Idag ska vi själva fira Valborg och tar en vilodag utan besök. Det är lite fler husbilar men lugnt och skönt här.
Vi har alla vant oss vid husbilslivet och det flyter på rätt bra och det är skönt att inte byta plats på några dagar.
Igår kom Mats bror Lasse men fru (vars namn jag varken kan stava eller uttala) på besök. Vi hade en trevlig och god lunch i husbilen, solen sken men blåsten var isande.
Igår besökte vi Marianne och Jerry som bor några mil härifrån. Vi fick ovanstående konstverk gjort av Marianne.
Det är mycket värdefullt att byta erfarenheter med andra som lever under liknande omständigheter. Tiden går fort, samtalen är intensiva och jag glömmer att fotografera! De har byggt ett fantastiskt fint och anpassat enplanshus med vacker utsikt över en sjö.
Igår lämnade vi Skåne och körde till Göteborg. I Skåne finns det vägar överallt och det är både vackert och intressant att köra den närmaste vägen enligt vår gps.
Vi står nu i Partille och har bokat in oss till den 2 maj. Vi undviker havet eftersom det blåser kraftigt och kallt och folktäta ställplatser med tanke på hundarna. Vår planerade resa uppåt längst västkusten skjuter vi på framtiden eftersom vi inte kan vistas utomhus längre stunder. Dessutom har akvarellmuseet stängt fram till 7 maj. Om Mats pälsar på sig kan han köra rastningsrundor med hundarna men huvudsakligen tillbringar vi tiden inne i husbilen. Efter Göteborg tar vi vägen hemåt genom Dalsland och Värmland. Vi ska försöka ta det lugnt och göra några övernattningsstopp.
På denna ställplats är det lugnt med ett fåtal husbilar/husvagnar utspridda på området.
Vi tränar hundarna intensivt (bättre sent än aldrig) till husbilslivet och gör vissa framsteg men Maja har oturligt nog börjat löpa och är extra orolig.
Idag ska vi besöka Marianne och hennes man som bor i närheten. Hon har PAH och vi träffades på Fåröträffen för ett år sedan. Åsa har kommit hem från sin resa och ska arbeta några dagar innan vi träffas. Bror Lasse ska komma hit på besök någon av dagarna.
Jag har precis morgonrastat hundarna i frostigt gräs!
Igår körde vi till Höganäs och åt lunch. Vi invigde den nya vattenslangen och fyllde på vattentanken och passade på att handla lite.
För 11-12 år sedan ställde konstnären Maria Luisa Persson ut i vårt galleri en sommarvecka. Hon och hennes man Kjell-Åke bodde hos oss under tiden och vi lärde känna varandra. Vi har hållit kontakten men livet har levt med oss alla och först igår träffades vi igen i deras hem i Höganäs.
Vi hade jättetrevligt och stannade tills Mats bärbara syrgasgenerator fick slut på batteri. Då var också Mats slut, hans energi är begränsad och kan plötsligt slås av utan förvarning. Hundarna skötte sig bra i bilen när buren försetts med säkerhetslås.
På ”Bananpannkakan” vandrade nu två vita gäss omkring och hönsen hade fått en ny inhägnad utegård. Jag körde en tvättmaskin och vi laddade inför att resa vidare idag.
Det regnade på natten, när vi vaknade och fortsatte hela dagen och även i natt har jag hört regnet smattra mot husbilstaket. När jag nyss vaknade var himlen blå i takluckan men det visade sig vara en liten lucka i molntäcket. Men det regnar inte längre!
Igår bokade vi in oss här på ställplatsen ytterligare 2 nätter. Vi besökte Bjänum och kusin Eva och hennes Rolf på eftermiddagen. Det var länge sedan vi sågs och så mysigt att träffa dem och se deras fina hus som de skaffat i mammas hemby Bjärnum, norr om Hässleholm.
Eva hade bakat mormors ”finbullar”, wienerbullar och lyckan var gjord! En biltur till familjegraven, där mormor och morfar, mamma och pappa och Evas mamma är begavda och runt byn bjöd hon också på. Tiden gick fort och jag mådde så bra av att minnas, få lite uppdateringar och umgås med dem!
Vi körde hem (till ställplatsen) med en påse bullar och glädje i sinnet!
