Det dystra regnvädret Hans fortsätter och det svämmar över lite var stans men ”han” ska visst snart ge upp. Till och med jag fryser och längtar efter sommar!

Mats var igår till hjärtläkaren i Falun men de gjorde inga korrigeringar. Det diskuteras mellan Uppsala och Falun vad och om det behövs. Han kom ändå skakig därifrån och det var tur att det var jag som körde.

Hundarna börjar bli bättre på att vara ensamma hemma, de har inte ställt till med något den senaste tiden. Men vi hundsäkrar naturligtvis innan vi lämnar dem, det vill säga allt de kan tycka är intressant på bord och bänkar är borttaget!

Lasse är kvar nere i värmen i Italien, det är ovisst när han reser hem igen. Vi väntar på reperation av nya bilen och att Elin och Viktor kommer hit nästa vecka. Då ska jag även på min skiktröntgen och på fredagen är det begravning av barnens faster Ylva. Veckan därpå har Åsa vernissage i Stockholm och troligtvis reser jag ensam dit och passar då även på att träffa systrarna.

Eftersom jag blir bättre i mitt lår/ben är jag rätt optimistisk inför resultatet av röntgen men naturligtvis snurrar tankarna. Efter bröstcancern vet jag ju att det också kan drabba mig och oron att cancern ska återvända har aldrig helt släppt. Det ska bli skönt att få en förklaring till min värk oavsett vad det är!

Idag ska jag titta på damernas kvartsfinal Sverige-Japan i fotbolls-VM. De svenska damerna är duktiga! Mats ska äta kräftor (igen) och jag gör mig någon god sallad i stället. Vi gör så gott vi kan för att hålla humöret uppe.