Veden ligger där den ligger, gräsmattan växer frodigt liksom Ximenas tomater framför husvagnen. Vädret är lite snällare och mer höstlikt. Igår hade vi några åskskurar men även sol.
Mats körde ärenden med stora scootern och trillade på Karl-Oskars trapp när han skulle lämna tillbaka en viltpåse. Han slog sig rejält men lyckades kravla sig upp på scootern och ta sig hem. Han slog i högra ryggsidan och i natt har han inte kunnat ligga ner och han tror att revbenen har tagit stryk. Som om vi inte hade spänning nog…

Jag kom igår kväll på att jag kunde hämta hem kirurgläkarens anteckningar via 117 och kunde där läsa att det jag har är en s.k. Vattennjure. De ska göra en CT för att därefter bedöma om det blir en titthålsoperation för dränering och borttagande av njursten. Jag kände mig lättad, jag vill gärna veta så mycket som möjligt. Ovisshet är tärande.

Idag ska räkningarna betalas, jag laddar för morgondagens resa och Mats försöker ta igen sömn i fåtöljen och väntar på bättre tider.