Snö!

10 januari 2010 och 2021
Julen är bortplockad.

Det snöar, när jag tittar ut kan jag inte längre se det gröna i gräsmattan! Det är efterlängtat men det hade gärna fått dröja ytterligare några dagar. Vi är billösa med bara sommardäck på husbilen. På tisdag kommer vinterdäcken och om det inte hade kommit snö hade vi fått hjälp med bytet i Stora Skedvi. Nu måste vi nog ta oss längre för att få hjälp.

Igår upptäckte jag hur tråkigt det är att titta på skidåkning ensam. Mats satt med men efter en sömnlös natt sov han i fåtöljen halva dagen. Längdskidåkarna tog 4 medaljer i sprint, de är duktiga. Skidskyttarna hade en sämre dag. Idag sker den spännande klättringen i slalombacken som avslutning på Tour de ski. Jag hoppas få se det i sällskap av Mats!

I går kväll spelade Elin, Martin och jag Sky.

Vi upptäckte att det går att sitta två på axlarna. Elin satt på Martins axlar och jag på Elins.
Det är vackra miljöer i spelet.

Vi följer coronaläget och utvecklingen i USA.

Pandemilag

9 januari

Fortfarande ligger temperaturen strax under noll och lite snöfjun ligger kvar på marken. Solen håller sig borta.

Skidåkning och dagens middag är höjdpunkter, Mats gjorde älgstek i Sou vide. I fredagssamtalet, denna gång via Whats App, deltog Joel och Johanna. Vi fick träffa deras katter och en rundtur i deras fina lägenhet.

Det blev ingen handling, väglaget är inte lämpligt vid noll grader. Men det går ingen nöd på oss, förutom potatis och ris har vi det nödvändigaste.

Igår antog Sverige en ny pandemilag. Det går nu att bötfälla i vissa situationer.

Förkylt

8 januari

Vi har lagat kyckling i vår julklapps sous vide. Det blev mycket saftigt och god. Den kommer Mats att använda mycket!

I natt har jag sovit orolig, jag har en förkylning i kroppen. Jag har känt av det ett tag och jag vet att min psoriasismedicin sänker immunförsvaret. Men med vår pensionärstakt är det inget större problem, bara att vänta ut.
Det är fredag, vi behöver handla men väglaget är inte så bra och vi kanske försöker klara oss över helgen. Vinterdäcken är på väg och kommer på måndag eller tisdag.

Idag börjar skidskyttet igen och Tour de Ski gör sina sista dagar. De trodde igår att Linn Svahn hade fått covid och att svenska truppen skulle få avbryta tuoren men kontrolltestet visade att hon var frisk. Att följa tävlingarna kommer att ta en stor del av helgen!

Under gårdagen var vi utan ström någon timme, det längsta avbrottet sedan vi flyttade hit.

På kvällen tittade Mats och Maja på Jurassic Park. Maja är mycket intresserad!

I USA diskuterar man att avsätta Trump fastän det bara är 13 dagar kvar innan han ersätts. Fler och fler vänder honom ryggen.

Allvarligt

7 januai

Igår skedde det jag oroat mig för. Trump och hans anhängarna överskred den absoluta gränsen av vad som är acceptabelt. Under dagen höll Trump ett tal som eggade anhängarna att bege sig till Kapitolium, invadera byggnaden och hindrade sammanräkningen av elektorernas val.

Mats har suttit uppe och följt händelseutvecklingen under natten. Vi har länge varit oroliga för hur Trump skulle avsluta sin presidentperiod. Jag hoppas att han i och med gårdagens gränsöverskridande övertramp kommer att tappa ett stort antal av sina anhängare!

Människor som Trump kan ta sig fram och bli oerhört farliga medan vi envist blundar för att bibehålla vår inbillade trygghet.
Jag har ingen lösning på hur man ska förhindra att starka och vansinniga människor får makt att utföra vansinnigheter. Jag tänker att det var på samma sätt när Hitler växte sig stark. I en demokrati kan det lätt gå överstyr.

Vi har länge levt i en relativt trygg välfärdsbubbla där den egna välfärden varit i centrum utan något större hot.
Covid-19 landade som en bomb och många av oss insåg allvaret, men de som kände sig ohotade fortsatte leva i sin bubbla. Klimatkrisen är ytterligare ett exempel på vad vi kan välja att blunda för. Kriser som vi människor själva skapat.

I allt detta tror jag på att jag ska göra så gott jag kan för mig själv och min omvärld. Jag tror att vi människor i grunden är goda och vill väl men lätt kan tappa perspektivet när det blir stort och komplicerat, om vi blir rädda eller får för stor makt.

Jag tror att det idag blir en dag vi inte ska tala om…

Trettondagen

6 januari

Vi kunde inte ta bort granen, eftersom de flesta julgransljusen fungerar får den lysa upp vår tillvara ytterligare några dagar.

Som pensionär känns det inte alls lika viktigt med alla helgdagar men jag minns hur viktig jul- och nyårshelgerna var för att orka ta nya tag inför en vårtermin.

