Jag hade tänkt åka ner till havet igår för att hälsa på Mats, men när jag körde nerför den oerhört vackra bokskogsvägen kom minnen av honom när vi var här senast och då han inte mådde så bra. Det är inte så jag vill minnas honom. Jag ställde in planerna och åker ner idag i stället. Lökaröd ligger på en högplatå högt över havet, det är branta vägar för att komma ner till Degerberga och/eller havet. Helenas hus är magiskt, den ro och tystnad jag upplever här är helande och underbar, jag har en känsla av att befinna mig högst upp i världen, närmast universum!
Midsommaraftonen var solig och mycket varm. Bianca trivs att vara ute i långkopplet och sitter gärna och tittar in i skogen. Jag tränar på att umgås med mig själv och det känns bra. Tyvärr kan jag inte läsa men tittar på någon serie, lägger pussel, sover, äter gott, umgås med Bianca och reflekterar. Och sover mycket och gott!
För ett år sedan ägnade vi, dvs Lasse, dagen åt att ta hand om våra bin som svärmade och satte sig i ett av äppelträden.
Åsa är hemma i Oslo och skulle arbeta men ligger hemma med en kraftig förkylning. Elin och Viktor skickar vackra midsommarbilder från Dalarna. Joel och Johanna förbereder sig för sin långa asienresa som startar på måndag.
Idag varnar de för regn och åska. Vi får se när jag kan åka ner till havet.