Just nu känns det som om det kan gå hur som helst med Mats. Han har det jättejobbigt och har fullt upp med att stå ut. Han orkar inte med telefonsamtal och han har svårt att prata pga muntorrhet. Jag kan inte göra annat än att flyta bredvid honom och se vart han tar vägen och jag saknar fruktansvärt mycket att dela vardagen, tankar och livet med honom!
Igår hörde mäklaren av sig och berättade att de som tittade på huset är intresserade men ville ha helgen på sig för att besluta sig definitivt. Det verkar lovande!
Kanske får vi huset sålt och det vore fantastiskt. Då är allt grundläggande fixat och vi kan koncentrera oss på vår hälsa och vardag!
Det verkar som vi fått lite ”flyt” efter alla olyckliga turer. Det behöver fortsätta så att Mats kropp påbörjar läkningsprocessen!