Så har det blivit vardag igen men det märker jag inte av annat än att det inte finns lediga parkeringsplatser vid sjukhuset. Elin åker tillbaka till Malmö i natt och på fredag åker hon till Göteborg för att vara med när Åsa går ut fotolinjen på Valand. Det kommer många släktingar och vänner men jag/vi kan inte vara med annat än i tanken… det känns lite sorgligt i mitt mammahjärta.

Jag kör snart in till Mats i Falun. Det ska bli intressant att se vad ronden säger.

Det är att inte veta vad dagen kommer att innebära, ska Mats hem, ska han vara kvar, ska han till Uppsala, får han ett hjärtstopp… som är svårt att hantera i längden. Det sker gång på gång och vi anpassar oss gång på gång, vi har inget annat val.

9.00

Mats sover med något i sina hörlurar när jag kommer och jag smyger in så han kan fortsätta sova ett tag. I radion hör jag att sommaren har kommit rent temperaturmässigt och träden är fyllda med musöron under den solstrålande bilfärden.

11.30

Ronden har precis varit här. Mats blir kvar ytterligare några dagar. De väntar på vad Uppsalaläkarna bestämmer sig för, botar Mats gikt så att han kan börja röra på sig och fasar in de olika medicinerna så att han fortsätter att vara stabil. Det känns bra tycker vi båda två!

20.00

Elin tog tåget från Falun. Innan dess hjälpte jag henne med det sista i en ansökan och hon hjälpte mig med lite praktiska saker inför flytten av vårt sovrum. När det var klart åkte vi och handlade matsäck och åt hamburgare men viktigast av allt, vi hälsade på Mats. Elin har inte varit hos honom under påsken, hon har varit hundvakt.

Mats hade under dagen flyttat till ett dubbelrum men var på bra humör. Gikten börjar lätta och han ser fram emot att åka hem, kanske i slutet av veckan.

Nu är hundarna och jag ensamma igen.