Det brinner ett ljus för Mats större delen av dagen. Nu kan jag ha levande ljus igen när inte syrgasen är närvarande. Jag har också köpt ett lass ved så att jag kan hålla värmen när kylan kommer.
Klockan är fem och morgontrafiken har startat. Sängen är varm och skön, Bianca ligger och snarkar bredvid mig. Putte sover oftast i en fåtölj men kan komma in i sovrummet på morgonkvisten. Han har lite sämra aptit och lite hosta och jag tror att han börjar tackla av. Jag hoppas han håller sig pigg en dryg månad ytterligare. Anna kommer tillbaka till julen och har lovat hjälpa mig med honom. Han har haft en långt fint liv och ska få sluta sitt liv och stanna kvar här i Dalarna.
Husvisningen igår blev framflyttad på grund av sjuka barn.
Igår eftermiddag åkte jag till Nille och Monica, det var evigheter sedan vi sågs. Även de har blivit äldre och har sina krämpor. Det kändes viktigt att göra ett ett avslut med dem för både Mats och min del inför flytten.
Jag tittar på foton för att försöka tränga bort de sista minnesbilderna av en plågad Mats, det är svårt.
