Jag vaknade lite onödigt tidigt och har gjort mig klar för resan. Hundarna tycker inte om att jag lämnar dem och är oroliga. Jag har dubbla känslor, jag tycker inte om att lämna Mats ensam men ser fram emot och behöver komma hemifrån ett tag. Mats säger att han inte heller gillar att vara ensam efter ett par dagar men han ställer upp.Jag reser hem igen om en vecka.
Jag åker vid 8 och är framme i Malmö vid fyratiden med en timmes uppehåll och byte av tåg i Stockholm. Padda och hörlurar är fulladdade så jag kan följa skidssprinten idag.
Det går undan. Idag hämtar en köpare byggställningen och vi säljer ammunition till våra jaktkompisar.
Mats hade igår en ”sämre syredag” men jag kände mig helt ok och förväntansfull inför skåneresan. Jag har rensat i trädgården så gott det går, marken är fortfarande frusen. Igår spelade vi ett gemensamt äventyr i Sky, Åsa, Elin, Martin och jag. Det är fint att kunna träffas även på detta sätt! Mats och Lasse har börjat rensa nere i byggrummet i källaren.
Det händer mycket i vårt liv och humöret/ tålamodet går upp och ner. Igår kom vi iväg med ytterligare ett lass till tippen- oj vad befriande det är! Vi la också ut vår byggställning till försäljning. Att följa damernas 5-mil i Holmenkollen och skidskyttet tog också en del av dagen. Det är säsongens sista tävligshelger nu.
Vi planerar, sätter upp mål och drömmer om framtiden i Skåne. Vi är inne på att det är i Malmö vi vill bo, i en hyrestrea, med uteplats eller inglasad balkong, seniorboende nära havet, folkliv, teater, uteserveringar, affärer, vårdcentral, apotek och bra rastplats för hundarna. Vi har redan nu hittat intressanta och rimliga objekt.
Tisdagen och Malmöresan närmar sig och hundarna och Mats får klara sig ensamma i en vecka. Ylva Lo och Elins behov går först men kanske jag kan titta på något av de områden vi kan tänka oss bo. I april planerar vi en gemensam skåneresa för att kolla närmare. Förhoppningsvis vet vi mer om försäljningsläget då. Mäklaren ska fota utomhus i början av veckan och nu vill vi få igång försäljningsprocessen!
Idag blir det mer skidåkning och en sista röjning utanför huset.
Jag hade en tung och kraftlös fredag. Mats däremot hade en bra dag och sa att han startat det nya livet som 70+ bra! Vi ser fram emot den förändring vi håller på att skapa och de kommande åren.
Idag mår jag bättre och det blir det skidåkning på TV och en bilfärd till tippen utanför Säter. Vattenproblemet i matkällaren försvann när kommunen satt dit en ny avloppspump. Där är numera torrt golv igen.
När jag inför husförsäljningen går igenom huset och på tomten inser jag hur mycket vi tacklat av de senaste åren. Droppen blev förra sommaren och hösten då jag hade problem med mitt ben och inte kunde gå eller vågade utföra något fysiskt arbete. Vedhögen ligger ostaplad under en presenning och skräphögen blev aldrig eldad. Bärbuskarna blev inte ansade och odlingsbäddarna står lämnade utan bearbetning. Mot flera av husväggarna står det slumpmässigt lutade brädor, bråte och staketbitar. På garageplanen hade det samlats skräp som ska till tippen. Inomhus är fönstren oputsade de senaste året och ingen storstädning har heller blivit gjord. Jag gjorde aldrig i ordning verandan förra sommaren så den är belamrad med massor av bråte.
Jag blir mentalt trött men försöker ändå att varje dag få något gjort. Lasse har kört ett första lass skräp till tippen med släpkärra och vi ett lass med bilen. Jag har nästan röjt färdigt på köksbron och framsidan, likaså garageplanen. Om jag gör något varje dag går det sakta men säkert åt rätt håll. Dessutom gör vi något gemensamt varje dag. Men jag blir så trött! Vi orkar inte med att sköta tomt och hus längre och det är verkligen dags att lämna över till någon annan!
På tisdag reser jag ner till Ylva Lo i Skåne och laddar batterierna, det blir bra!
Vi firade Mats under dagen. Efter nattfrost hade vi en härlig solig dag med premiärkaffe i solen ute på köksbron. Idag var det ljust strax efter kl 6! Våren är här på riktigt!
