Vi är bra på att förgylla livet när det känns lite tungt. Igår packade vi in oss och hundarna och körde till Borlänge. Vi hämtade ut våra kemtvättade mattor och åkte till Coop. Deras ost och fiskdisk är fantastisk med bra personal. Det blev inköp av underbara ostar och färsk strömming till dagens middag.
Väl här hemma hade vi besök av Haylie medan Ximena och Fredrik hjälpte Lasse att bära sitt flyttlass. Vi gjorde smörebröd av Mats hembakade bröd och Karl-Oskars rökta dovhjort samt frossade på ostarna!
Bullbak till måndagsvällens modellflygsmöte stod på schemat för gårdagen. Mats planerade att åka till mötet och överlämna en bullpåse och honung till Erik och Lena som skänkt oss våra nya sängar. Det gick inte riktigt som planerat. Bullbaket blev gjort men Mats hade sovit för lite och behövde sova ytterligare någon timme för att orka åka iväg på kvällen. Hans blodblåsa i munnen började att blöda och denna gång tog det över en timme att få stopp på blodet. Därav fanns inte plats för sömn. Hans sår på benen såg i alla fall mycket bättre ut som tur var. Lasse fick åka ensam på mötet och vi tittade på Game of Thrones, jag höll mig knappt vaken. Mats bräcklighet tar på våra krafter!
Jag pratade med vår mäklare som berättade att september varit en dålig månad, många visningar hade blivit inställda och det var stilltje på husmarknaden. I morgon onsdag kommer det nya räntebesked och vi beslutade att avvakta och se om detta inverkar på intresset på husmarknaden innan vi beslutar hur vi går vidare.
Facetimesamtal med Elin och Ylva Lo förgyllde dagen. Jag gick också igenom vår ekonomi som kommer att påverkas när vi inte har någon hyresgäst längre. Det kommer att bli en kärv vinter ur flera synvinklar. Jag drömmer om att det ska ske ett mirakel, att huset blir sålt eller att vi vinner på lotteri och kan ha råd med dubbelt boende till huset blir sålt. Det är mitt sätt att hantera den frustration som bristen på husspekulanter innebär. Samtidigt förbereder vi oss för att få en dräglig vinter om vi blir kvar här i Arkhyttan.
Solen lyser med sin frånvaro för andra dagen i rad. Hösten är utan tvekan här!
Jag känner mig laddad av kraft efter våra semesterveckor vilket känns tryggt och skönt. Vi förbereder oss för ytterligare en vinter här i Arkhyttan. Jag ska prata med mäklaren idag och höra hur hon ser på försäljningssituationen. Lasse satsar på att vara utflyttad 1 oktober och då flyttar vi upp flyttloppisen till övervåningen, det är nu för kallt ute i gästhuset. Där låter vi vår konst vara kvar inför en ev visning och försäljningstillfälle i framtiden.
Idag ska Mats kontakta sjukvården angående sina sår på benen och försämrad syreupptagning. I mitten av oktober ska han till Uppsala för en hjärtkaterisering och ett besök på hjärtmottagningen i Falun är på gång. Den senaste veckan har han inte alls mått bra.
Jag tar en långpromenad med Maja varje dag. Hon måste lära sig att gå i koppel och socialisera sig med andra hundar och människor. Jag behöver bibehålla och förbättra min fysiska styrka och promenaderna hjälper till. Igår bakade jag en äppelkaka förutom promenaden, handling och annat praktiskt. Mats tog igen förlorad nattsömn och Lasse kånkade sina saker till släpkärran för vidaretransport till lägenheten i Långshyttan.
Igår mådde jag så mycket bättre! Jag tog en långpromenad med Putte, tvättade och fixade en hel del. Mats däremot hade en dålig dag men bakade ändå gott bröd till oss. De nya sängarna fungerar jättebra, det enda negativa är att hundarna vill ligga hos mig och jag att får köra bort dem några gånger per natt. En hund går bra och är varmt och mysigt. Två kan gå bra om de nöjer sig med att ligga vid fötterna. Putte sover på en matta på golvet mellan oss. Ingen sover hos Mats och det är bra, hans ben är just nu så sköra att han lätt får småsår även vid lättare beröring.
Vi har tagit paus under helgen men har en hel del att ta tag i under kommande vecka.
Det var länge sedan som jag var så trött som jag var igår. Bilen blev i alla fall tömd och flera pusslen lagda på iPaden. Mats körde iväg och handlade och verkade piggare än mig.
På kvällen hjälpte Lasse och kompis till att skifta sängar åt oss. Vi har nu fått en varsin hissäng. Vår dubbla Kungsängensäng är för bra för att slänga, vi hoppas att någon snabbt kan ta över den.
Lasse flyttar nu sina saker för fullt och tror att han ska vara utflyttad 1 oktober. Det kommer att bli tomt efter honom!
Jag avslutade dagen med att göra oss en varsin räksmörgås som inte gick av för hackor.
