Bilddagboken | Bilder & Betraktelser från Arkhyttan

Rutiner och vardagsplanering

14 augusti 2019

Det är först nu som vi börjar leva ett mer normalt pensionärsliv, hittills har vi varit uppbokade med läkar-, vårdcentral- och sjukhusbesök var och varannan dag och i sommar har vi haft besök och barnen hemma. Nu har vårdbesöken tunnats ut och vi har fler och fler obokade dagar. Tidigare har en obokad dag varit rena lyxen och jag har längtat efter att bara få vara och gärna ha lite tråkigt, absolut ingen spänning i alla fall. Nu börjar jag känna behovet av rutiner och funderar på vad jag ska fylla mina dagar med!

Det är ingen brist på sysslor. Vi ska försöka att gemensamt avverka en till två timmars husjobb per vardag. Vi börjar redan se resultat av att vi nu har tid och ork.

Vi funderar och planerar. Livet är fullt utav möjligheter!

Tisdagar

13 augusti 2019

Mina tisdagar har blivit lite ångestladdade. Det är på tisdagskvällen jag tar min medicin (cellgifter), 6 pyttesmå tabletter innan jag lägger mig. Jag märker ingen biverkan av dem så det är inte det som är jobbigt, det är kopplingen till bröstcancerbehandlingen. Varje gång jag ska svälja dem känner jag ett motstånd. Jag ser att medicinen gör händerna bättre, inget nytt rött inflammerat dyker upp. Däremot har fingertopparna inte återhämtat sig, jag har fortfarande dåligt grepp och känsel och de blir gärna självsprickor.

Var tredje tisdag kommer hemtjänst och städar. Vi måste skärpa oss och hålla undan vilket innebär att vi har mer ordning än vi brukat. Det kan också bero på att jag är hemma och orkar/ har tid att plocka undan efter oss! Idag är det städdag och vi väntar på att de två kvinnorna ska dyka upp.

Åren går

Idag 12 augusti

För 2 år sedan

För 5 år sedan

För 7 år sedan

För 10 år sedan

11 augusti

Börjar kännas höst
sommaren tar en paus
Gästrummet står tomt

Det är dags att ta tag i våra planer för hösten. Jag är glad att jag har kvar lite arbetskontakter via mina beredskapsveckor. Min längtan efter att skulptera får vila tills mina händer har blivit ännu bättre. Vi ska försöka hitta en kurs i akvarellmålning vilket vi båda behöver lära oss. Dagliga hundpromenader är ett måste men jag har en latmask som bromsar. Att vara Mats behjälplig och att inte lämna honom ensam har satt bromsar för egna aktiviteter. Nu när Mats inte behöver så mycket hjälp vill jag återta min kreativitet och handlingsförmåga. Just nu verkar den ligga djupt nerbäddad under ett täcke av något obestämbart ludd.

Men än är sommaren och husbilssäsongen inte slut. Vi är lite oroliga för att något ytterligare fel ska dyka upp eftersom vi har haft fruktansvärd otur hittills…