Idag ska jag fortsätta att röja utomhus inför mäklarens fotografering nästa vecka.
Vi sammanfattar det positiva med att bo i Arkhyttan. Prenumereration av grönsaker från granngården är en av dem!
Våra prover var ok, så vi fortsätter vår medicinering som vanligt. Ximena praktiserar just nu på Långshyttans vårdcentral och gick omkring med pondus i lokalerna!
Jag sträckte axeln när vi höll på med att tömma källaren från vatten. Det är för eländigt att kroppen är så ömtålig och skruttig numera, trots att jag tränar flitigt. När jag lyfte ut en matkasse från bilen igår så knäckte det till i axeln och jag fick rejält ont. Vila, alvedon och en god natts sömn har hjälpt.
Den nya avloppspumpen gör sitt jobb och snart är matkällaren torrlagd igen. Skönt!
Jag letar efter foton på hus och trädgård som mäklaren kan använda. Det finns en hel del att välja på!
Mäklaren kommer hit en solskensdag och fotograferar huset utifrån.
Både besiktningsmannen och mäklaren lugnade oss kring husets skick och försäljning. Det finns, som på många äldre hus, massor att åtgärda och de senaste 5 åren har det mesta blivit ogjort. Men inget är akut. Säters kommun böt igår ut pumpen till avloppet och det verkar lösa översvämningsproblemet i matkällaren. De nya ägarna får en tydlig lista på vad som behöver åtgärdas och även en prioritering.
Det tog 4 timmar att besiktiga och både vi och hundarna var helt slut efteråt. Det blev hämtpizza och sedan fåtöljen resten av dagen. Idag behöver vi en vilodag, provtagning i Långshyttan för oss båda är fullt tillräckligt.
Jag fortsätter att bearbeta minnena från Mats hjärtstopp och tiden därefter. Här har han legat på IVA ett antal dagar och precis flyttat till enskilt rum på hjärtavdelningen. Där stannade han länge.
I fåtöljen vid fönstret tillbringade jag dagarna, Mats tittade ut genom fönstret och undrade om det var det sista han såg. Det var en omtumlande tid!
Mycket har hänt under de gångna fem åren. Vi har tagit ut det sista av husbilslivet och snart också egnahemlivet. Jakten fick vi släppa direkt. Med fyrhjulingar kunde vi ändå njuta av naturen och skogen omkring oss. Tobias bodde här under pandemin och Lasse har hjälpt oss förlänga vår tid här i huset.
Under de första åren var vi osäkra och rädda, medicinerna gav biverkningar och behövde trimmas in. Bl a fick Mats struma vilket jag har egna erfarenhetar av, särskilt hur det påverkar mentalt. Det var tur det, för det var också en tung period.
Nu har vi uppnått en balans, vi har lärt oss leva med rädslan utan att bli paralyserade och tillbringar många stunder i harmoni och glädje. Det enda vi önskar är lugn och ro, dramatik har vi haft nog av.
Men livet vill annorlunda! Igår när Mats gick en runda i källaren och kollade inför besiktningen upptäckte han att vår matkällare, som ligger en halv meter under resten av huset, hade fyllts med 1 dm vatten. Vad berodde detta på? Det var vår räddning att Lasse och Anna var här och tog hand om tömning, Anna öste och Lasse bar. Vi upptäckte att vattnet kom upp via golvbrunnen. Säters kommun kom hit och tittade på den pump som leder ut vårt vatten i det kommunala avloppet. En pumpbil kom hit och rensade ute i pumpbrunnen och konstaterade att det inte var stopp där. Samtidigt konstaterade vi att tillströmningen i matkällaren påverkades vid användning av avloppet. Vid 22:30 körde vattenkillarna iväg och vi gav upp tömningsförsöken. Idag kontaktar jag försäkringsbolaget så vi kan hämta experthjälp och få klarhet i och åtgärda vad detta beror på.
Flytet har övergått till oflyt. Detta sker alltså kvällen innan huset ska besiktigas inför försäljningen! Vi kan bara acceptera och det blir som det blir med åtgärder, besiktning och försäljning.
Det var svårt att gå ner i varv och sova men jag sov tillslut rätt bra. för Mats gick det sämre. Idag flyger Anna tillbaka till Italien. Vi inväntar besiktning och mäklarmöte.