Vi lämnade Lökaröd strax efter klockan 10 med en fullastad bil, även med ett antal illaluktande soppåsar. Vi är inte vana med den sopsortering de praktiserar där nere och hushållssoporna hade slutat tömmas för säsongen. På återvinningscentralen fanns enligt webbsidan ingen station för det heller så vi tog helt enkelt med oss dem. Den övriga sopsorteringen fungerade bra men blöjor och hundbajspåsar fanns det inte någon station för. Vi gjorde därför som en hel del andra, letade efter soptunnor på någon av rastplatserna och när vi hittade två var de överfulla av sopor. Det stod även en svart sopsäck bredvid. Jag tryckte ner den flesta påsarna och skäms för att jag ställde resten tillsammans med sopsäcken. Att det ska vara så krångligt!
Sverige hade toppenväder, det var praktiskt taget ingen vind och solen strålade tills en stor vacker fullmåne tog över belysningen. I Skåne hade de precis skördat majsfälten, vi var förvånade över att de odlar så mycket majs. Träden var fortfarande gröna men några guldstänk hade börjat dyka upp. Vi körde genom Bjärnum, mammas hemby utan att besöka graven denna gång men tankar skickades till dem alla i familjegraven. En otäck olycka hade precis skett vid korsningen vid OlofNils och banken och trafiken stoppades av brandbil, polis och ambulanser. Då var det bra att kunna vända bilen och ta en alternativ väg, via mammas gata – Boställsgatan och skolan, och kunna köra förbi stoppet och komma vidare. Mats sov den mesta tiden under körningen mot Jönköping och en paus vid Brahehus. Vid Vättern låg det dimma mitt ute på sjön.
Söder om Askersund behövde jag en bensträckare och där hjälpte vi några olyckliga äldre tyskar som tillsammans med en svensk väninna hade stannat på sin resa Vättern runt. Vi förstår inte hur, men de hade lyckats låsa in sina mobiler och bilnyckeln i bakluckan. Vi hjälpte dem att ringa ders försäkringsbolag och att fixa en bärgare och jag piggnade till ordentligt under den dryga timme det tog. De var överlyckliga och så tacksamma för hjälpen. Sista stoppet gjorde vi i Örebro och den sista biten blev mörkerkörning i månens sken men då gick bilen nästan av sig själv och stannade utanför huset vid 22-tiden. Lasse hjälpte oss bära in den tunga syrgasmaskinen och vi var hemma igen!
Borta bra men hemma bäst!
12 timmars bilkörning satt kvar i våra kroppar och det tog några timmar innan vi mentalt hade landat. Hundarna var lyckliga över att kunna springa fritt i trädgården och slocknade mycket tidigare än oss. De är fantastiskt lätta att ha med sig på bilresor.
Jag har sovit mycket gott i min egen säng och idag kommer det inte att bli mycket gjort.
Igår var det kraftig dimma nästan hela dagen. Vi röjde, städade och packade. Efter en lite orolig natt ska jag strax kliva upp och göra det sista innan vi kan lämna Lökaröd för denna gång.
Jag vet inte vad det är för stor fågel som gillar att sitta högst upp i det döda trädet utanför köksfönstret men en fasan vandrade runt i trädgården framåt kvällskvisten.
Så fantastiskt det är att vi får nyttja Helena och Jans fina hus. Stort TACK! Vi har haft underbara dagar och en välbehövlig paus från vår vardag hemma i Arkhyttan.
Idag ska vi städa och packa liksom fylla på förråden med sådant som vi förbrukat.
Igår kväll lämade jag dem vid tåget i Kristianstad, körde hem till Lökaröd och somnade tidigt. Det blev väldigt tyst och tomt i huset.
Det var mulet hela dagen och ganska svalt men Ylva Lo fick vara ute och krypa i gräset, känna på lövens träd och ta en promenad i trädgården. Mats hade väldigt dålig syresättning och orolig puls igår och tog det extra lugnt.
Nu ska vi vila upp oss och ställa i ordning efter oss innan hemfärden på torsdag. Vilka fantastiska veckor vi haft här nere, vi har träffat våra barn och Ylva Lo och haft underbart väder. Vi har haft härliga naturupplevelser och inte minst kopplat av!
Jag hoppas kunna lägga in en video under dagen men nu kräver Ylva Lo min uppmärksamhet. Föräldrarna har sovmorgon.
Det går inte att ändra videoformatet här på min iPad så det får bli en stillbild i stället. När jag var där senast, för så där 55 år sedan, kunde man se fallet från botten av ravinen. Nu var det avstängt och de hade byggt en plattform över fallet. Alldeles för våghalsigt för mig med min svindel! Men det var en vacker och skön promenad i den härliga bokskogen med kittlande branter.
I eftermiddag far den lilla familjen tillbaka till Malmö. Vi har deltagit i familjelivet med en alldeles underbar 9-månaders Ylva Lo. Jag passar på att njuta, vi vet inte när vi träffas nästa gång.
Vi ska förbereda hemfärden som vi tror blir på torsdag, en dagsresa även denna gång. Det kommer att bli skönt att komma hem, tre veckor hemifrån är alldeles lagom.
