månadsarkiv: september 2018

Galla

Mats gjorde en fantastiskt god Tarte Tartin av våra äpplen igår och jag åt två stora bitar. På morgonen vaknade jag av de välbekanta gallsmärtorna och efter att tagit tablett och efter långt om länge somnat om kunde jag sätta igång dagen vid 12-tiden. Det var minst ett halvår sedan jag hade gallbesvär senast och nu har jag även tvingats sätta Tarte Tartin på förbjudet att ätalistan.
Jag ser fram emot arbetet i den nya organisationen och i morgon börjar jag med ett möte med min nya chef.

Avslut

Den här veckan har bestått av avslut och avsked. På måndag går vi in i en ny organisation och för mig innebär det nya chefer och mestadels nya arbetsuppgifter fastän jag fortsätter att tillhöra Projektkontoret. Jag förlorar en del arbetskamrater men får även en del nya. I ytterligare 51 dagar ska jag vara yrkesverksam. Vi får se vad jag kan uträtta under denna tid.

I torsdags gick jag och några av de jag förlorar som  arbetskamrater på After Work.

I slutet av veckan började Mats bli lite piggare. Vi fick även besked om att hans lungor såg friskare ut än tidigare. Nu återstår högerkammarkateterisering av hjärtat i Uppsala, vi väntar på en kallelse.

Åsa är kvar i USA med sina vänner några veckor till, Elin ska få mosterbesök kommande vecka och Joel och Johanna skördar sin koloni. Nu kommer hösten att gå fort. Alla utom Tobias kommer hem över julen, vilket vi ser fram emot!

54 arbetsdagar kvar!

Jag lämnar vårt hem med bussen. I morse var det frost på många av åkrarna och det var inte ljust kl 6.30.


Mats har lämnat prover på vårdcentralen och vi fortsätter att vänta på besked. På jobbet är det lite lugn före stormen, nästa måndag går vi in i den nya organisationen.

Vi väntar…

Vi förbereder ny inredning i matkällaren men har en tung helg. Läkaren har inte hört av sig och i morgon ska Mats lämna nya prover. Att leva i ovisshet är sååå jobbigt! Dessutom hittade jag en av kycklingarna död igår. Tur ändå att vi har 3 kvar, vi håller tummarna för dem!

Berg och dalbana

Mats har den senaste tiden känt sig sämre än i somras och det syntes också på proverna. Jag hämtade honom från sjukhuset igår em och nu väntar vi på att läkaren Emma ska höra av sig.

Kycklingarna verkar må bra och de har inte blivit fler än 4.

 

Nedräkningen fortsätter

58 arbetsdagar kvar! Igår hade vi den årliga seminariedagen då vi delar med oss av våra kunskaper.

Jag var rumsvärd och lyssnade bl a på min nya avdelningschef .

Åsa har rest till NewYork med sin klass och kommer att stanna privat i några veckor så hon blir borta en månad.

Mats läkare Emma har hört av sig, hans värden är lite sämre vilket förklarar att han mått sämre igen. I kväll läggs han in i Avesta för att genomgå undersökningar i morgon. En undersökning i Uppsala återstår därefter. Jag arbetar hemifrån och tar hand om hundarna.

Tillbaka i ruta 1

Efter att Mats har mått lite bättre under en period känns det nu tungt att ha hamnat tillbaka på ruta 1 igen. Jag har en filosofisk arbetskamrat som växt upp i andra kulturer och som påpekar att det är en uppåtgående spiral. Tillbaka på ruta 1 innebär att befinna sig på en nivå högre och närmare”nirvana”.  Just nu känns det inte så men jag finner det trösterikt och vill gärna ta till mig det synsättet.

Vi gör denna resa tillsammans Mats och jag och vilken lycka att vi har varandra!