månadsarkiv: april 2017

Snö

Jag återanvänder en haiku som stämmer bra, förutom att Arkhyttan var vitt i morse.

Påskhelgen har lunkat fram i sakta mak, ingen av oss orkar eller vill vara särskilt aktiva. Jag har lite gallbesvär igen och inser att det nog är dags att göra något åt det, som det nu är inkräktar det betydligt på mitt välbefinnande.

Jag laddar för att delta i Påsksmällen i morgon. Dels tänkte jag delta i tävlingen och dels ska jag ha hand om grill och servering av hamburgare. Förhoppningsvis blir huset även dammsuget och renat inför kommande arbetsvecka.

nu

Det är riktigt skönt att ha flera lediga dagar framför sig. Igår snöade det och termometern låg runt nollan, så det blev inte vare sig häckklippning eller trädgårdsarbete. En lat lång fredag helt enkelt med mys och eldning i spisen.

Det mest påträngande känslan just nu är sorg. Sorg över Bella och de döda, sorg över de begränsningar som åldern och sjukdomar ger. När sorgen fått sitt grepp tycks annan svårdefinierad sorg också dyka upp så att jag blir sorgsen i största allmänhet. Jag tillåter mig att sörja.

Igår skrämde Mats mig ordentligt. Han hade somnat framför TV:n och började mumla i sömnen. Obegripliga ord men när jag började lyssna hörde jag honom viskande mumla ”Hjälp mig Gunilla!” Vi vet att risken för stroke är högre just nu och jag blev iskall av skräck och for upp för att se vad jag kunde göra. Då vaknade han och var som vanligt, han hade haft en otäck dröm och befann sig mellan dröm och verklighet. Hu, vilka skräcksekunder!

Det enda viktiga är att jag och vi har det bra just nu, så bra som vi kan utifrån omständigheterna.

Vi överväger att skaffa ytterligare en jakthund, jag är inne på tax men det kan även gärna vara en mindre blandrashund. Vi hittade en på blocket igår men vi vill ha en tik och de hade bara en hane kvar. Vi håller ögonen öppna…

Lång fredag

Torsdagen avslutades med glädjebeskedet att Elin kommer hit på tisdag. Hon arbetar i helgen men är sedan ledig en vecka. Så mysigt!

Fredagen startade med att Donna väckte mig halv sex och behövde gå ut. Sedan var det inte möjligt att somna om. De har varnat för snö men ingen snö hade fallit under natten. Jag sitter i min hörna och morgonmyser och ser att nu börjar det snöa… Nu återstår att se vad långfredagen ytterligare bjuder på!

Skärtorsdag

Det blev en kort arbetsvecka och nu ser vi fram emot några lediga dagar. I morse vaknade vi med ett tunt snötäcke och det är betydligt kyligare än i förra vecka, typiskt aprilväder.

Vi har varit på årsmöte med älgjaktlaget. Jag tog ett foto från Stocksbro bystuga. Det var en sådan vacker vårkväll!

Mats mår lite bättre men vi är båda lite rastlösa och otåliga på att få mer besked om Mats hälsa. Vi får se vad vi orkar göra under påsken, vi kommer att vara själva här hemma. På måndag är det Påsksmällen, en jägarträff med skjuttävling på Lövåsens skjutbana. Jag ska grilla och sälja hamburgare förutom delta intävlingen. Mats är kontrollant vid en skjutstation.

Vi börjar vänja oss vid att Bella är borta. Jag hittade det fina fotot på henne i facebook. Donna har löpt färdigt och hon och Putte verkar också ha vant sig. Hönsen värper sämre just nu men de måste väl ha lite vilopauser emellanåt.

På arbetet är det som vanligt full fart, jag håller precis på att påbörja ett arbete med att starta upp ett projektkontor tillsammans med några kollegor. Men först nu lite påskledigt.

Glad Påsk!

Trädgårdsarbete

Det blev inget målande. Vädret lockade mig utomhus och jag tog mig an att börja klippa häcken på framsidan. Mats satt och sällskapade mig emellanåt. Jag borde ha tagit ”före”foton också!

Under en paus tittade jag på TV-sändningen från manifestationen på Sergels Torg i Stockholm. Det var överväldigande!

Min arbetskamrat Anna har gett mig små tomatplantor som jag ska driva upp.

Utomhusarbetet botade min rastlöshet och nu känner jag mig trött men oerhört sorgsen. Vi tycks befinna oss i en berg- och dalbana.

Jag kommer att arbeta hemifrån halvdagar denna vecka också. Det är fantastiskt bra att arbetet tillåter detta och att vi kan ha Skype-möten, just nu förenklar det vårt liv betydligt!

känslor i kaos

Sverige reagerar strarkt på fredagens terrorattack. Många känslor och handlingar kommer fram och den blomsterklädda polisbilen fick mig att gråta.

Jag har svårare att ta hand om mina egna sorgeämnen och letar fram denna bild från bröstcancertiden 2002, ganska exakt 15 år sedan. Skräcken som skriker någanstans långt där inne, kärleken till Mats och livet, sorgen och döden skymtar i bakgrunden och mitt i alla känslor står jag stadigt och känner tillit att allt är som det ska, eller?

Mats känner sig lite lugnare och bättre av den nya medicinen. Vi är bra på att ta hand om varandra och leva i kaos, så vi har det så bra som vi bara kan. Vi avvaktar fler undersökningar och besked och planerar för tiden då Mats blivit piggare. Jag bearbetar genom att försöka beskriva mina känslor och genom att måla.

Så… det ÄR som det ska!

Oro och förhållningssätt

Terror, krig och oro i Sverige och världen. En värld som inte är som någon gång tidigare i min livstid. Det är svårt att hitta ett bra förhållningssätt men glädjande att höra rapporter om den solidaritet och hjälpsamhet som visade sig i Stockholm igår!

Trots detta är det på det privata planet som största delen av mina tankar och oro finns. Vi är inte odödliga och risken att någon av oss kommer att dö ökar för varje dag och varje år. Det vet vi men vill inte, i alla fall inte nu! Vi ska ju… och … och …

Att få ålderskrämpor och sjukdomar kan också sätta hinder för det vi vill, hur förhåller vi oss till det? Hur förhåller jag mig till att kroppen kanske kommer att sätta hinder för någon av oss? Hur förhåller jag mig till att en av oss kanske dör när som helst och att sannolikheten ökar för varje dag?

En hjärtefråga…

Idag har det i Stockholm skett ett fruktansvärt misstänkt terrorbrott med flera människor döda. Det är skönt att det finns sociala medier så att vi fått veta att vänner, släkt och arbetskamrater mår bra, även Viktor som är kvar på skolan vid Odenplan. När de första rapporterna kom var vi ute vid en skogssjö för att möta våren. Hundarna tog årets första bad!

De senaste veckorna har varit turbulenta på det personliga planet, med Bellas sjukdom och död, Mats vän Gunnemar och farbror Eskos död. En vecka efter Bellas veterinärbesök var vi på ett akut läkarbesök med Mats. Ända sedan älgjakten i oktober har han dragits med sämre hälsa och inte repat sig. Det blev alltmer påtagligt att något måste vara fel och i måndags sökte vi hjälp.

Vi har fått veta att Mats har hjärtproblem, förmaksflimmer men även andra problem. Detta gör att det är tungt att andas. Prover har tagits och fler väntar. Han har börjat medicinera men väntar på ytterligare prover och röntgen innan rätt behandling kan sättas in. Vilket tungt, och tråkigt besked och så oroligt! Jag saknar ord… våra känslor och tankar far omkring och det är svårt att vara tålmodig och invänta alla besked!