Det är en lättnad att den mörka perioden nu är över och vi ser framåt mot vår, sommar och höst. Jag har länge utgått från att se till att acceptera och vara nöjd med livet som det är just nu. ”Allt är som det ska!” Men…
När Mats får sina ”tunga” dagar är det inte alls som det ska! Jag dras med i hans sinnesstämning och vi ser till att ”stå ut” eftersom vi vet att det kommer bättre dagar. Det påverkar även mina drömmar och i morse vaknade jag ledsen efter en jobbig dröm. De senaste dagarna har Mats inte mått bra och jag önskar att vi hittar ett sätt att hantera dessa tunga dagar.
Igår snöade det lite och det var minusgrader hela dagen. Idag vaknade jag till molnfri himmel och 15 minusgrader, nästan det kallaste vi haft i vinter. Tur vi har gott om ved och nysotad skorssten.
Mats var dyster efter gårdagens läkarbesök. Att bli påmind om sin sjukdom och att han inte blir bättre är tufft! Inget var i alla fall akut sämre.
Jag mår nu bra igen även om snuvan håller i sig. Däremot har jag sedan några dagar fått ont i ryggen, vilket kan bero på att jag suttit alldeles för mycket den senaste veckan. Jag ska se till att röra mig mer och hoppas att det snart går över.
Vi har preliminärbokat en aprilhelg nere i Skåne. Då kan Putte vara hos Joel och Johanna i Landskronal, Mats ta tåget över till Tobias i Köpenhamn och Maja, Bianca och jag umgås med Elin och Viktor i Malmö! Det är det enda som behöver förhandsbokas på vår husbilsresa.
Här kommer lite foton från tidigare husbilsutflykter:
Igår fick jag lära mig ett nytt begrepp, axgan. Begreppet skapades av en åländsk kock eftersom Åland är unikt genom att vara nästan helt självförsörjande. Vi är alltså axganer, eftersom vi strävar efter att äta lokala produkter och bra kött från bygden.
Södra Sverige upp till Stockholmsområdet har haft oväder det senaste dygnet, begreppet snösmocka används flitigt liksom varningar klassat i olika färger. Elin kunde inte cykla till jobbet i Malmö igår, Mats bror Lasse i Göteborg fick ägna dygnet åt att skotta och Hasse i Skarpnäck gick sin dagliga promenad!
Jag blir inte sämre i förkylningen och 2 dagars extra vila tycks ha gett effekt. Skönt! Idag ska Mats på läkarbesök hos husläkaren och sotaren kommer och ser till vår vedspis.
Det är viktigt att vi ser realistiskt på dagsläget, som är allvarligt utifrån flera olika faktiska omständigheter. Vi behöver ändra vårt synsätt och förbereda oss för att möta sämre tider. Det gäller både på det personliga planet och som land. Jag har uppfattningen att många med oss har börjat tänka om och förbereder sig utifrån sina förutsättningar. Likaså gör staten. Många är rädda och oroliga, vilket är naturligt. Att läsa sådana här onödiga rubriker ( ur dagens Aftonblader) kan öka rädslan. När jag läste artikeln framgick det att kyrkan liksom alla andra förbereder sig för att klara olika tänkbara scenarier.
Jag tycker att verkligheten är alldeles tillräckligt spännande och skräckinjagande och reagerar oerhört starkt på när massmedia använder spektakulära metoder för att få fler läsare!
Jag har blivit snuvig och har en lättare förkylning. Anna var förkyld men höll sig undan så jag tror inte att det kommer från henne. Lasse håller sig borta från oss några dagar efter att hon har rest hem, men jag kan inte hålla mig borta från Mats. Så vi håller tummarna att han inte blir smittad!
Gårdagen innebar skidor och motorsport hela dagen. Vasaloppet, herrarnas 5-mil, skidskyttestafetter, formel1 och Indycar. Den isande vinden har hållit i sig och nu har vi kallare igen, -5,6 kl 9:00.
Hudkliniken kollar mina värden var tredje månad för att hålla psoriasismedicinen på rätt nivå. Idag ska jag lämna ett sådant blodprov i Långshyttan. I övrigt väntar en helt vanlig pensionärsvardag.
Det är ofta svårt att kolla mitt blodtryck vid hälsokontrollerna, det skenar iväg och visar alldeles för höga värden. På Långshyttans vårdcentral har de en blodtryckshörna där jag själv kan sitta och mäta blodtrycket. Igår testade jag mig när Mats var och lämnade prover och resultatet visar att jag har ett perfekt tryck!
