av Gunilla Rohlin | dec 9, 2024 | Arkhyttan, Min dag, Reflektioner
Det absolut bästa med pensionärslivet är morgnarna och frånvaron av stress! Oavsett om jag vaknar alldeles för tidigt eller inte så njuter jag av att kunna ligga och dra mig i sängen och vakna långsamt. Meditera, reika och tänka ut vilka smörgåsar jag ska göra till...
av Gunilla Rohlin | dec 4, 2024 | Arkhyttan, Familj, Fest, Malmö, Mats, Min dag, Reflektioner, Vardag
Minus 12,5 grader idag! Igår sov både Mats och jag under herrarnas skidskytte men det gjorde inte så mycket eftersom det inte gick bra för dem. Vi sov även en bra stund under tidig kväll och i natt sov jag som en stock fram till 7:30. Det var ett tag sedan, det kändes...
av Gunilla Rohlin | nov 16, 2024 | Arkhyttan, Familj, Handikapprapport, Mats, Reflektioner
Snart har hon funnits i ett helt år, detta lilla ljuvliga barnbarn, Ylva Lo! På tisdag reser jag ner och får träffa henne några dagar igen och den 16 december kommer hela familjen till Arkhyttan! Mitt humör har vänt, dels på grund av väntande skånebesök och julfirande...
av Gunilla Rohlin | nov 15, 2024 | Arkhyttan, Min dag, Reflektioner
När jag vaknar, tidigt som vanligt, kikar månen in på mig genom lärkträd och fönster. Jag plockar fram min iPad och spelar några spel, tittar på lediga lägenheter i Malmö och släpper ut hundar på rastning. Jag möter en ny dag med nya möjligheter. Strax ska jag...
av Gunilla Rohlin | nov 10, 2024 | Arkhyttan, Familj, Flytt, Min dag, Reflektioner
Trädgården och garageplanen blev rensad och Lasse och jag körde med ett stort lass till återvinningen igår. Sedan vi ätit supergod Jansson satt Lasse, Patrik och Mats och byggde, bytte, diskuterade modellflygplan halva kvällen. Jag har insett att jag efter alla nöjda...
av Gunilla Rohlin | nov 7, 2024 | Reflektioner
Gårdagen förblev en tung och dyster dag och vi verkar inte vara ensamma om att känna oro och förtvivlan inför framtiden. Först idag dök kommentarer och bilder upp på mitt facebookflöde. Det är svårt att finna ord för de känslor och farhågor jag känner och förvåningen...