Covid-19 fortsätter att härja, de säger att en tredje våg är på väg. Efter nästan ett år är det svårt att ta in hur allvarlig situationen är. I Sverige har nära en halv miljon människor konstaterats smittade och nästan 9000 människor avlidit. I världen har över 86 miljoner konstaterats smittade och varav Europa står för nästan 25 miljoner!

I Säter är nu alla högst prioriterade i äldrevården vaccinerade en första gång. Nytt vaccin anländer efter hand men vi vet inte när det blir vår tur. Flera politiker har gett sig ut i julhandeln och varit ute och rest trots rekommendationerna. Hetast diskuteras statsministerns julklappshandel på ett affärscentrum och GD för folkhälsomyndigheterna som flög utomlands till sin dotter för att fira jul och nyår!

Mats gikt har lugnat ner sig efter en corticonkur. Han fortsätter att vända på dygnet och gick och la sig när jag klev upp vid 7-tiden. Jag sover och mår mycket bra just nu. För min del har det nya året börjat bra!

Trettondagsafton

5 januari

Igår kväll gav vår julgransbelysning upp, så idag dansas granen ut. Vi får vänta till den 12 januari på våra husbilsvinterdäck men vi bedömde att vi kunde ta oss till Stora Skedvi i dagens väglag. Matförrådet är nu påfyllt för ett bra tag framöver.

Igår kom en ny säsong i spelet ”Sky”. Martin (hemma i Dals Långed), Elin ( i bil på väg till Åsa i Göteborg) och jag (hemma i karantänsoffan) utforskade den nya världen tillsammans, det var spännande och roligt!

Idag fortsätter Tour de Ski, det är mycket spännande att följa framför allt damerna.

Grå måndag

4 januari 2021

Jag vaknar alldeles för tidigt till ytterligare en grå dag. Vi har några minusgrader men saknar snö. Idag är det en vardag innan det i morgon blir helgafton igen.

Jag har sett dokumentärerna om Ulf Lundell. Han är fantastisk på att måla bilder med enkla ord i sina texter, vilket jag aldrig tidigare reflekterat över. Hans beskrivning av att bli äldre berörde mig, jag har inte hittat många som kan förmedla den känslan på ett för mig trovärdigt sätt.

Elin, Åsa, Linus och Martin körde igår från släktgården ner till Martin i Dalsland. De andra fortsätter hemåt idag. Helgerna närmar sig sitt slut och jag börjar längta efter att plocka bort julen, dammsuga upp barren och köpa tulpaner! Granen har inte barrat särskilt mycket och enligt Tobias är det inte så konstigt eftersom den inte har så många grenar att släppa barr ifrån! Jag tycker om att kura gryning i julgranens sken och den får stå kvar ett tag till.

Mats har haft ett giktanfall de senaste dygnen och tar en kortkur med corticon. Det går upp och ner med humör och hälsa för oss båda två.

I vilket syfte?

3 januari

Emellanåt tar jag mig en funderare på varför jag lägger tid på denna bilddagbok. I vilket syfte och till vilken målgrupp?

Det huvudskaliga syftet är att bearbeta mitt liv, att ta tid att reflektera, begrunda och kanske lära mig något nytt om mig själv. Att skriva är ett av mina sätt att bibehålla min mentala hälsa, jag har skrivit nästan dagligen under hela mitt liv.
När jag började med webbsidor delade jag med mig av sådant som jag trodde andra kunde vara intresserade av, t ex mina erfarenheter av barnlöshet och giftstruma. När jag fick bröstcancer började jag låta andra få ta del av mina dagboksanteckningar. Då var även syftet att bli frisk och dela med mig till både kända och okända. Jag fick en oerhörd respons och tillsammans med många av mina bröstdagboksföljare hade vi en intressant tid som avslutades med en gemensam fest i Falun!
Jag fortsatte sedan att skriva i hund- och husdagboken. Mest för mig själv men även för de som ville följa mig och vårt liv, det hände rätt mycket under några år. Och sedan har jag fortsatt skriva publikt, 2013 startade jag bilddagboken.

I bilddagboken skriver jag och visar bilder från vår vardag. Mats har gett mig fria händer att fota och berätta om oss.
Varför publicerar jag det? Har jag någon särskild målgrupp?

Jag skriver det för mig själv, den dagliga skrivstunden är en viktig ritual liksom meditation och reiki. Jag mår bra av det! Men jag vet att jag har följare, både nära och de som jag känner lite mindre. Det händer att någon säger, ibland lite blygt, att de följer mig i bilddagboken. Självklart tycker jag om att de vill ta del av mina tankar och vårt liv. Jag tycker om den uppmärksamheten men saknar en bra möjlighet till tvåvägskommunikation. Så om ni läser detta och vi inte brukar ha kontakt får ni gärna skicka ett mail. gunilla@arkhyttan.se
När Mats var sjuk blev bilddagboken en praktisk upplysningsväg för alla som ville veta och var oroliga. Jag kunde berätta om dagsläget och alla turer under de jobbiga åren.
Nu har livet återgått till mer normala omständigheter och i karantän och vintertid händer det inte så mycket. Jag har satt upp en tydlig gräns om vad jag kan och vill skriva om. Vissa saker är för privata och jag varken vill eller får lämna ut någon annan.
Jag tycker att det är kul om någon får ut något av att följa oss men det huvudsakliga syftet kommer fortsätta att vara att bearbeta mitt liv!

