Jag tror att jag som 50-talist har påverkats av mina föräldrars kris- och krigserfarenheter. Jag har växt upp i en uppbyggnad av samhällsfunktioner och trygghet. Ändock har jag med mig deras insikter och upplevelser och vet att kriser kan komma.
Den första kris som påverkade mig var Corona och då var jag över 65 år gammal. Det som därefter har skett i världen, Europa och Sverige har skakat om mig. Jag är orolig för framtiden.
Hur tar jag då hand om min oro? Vår största oro är Mats hälsotillstånd och den oron arbetar vi ständigt med. Mats tänker när han somnar att han kanske aldrig vaknar igen och jag får ganska ofta gå till sovrummet för att kolla att han lever när han sover länge på förmiddagarna.
Först och främst handlar det om att leva i nuet, att njuta av det jag har och tillåta mig att vila i det. Sedan kommer hur jag kan förbereda mig inför en oviss framtid.
Vår bys krisberedskapsträffar har varit ett bra sätt. Vi har byggt kontaktnät och samlat kunskap och resurser.
Vi som bor på landet har redan en bra beredskap i lager av viktiga matvaror, vedspis och tillgång till vattenkällor.
Vårt största problem vid elavbrott skulle vara Mats syrgasmaskin. Han har en mindre bärbar med 2 batterier som håller 6-8 timmar per styck. Bystugan kommer att kunna erbjuda elförsörjning med hjälp av ett dieselaggregat och det blir vår räddning även om det innebär att vi måste ladda batterierna 2 gånger per dygn.
Vi har gjort en krislåda som är fylld med det viktigaste. Här på landet ska vi räkna med att klara oss med mat i minst 14 dagar. Vi har även en krislåda för bilen som utöver hjälp vid trafikproblem kan fungera om vi måste lämna hemmet mycket snabbt.
Jag har här samlat lite av det som inte var självklart för mig från början. Bilder och uppgifter kommer från MSB, Röda korset, http://www.krisberedskap.se och https://www.overlevnadsbutiken.se
Att ha några petflaskor med kranvatten i frysen är också en bra ide’. Vi har också ett så stort lager av våra mediciner som möjligt.
Om och när vi flyttar härifrån kommer vi i ett annat läge. Vid krig skulle vi antagligen vara ganska trygga här i Arkhyttan och kanske även ta emot flyktingar från storstadsområden. Men det får vi ta hand om när och om det blir aktuellt!
