Lördagen blev en flitig dag. Jag bar in ved för kommande vecka och Mats och jag höjde grinden, med bara lite Lassehjälp, som inte gick att öppna pga snön. Jag var riktigt godissugen och gjorde marängsviss och Mats gjorde hamburgare av hemmald köttfärs. En tvättmaskin och lite festförberedelser och ett träningspass blev det också.

Maja är orolig och skendräktig, hon söker trygghet och vill ligga i knät så mycket som möjligt. Det var väl därför hon kröp in under hönshuset också. Maktbalansen mellan henne och Bianca blir lite rubbad och de gruffar lite.

Idag blir det jaktstarter i skidskyttet som vi ska följa.

Jag har reagerat på det ”väsen” det blir när snövädert hindrar tåg och trafik. Vad gäller trafikstockningen utanför Kristianstad har jag inte läst någon kritik om den långtradartrafik som bidrog till problemet. Många kör med dåliga däck och har ovana vinterchaufförer. De tycks inte ta varningarna på allvar och förväntar sig att ”samhället” ska möjliggöra att allt är som vanligt. Likaså diskuteras krigsvarningen från regeringen. Jag tycker att det är dags att inse att vi alla måste bidra och agera. Låta bli att köra bil i värsta snöstormen, fundera på om det är så klokt att transportera så mycket med lastbilar och förbereda oss inför framtiden, oavsett hur den blir. Det gäller klimatet, miljön, pandemier, kriser och krig.

Efter min cancer, Mats hjärtstopp och pandemin har jag ändrat inställning. Tidigare tänkte jag att det händer andra men inte mig. Nu vet jag att det kan hända, försöker njuta av stunden och förbereder mig på det som komma skall så gott jag kan.