Idag hade Mats bytt plats i rummet och en del av personalen var välkänd för mig. Mats har varit på salen i 4 dygn nu. Han halvsatt, hade glasögonen på sig och hade fått en grimma istället för syrgasmask. På uppmaning av personalen hade jag tagit med Mats andningsmask och apparat.

Han är nu medveten om att han inte får ihop nutiden i rätt ordning men läkaren berättade för honom att det skulle snart gå över. Han har börjat tänka på framtiden, om hur vi ska hantera att han kan få hjärtstopp igen. Och kan han köra bil igen och hur ska husbilen bli funktionell?

De scannade hans lungor medan jag var där och han hade lite vatten i ena lungan så de gav honom extra vätskedrivande. Idag hade han fått äta för första gången, välkryddad fisksoppa med broccoli och ett glas saft! Både syresättning och blodtryck är fortfarande lågt. Han ska blåsa bubblor i en vattenburk för att träna lungorna.

Jag läste upp Solveigs dikt och han fällde en tår och bad mig ta med hennes lilla diktsamling. Han berättade att han kände att han fick mycket tankar och att det var många omkring honom förutom sjukhuspersonalen.

När jag gick därifrån igår och idag stannade jag till i andaktsrummet. Där satt vi mycket under min bröstcancertid, så det är ett välbekant och härligt rum. Jag tände ett ljus för honom och för alla de som är med och stöttar och tänker på oss.