Igår kväll var jag uppfylld av jaktupplevelsen. I natt vaknade jag av att jag inte kunde vända kudden och dra upp täcket utan smärta. Min psoriasis på händerna klarade inte av en dags jagande, med kyla, värme, fukt och massor av kånkande. Det blev självsprickor och fingertopparna är superkänsliga för beröring. Jag låg och väntade på att väckarklockan skulle ringa när jag insåg att jag inte klarar ytterligare en jaktdag. Jag behöver sitta med händerna i luften och låta fingrarna självläka.

Besviken ställde jag in dagens jakt för oss båda. Mats är beroende av mina händer för att kunna genomföra jakten.