Åsa och Ingrid skickar glada rapporter från Prag! Att resa runt i vår egen bubba är skönt och avkopplande, jag har bara följt nyhetrna sporadiskt. Här kommer i alla fall några klipp från det som jag tagit till mig:
Utanför Höganäs ligger denna unika ställplats. Just nu förbereder sig värdparet Micke och Gittan inför Valborg då säsongen börjar på riktigt. Gräset är övertäckt med dukar fö att vara riktigt fina när det är dags.
Vi kom hit efter intensiva och härliga dagar med våra barn och behövde några lugna dagar för oss själva. Första natten stod en annan husbil här. Vi tycker att det är lugnt bra här och eftersom vädret är ruskigt stannar vi några extra nätter.
Vi välkomnades med två ägg och en banan till en bananpannkaka. Hönsen får just nu inte gå ute pga fågelinfluensan men tuppen gol hemtrevligt på morgonen. I trädgården finns originella detaljer utplacerade, som ett störtat flygplan i hundrastgården. Extra bra är att hundarna kan rastas i en hundgård. Toalett, dusch och diskutrymme är rena och fräscha. Vi kan köpa god glass, honung, marmelad och lokal trädgårdskonst om vi vill.
Detta är en originell och mysig ställplats och vi stannar nog ytterligare någon natt och har detta som fast punkt mellan besök hos släktingar och vänner. 249 kr per natt.
Den får 5 stjärnor för supertrevliga och hjälpsamma värdparet Micke och Gittan och deras mottagande, det var rent och hundvänligt och en originell miljö.
Vi älskar vår flock och våra hundar. Bianca kom till oss under covidkarantänen och har nästan bara rastats fritt ute i vår trädgård. Hon har träffat ett mycket begränsad antal människor och hundar. Hon är väldigt kärvänlig och älskar människor och finns det möjlighet att stjäla mat gör hon det. Det är troligtvis en följd av hennes första tid som moderlös gatuhund. Maja är renrasig och äter medicin mot epilepsi, hon är en nervig och orolig själ men vacker och älskvärd i trygg hemmamiljö. Den större delen av sitt liv har har hon tilbringat hemma och är inte van vid nya miljöer, människor och djur. Ingen av dem har tillbringat särskilt mycket tid i husbilen. Putte börjar bli gammal och bekväm men är van att sedan tidigt att resa med husbilen och träffa nya människor och djur.
Det har visat sig att det tar tid att vänja dem vid vårt husbilsliv, vilket jag inte riktig hade räknat med. Särskilt när vi är lite hungriga eller trötta, vilket händer ganska ofta i husbilslivet, har vi båda två svårt att orka med deras oro.
Därför är det väldigt skönt att nu vara ensam på en ställplats med hundrastgård. Hundarna vänjer sig snabbt men till en början är allt alldeles för spännande och ovant för dem. Nu har vi vilat en hel dag och allt känns rätt lugnt och bra men igår tänkte jag att vi borde köra hem eftersom jag inte orkade med deras beteende.
Vi får försöka hitta ett sätt att hantera hundarna bättre när vi kommer i nya miljöer.
Regnet öste ner när vi vaknade på söndagen. Vi sov båda riktigt bra. Mats fick under lördagen en blåsa eller något liknande på tungroten. Det gick bra att svälja men inte mat så han fick hålla sig till flytande föda. Framåt söndagskvällen hade det läkt så att han kunde äta igen.
Vi packade bilen och lämnade Malmö. Hos Joel och Johanna packade vi ur deras pappa/farfar Leo Sjöboms tavlor som vi lastat under en av sängarna. Tobias och Joel tar nu hand om hans konst. Vi åt en mjukglass innan vi körde till en liten kyrka utanför Hälsingborg där Joel qoch hans kör sjöng vårsånger. Vi vågade inte lämna hundarna ensamma i bilen så jag avstod att lyssna men Mats var överlyckig och imponerad av deras sång!
Nu har vi ställt oss på ställplatsen Bananpannkakan och ska ta minst en vilodag. Det är mycket att smälta. Vi välkomnades av värdparet och fick två ägg och en banan för att göra en bananpannkaka, dessutom varsin havrekaka och godisbit.