får avvakta tills snön smält bort. Vi rensar och gör inomhusjobb i stället. Och tränar som så ofta tidigare tålamod… så även hundarna som hellre är inomhus sedan snön kom tillbaka.

Åsa rapporterade från premiären av dansföreställningen. Elsa, korreografen, födde sitt barn på premiärkvällen. Det hade gått bra men hon hade inte hunnit samla sina intryck och tankar ännu.

väntar…

Snart, snart är den här, blomstertiden och värmen! Jag längtar extra mycket i år eftersom jag förra våren och sommaren hade frukransvärd värk och ingen rörelsefrihet.

Det är skönt att slippa snökaoset som de har söderut. Här fortsätter minusgraderna men med sol och isvindar. Trädgården är så där brun och trist som det blir precis när snön försvunnit.

Vi väntar på att få kontakt med mäklaren för att diskutera hur vi går vidare med husförsäljningen. Vi planerar även en skåneresa i mitten av maj, inte så mycket för att rekognisera eftersom vi redan bestämt att det är Limhamn som gäller. Mer för att träffa barn och barnbarn och få lite miljöombyte. Jag ska också se Åsas dansföreställning i Köpenhamn!

Den ständigt uppskjutna resan till systrarna i Skarpnäck verkar fortsätta att bli uppskjuten. Trots att vi är pensionärer har vi svårt att få till tider som passar alla och hundvakterna ska också kunna ställa upp.
Jag hoppas att vi får till det under sommaren!

Fantastiska år!

Elin har lagt klart pusslet!

Igår kom den 5:e ”staruren”. Vi hade en tunn snövit morgon men temperaturen kretsade kring nollan så det försvann under dagen. I mellansverige har det varit snökaos och trafiken har stått stilla hela natten på E4 i Grännatrakten. Det verkar som det är långtradarna som är de stora problemen. De borde inte få köra när det är orange varningar!

Systrarna skickade bilder från Molvizar och Skarpnäck!

Vi brydde oss mindre om vädret och delade en lunchportion på Skedvi Bröd i Stora Skedvi. (Vi orkar inte serveringsportioner längre och det bär emot att kasta så mycket mat) Det var en mycket god schnitzel på lokal forsagårdsgris.

Vi satt länge och tittade på foton från bröllop, konstutställningar, husbilsresor mm. och konstaterade att vi har haft fantastiska dryga 20 år tillsammans!
Innan vi träffades hade vi båda långa tyngre transportsträckor att ta oss igenom och vändpunkten kom när vi träffades och i och med min bröstcancer.
Vi har sett till att förverkliga det vi verkligen ville. Jag glömde igår nämna hundflocken, körsången, hönsen, motorcykeln, modellflygning, golfen, husrenoveringar, biodlingen, spanienresor och jakten. Likaså att pappa kunde bo här en period innan bra äldreboende var ordnat för dem båda.
Min psoriasis och Mats PAH och hjärtproblem liksom pandemin innebar en ny tung transportsträcka. Tack vare att Lasse flyttat hit och har hjälpt oss fick vi tid att bygga upp nya mål och önskningar inför framtiden. Även Ylva Los tillkomst hjälpte till.
Nu väntar det nya livet i Skåne!

Bröllopsdag

För 13 år sedan gifte vi oss i Dala Husbys kyrka. Det var en stor dag för oss och vi firade ordentligt, vilket vi också ska göra idag!

Att som 49 åring möta min Mats var mycket stort.

Säg till om jag stör,
sa han när han steg in,
så går jag med detsamma

Du inte bara stör,
svarade jag,
du rubbar hela min existens

Välkommen! 

Eeva Kilpi, ur Sånger om kärlek

Vi startade tumultartat med tonårsdöttrar och jobbig bröstcancerbehandling. För första gången i mitt liv upplevde jag att jag inte var ensam, jag hade hittat min själsfrände. Mats hade möjlighet att följa med och vara med mig under hela behandlingen. Tack vare det stödet, Elin och Åsa, systrar, släkt och vänner tog jag mig igenom den livskris bröstcancern innebar.

När jag tagit mig igenom behandlingarna omstrukturerade jag mitt liv utifrån nya ögon. Jag köpte huset i Arkhyttan och Mats flyttade in. Vi tog upp det gemensamma konstintresset och har haft fantastiska år med konstspaningar och utställningar i Arkhyttefabriken, vårt galleri Anemona och i vår trädgård. Vi skapade webbsidor och hade företag.
Det gemensamma husbilslivet startade under cellgiftbehandlingen. Efter varje dos åkte vi iväg på en tur anpassad efter måendet. Vi fortsatte sedan med ett antal husbilar men testade även husvagn. Den sista husbilsresan gjorde vi för ett år sedan innan vi avslutade det kapitlet.
Jägarexamen och jakten blev ytterligare ett gemensamt intresse och när vi inte längre orkade ta skogspromenader körde vi ut i naturen med fyrhjulingarna.

Elin och Åsa bodde hemma några år innan de flyttade ut och skapade sina liv. De, Tobias och Joel bodde sedan här hemma under kortare eller längre perioder.

Det var harmoniska och härliga år!

Innan jag gick i pension började Mats hälsa försämras och mina sista arbetsår blev slitiga. Min psoriasis slog till och mina händer blev mer eller mindra obrukbara. Jag var sjukskriven några månader innan jag gick i pension för 5 år sedan. Mats fick samtidigt sin PAH-diagnos efter flera års utredningar och efter ytterligare ett par månader sa hans hjärta ifrån och han fick sitt första hjärtstopp hemma i fåtöljen.
Den ”resan” har jag beskrivit här i bilddagboken.

Bröstcancerresan finns beskriven i Bröstdagboken: http://www.brostdagboken.se/index.html

Jag är tacksam och lycklig över att dela livet med Mats och vår hundflock. I med och motgångar har vi navigerat oss fram tillsammans och ska snart möta nya upplevelser och äventyr nere i Skåne.

Har kommer klipp om Åsas dansföreställning i Göteborg:


Påsken 2024

Glad påsk!

Vi inleder påsken med lika grått och kyligt väder som tidigare i veckan. Fast det har inte snöat i natt i alla fall.

Igår passade vi på att göra ärenden i både Falun och Borlänge. Med oss hem hade vi sushi så middagen blev både enkel och god. Vi mådde båda bra av att komma iväg och se lite annat!
Under bilfärden utbrast Mats:

-När vi flyttat till Malmö och blir hyresgäster så måste vi bli lite sociala också!

Vi har båda ett stort ensamhetsbehov och efter pandemiåren har vi blivit riktiga ensamvargar och socialt undernärda. Vi går i morgonrock och myskläder, vissa dagar pratar vi inte mycket med varandra och gör dagarna till vad vi själva vill. Skönt javisst, men det kommer att liva upp oss att få lite mer stimulans vilket kan innebära en viss ansträngning. Vi ska vara trevliga också!

Vi inleder påsken lugnt och stilla, lite god mat och dryck finns inplanerat och hundvakt åt Haylie ett dygn likaså.

Omtumlade

En av alla underbara stunder här i Arkhyttan.

Igår mådde ingen av oss bra och vi konstaterade att vi har behov av att landa i alla känslor och tankar. Jag drömmer natt efter natt fantasirika drömmar om främmande platser och människor. Vi försöker acceptera och ta hand om oss på bästa sätt.

Vi äter våfflor med jämna mellanrum men igår, på våffeldagen, blev det inga.