2 januari 2021

En av våra illustrationer till PAH- föreningen.

Tänk att jag morgon efter morgon får vakna av mig själv och ligga och dra mig precis hur länge jag vill, vilken lyx!

Igår satte Tour de Ski igång och vi följer med spänning och stolthet de olika skidloppen. I år har Norge avstått att delta pga covid-19, så det blir lite annorlunda resultat eftersom de dominerat i både herr och damklassen.

Vi åt resten av lammsteken och till efterrätt gjorde jag hjortronmarängswiss, det var en höjdare! Syskonsamtalet via facetime var långt och mysigt som vanligt och sedan tävlade vi i ”På spåret”, det gick ganska bra men vi klådde dem inte.

Vi får se vad denna dag kommer att innehålla, det är ännu ett oskrivet blad.

Året som gått

Januari 2020

Vi möttes av en grön vinter, jag gjorde min sista arbetsdag på Trafikverket, Tobias flyttade hit och vi gjorde en tågresa till Akademiska i Uppsala. Jag började ta sprutor mot min psoriasis.

Februari 2020

Snön höll sig borta. Vi började agera mot den planerade verksamheten på granntomten på andra sidan vägen. Vår nya husbil hittade hem till oss. Jag fortsatte att gå på kroki i Falun.

Mars 2020

Vi fick lite snö till slut. Vi hann till Stockholm och besökte systrarna innan covod-19 blev ett faktum och vi satte oss själva och Tobias i karantän. Köket blev ombyggt och vårt barndomshem i Lillhärdal revs.

April 2020

Mats fortsätter att gå ner i vikt och mår bättre och bättre och min psoriasis håller sig lugn. Köket blir färdigt. Covid-19 blir allt allvarligare, vi får hämta mat på affärens lastbrygga. Veckliga facetimesamtal med karantänstockholmarna blir en kär vana!

Maj 2020

Vi fick bredband och fiske lockade liksom husbilsturer. Maja skadade sig i husbilens säkerhetsbälte. Köket blev helt klart och syskonsamtalen fortsatte liksom covid-19 smittan.

Juni 2020

Husbilen förde oss till Mats kusin Anders utanför Sundsvall och senare ner till Helsingborg och Kusin Helenas hus utanför Degerberga. Tobias var hundvakt. Bror Lasse firade midsommar hos oss i Arkhyttan med seafoodfrossa.

Juli 2020

Vi höll oss hemma under semestermånaden. Släkthälsningar skickades med fotselfies och våra veckomöten fortsatte. Jag träffade Elin och Åsa i Ornäs och fick även träffa Anna. Vi bakade mycket, björnbären började ge bär, vi ägnade oss åt fiske och spel.

Augusti 2020

Åsa och Linus kom på efterlängtat besök och kunde sova i gästhuset. Ett nytt staket i den övre trädgården blev vårt nya projekt. Vi gjorde en efterlängtad husbilstur till Härjedalen och hälsade på barndomsvännen Kalle i Lillhärdal. Vi körde en runda men fick förkorta resan eftersom vi glömt en av Mats viktigare mediciner hemma och den är så ovanlig att den inte lagras på apotek utan måste beställas.

September 2020

Mats klocka gör oss trygga. Han började bli tröttare och sämre och det visar sig att hans sköldkörtel överproducerar. Hans läkare startar tätare provtagningar och de ”skruvar” med medicinerna. Vi bygger färdigt staketet och jag fångar min första gädda. Vi gör en husbilsresa ner till Helsingborg där vi träffar Elin, Åsa, Joel och Johanna på deras kolonilott. Eftersom Mats känner sig sämre skyndar vi oss hem igen. Vi förbereder oss för att delta i årets älgjakt.

Oktober 2020

Tobias fyllde år och han skaffade VR-glasögon. Vi deltog två dagar i älgjakten. Frysarna fylldes med bär, äppelmos, älgkött, lamm och fläsk. Mats var mycket trött och vädret var grått och tråkigt. Vi tyckte alla att livet var lite tungt och fick arbeta för att hålla humöret uppe.

November 2020

November var som vanligt tung och vädret och mörkret gjorde inte humöret bättre. Jag behandlades för borrelia, vi firade Halloween och första advent. Mats fortsatte att må dåligt och påbörjade en kraftig corticonbehandling.

December 2020

Under december fick de Mats sköldkörtel att fungera normalt igen. Han blev lite piggare och trots mörker och regn gick månaden fort. Vi skaffade en X- box och kan spela golf tillsammans igen och letar efter andra spel som vi kan spela tillsammans. Elin och jag spelade Sky nästan dagligen via internet och våra telefoner/paddor. Vi hade en bra jul och kunde träffa Elin, Åsa och Linus utomhus. De firade julen på släktgården. Joel skrev klart sin doktorsavhandling.