Generationer

Igår invigde jag min nya hemarbetsplats. Vi möblerar om. När vi flyttade hit hade vi sovrummet där vi nu har vårt arbetsrum och flickorna hade sina rum i övervåningen. Nu ska vi flytta ner sovrummet för att Mats ska slippa trapporna och arbetsrummet får bli kombinerat med ateljen. På så sätt får vi två gästrum där uppe och det har vi också behov av.

Jag insåg igår att det bara är 3 veckor kvar till jul och första advent i morgon så det är dags att börja förbereda inför julen. Det är tur att det då blir lite ledighet, jag märker att jobbet tar allt mer av min energi ju äldre jag blir. Jag vet inte hur många gånger jag har tänkt att den här novebermånaden är min näst sista innan pension!

Eftertänksamhet och sorg präglar våra sinnen. Snart finns det ingen kvar av generationen före oss. Min tavla 3 generationer känns återigen aktuell. Den hänger hemma hos en arbetskamrat.

Gläd dig du som än ser solen

För några år sedan hade vi tävling i pepparkaksbygge på jobbet. Jag gjorde denna skapelse efter alla brandövningar och brandlarm som gått i höghuset det året. (Jag vann inte…)

Idag har jag varit hundvakt och arbetat hemifrån. Mats körde i morse ner till sin farbror och faster i Storå, han kommer hem framåt kvällen. Snön ligger kvar och det är några minusgrader.

Vi har fått besked från sömnlabbet och läkarna. Mats har 29 andningsuppehåll per timme vilket är alldeles för mycket och en maskin för natten ska prövas ut. En remiss till en kranskärlsröntgen har också skickats iväg. så vi kommer att få fortsätta att vänta på besked…

Farmor Britt hade valt ut en text av Heidenstam till sin dödsannons:

”Mig förunnas det ofattbara
att som människa få leva några år på jorden.
Gläd dig du som än ser solen”

Sorg och glädje

Snön har bäddat in oss i ett vitt vackert täcke. Här i Arkhyttan är det bara ett tunt täcke, nollgradigt och mest regn. Bara några kilometer härifrån ökar snötäcket och i Borlänge föll det nog en dm igår.

Sorgen har bäddat in mig med någon slags känslotäcke. Jag hade glömt bort hur fysisk sorg kan vara. Britt kommer alltid att saknas mig. Åsa la ut detta fina igår:

Jag nåddes också av ett glädjebud igår. Fd arbetskamraten Ewelina skickade denna bild på sitt första barn, 10 veckor gammal! Livet går vidare, precis som det ska…

Britt

Idag dog världens bästa farmor. Åsa, Ingrid och Ylva sammanstrålade på sjukhuset. På eftermiddagen for Ingrid och Åsa till Arkhyttan och vi hade en skön, lugn kväll tillsammans.

Vi pratade med Elin som ska följa med sin vän Elin till Köpenhamn på kungliga äventyr några dagar. 

Ha det bra Britt i din värld, du saknas mig!

Snabbvisit

Igår kom Åsa på snabbvisit. Deras farmor, 96 år, ligger på sjukhuset i Falun efter en hjärtinfarkt. Åsa var i Stockholm och reste hit för att träffa henne. Hon stannar någon dag och lånar bilen för att kunna besöka henne fler gånger.

November är snart över, äntligen!

Morgontankar

Lördag morgon, jag sitter i min myshörna och vaknar långsamt. Hundarna är matade och rastade, morgonkaffet är uppdrucket och det finns tid för reflektion. En av veckans mysigaste och viktigaste stund.

Nästa helg är det första advent och det börjar bli dags att planera inför julen. Joel och Johanna kommer hit och är med oss en vecka före jul, Elin och Åsa firar julen med sin pappa men planerar att komma hem däremellan. Det ska bli fint att träffa dem och skönt att få en paus från vardagslivet. Jag hoppas att jag ska få ro att måla/skapa lite också.

Jag tog skott från Karins novemberkaktusar när jag var hos henne senast och upptäckte idag att de börjat blomma! Dags att plantera.

Telefon

Lillhärdal var bland de sista orterna i Sverige som ringde via växeltelefonist. Så här såg telefonen ut och vi använde inte nummerskivan utan veven och fick då prata med en telefonist ( de satt i ett hus mitt i byn) som kopplade samtalet vidare. Det hände att vi fick svaret att det inte var någon ide att ringa eftersom den vi sökte precis hade promenerat förbi. Vårt telefonnummer var 63.

Äntligen är det fredag och om en vecka är det första advent. Det händer mycket på jobbet och det tar det mesta av min energi.

Mats har idag gjort sin sista undersökning och efter 8 månaders undersökningar och väntan ser vi fram emot att få en diagnos och att ha något att förhålla oss till.

I helgen ska vi påbörja nedflytt av sovrummet. Vi anpassar oss till vår nya livssituation, trappor är ett hinder för Mats…

Lillhärdal

Ett flygfoto från 50-talet över skolan i Lillhärdal väckte många minnen. Vi bodde i en lärarbostad och hade skolgården som lekplats. I huset bodde lärare med familjer. Tant Mattis, Annika och Martin med mamma Birgit… Några hus bort bodde Kalle Gustavsson som jag lekte mycket med. I huset bredvid bodde Gittan som min syster Gigi hade som lekkompis och i funkishuset längst bort bodde Märta och Bosse Aurell.

Jag har gjort några fler svartvita foton från min vardag.