Vi hade en entusiastisk mäklare på besök igår och vi vet nu vart vi ska vända oss när det blir aktuellt med husförsäljning och vet ungefär vad vi kan räkna med för värde. Det känns tryggt!
Våra husbilsplaner innebar att samla en övergripande bild utifrån våra önskningar. Vad behövde vi ordna och vad skulle det få kosta? Vi konstaterar att utlandsresan blir orimligt dyr och reviderar därför våra planer till resor i Sverige och till Tobias i Köpenhamn om vi kan övertala barnen att vara hundvakter. Det finns så mycket outforskat både söderut och norrut. Vi börjar med att möta vår o sommar söderut, förutom att ta tid att träffa släktingar och vänner vill vi t ex uppleva västkusten, Dalsland och Öland. Under semestertiden håller vi oss hemma och i augusti/september blir det en ny resa, då norrut.
Våra dagar fortsätter att var lugna pensionärsdagar. Hundarna är lite våryra och det börjar bli möjligt att ta snö- och isfria promenader igen! Härligt!
Mina gamla barbiedockor har fått nytt liv i Cecilia Kyllinges senaste föreställning!
Äntligen får vi tillbaka våra pengar, de som de kallar elstöd, och vår ekonomi kan närma sig balans igen efter december månads chockartade elkostnad.
Anna har tillbringat sin tid hos sin sjuka mamma och vi har inte sett röken av henne. Vi tror att hon reste tillbaka till Italien idag.
Vi börjar bli rastlösa och längtar efter att göra husbilsresan söderut där vi möter våren och följer den tillbaka hemåt. Förberedelserna är nu i full gång!
Igår tog jag tag i min rädsla för krig och tittade på dokumentären Krigets vittnen. Den berörde mig mycket djupt, var bitvis outhärdlig och jag fick ta paus innan jag fortsatte. I dokumentären får ukrainare på flera platser i Ukraina och utomlands själva sätta sig i en liten filmkur och med egna ord berätta om sina tankar och upplevelser. Just nu kände jag behov och kunde ta in de fruktansvärda situationer som uppstår i ett krig. Jag grät tillsammans med dem men blev stärkt i min tro på människan. Hur de sörjde, anpassade sig, hjälpte varandra, vägrade ge upp och några kunde till och med se ljust på framtiden.
Jag blev stärkt och lite mindre rädd för att hamna i samma situation. Jag fortsätter att vara orolig och rädd men inser att om det skulle behövas skulle även jag, om jag överlevde, ha möjligheten att hantera det!
Igår kunde jag sitta och njuta i solskenet igen, det är så härligt! Och fåglarna kvittrar! Ännu har vi inte fått tillbaka våra elpengar .
Sverige fortsätter att vara framgångsrika i skid-VM. Äntligen uppmärksammas trenden att liksom Trump och hans anhängare skapar sig allt fler, även högt upp i politiken, en egen sanning, har konspirationsteorier och förnekar både vetenskap och sunt förnuft!
Vi konstaterar att det är ljust nästan 11 timmar om dygnet! Kylan håller i sig, det är minus 11 nu på morgonen. Snön ligger kvar och hjälper dagsljuset på traven. Igår blåste det isvindar men jag kunde jag sitta i lä och känna solen värma!
Det går bra för Sverige i längdskid-VM. Igår tog vi guld och silver!
Vi väntar otåligt på att kylan ska ge med sig så att vi kan ta bort presenningen och börja förbereda husbilen inför vårens resa. Med lite tur kan vi ge oss iväg i slutet av mars.
Anna har kommit hem till Sverige och sitter nu hos sin mamma som är på väg att lämna vår värld.
Mats och jag väntar på snöfria vägar för att komma igång med våra promenader igen. Hundarna däremot uppskattar att vara ute i den mjuka snön och vi uppskattar att slippa arkhytteleran.
Dagens ledare i Aftonbladet:
Jag blir mer och mer dyster vad gäller den svenska politiken och världsläget. För ett år sedan startade Ryssland kriget i Ukraina. Det som händer runt omkring oss inom Sverige, Europa och världen är så hiskeligt vedervärdigt och jag famlar efter ett nytt förhållningssätt. Jag inser att jag och många andra av oss svenskar hamnat i någon slags kulturchock, där de som levt i andra delar av världen kan ha ett försprång. När jag var i Stockholm insåg jag att Magda från Nicaragua och min syster Karin redan hade hittat sina förhållningssätt i en krackelerande omgivning. De har något att lära mig!
En sak är i alla fall säker, Mats och jag tar en dag i taget och skapar oss så bra dagar vi bara kan! Det blir oftast väldigt bra!
