Det var länge sedan

Min galla har hållit sig lugn väldigt länge men igår slog den till ordenligt. Jag kämpade emot eftersom jag ville ha en mysig fredagskväll tillsammans med Mats. Men jag fick ge mig, ta medicin och lägga mig när På spåret började. Medicinen hjälper, jag somnar och vaknar sedan smärtfri men medtagen.

Efter 8:timmars sömn låg jag återigen vaken vid 4-tiden. Nu har jag dragit mig och fördrivit tiden så att jag tycker det går an att kliva upp, kl är 5.22. Det viktigaste är att gallan har lugnat sig, den smärtan är inte att leka med.

Fotot är på smycken jag fått av mamma och pappa. Pappa har gjort halssmycket föreställande vattumannen och mamma gav mig bärnstensringen. När jag bär dem känns de extra närvarande.

Ute är det tö, snön krymper ihop till tung blötsnö och vägarna är ishala. Igår regnade det när vi körde till Säter för att veckohandla.