Det är svårt att inse hur trögt Mats och jag fungerar just nu. Mats är orkeslös av sömnbrist och sjukdom, jag är utmattad och min hjärna och mina händer vill inte fungera. Det hade tidigare inte varit något problem att fixa vindrutetorkare och spolarvätska men nu är det som ett högt berg att bestiga… Vi delar upp utmaningen på flera dagar, och dagar har vi ju gott om. Blir det inte gjort idag blir det i morgon!

I morgon tar Mats sjuktransport till Uppsala, undersöks och sover på hotell för att utföra stora undersökningen på onsdag. För ett år sedan hade jag inte tvekat utan kört ner och hämtat honom på onsdagseftermiddagen. Även om vi fixar bilen är jag tveksam att köra i mörker och vinterväglag. Minsta anspänning känns oövervinnerlig. Vi satsar på att han är pigg nog att ta tåget till Säter där jag kan hämta! Vi är båda anspända och nervösa inför undersökningen men längtar efter att få den gjord och framför allt att få besked!