Sorgen
Jag har ett behov av att beskriva vad sorgen innebär för mig.
När jag vaknar finns gråten bakom ögonen, när jag sover vaknar jag ofta och saknar Mats sovande bredvid mig.
Jag har ordnat att hundarna har fått ta Mats sovplats i sängen och det är en tröst att ha dem nära. De sörjer också och blir påverkade av min sinnesstämning.
Putte ser allt mer ruggig ut, han tappar kopiöst mycket hår och jag tror att han letar efter Mats. Han varken ser eller hör och är troligtvis dement. Jag får ofta tala om för honom vad han ska göra när han sitter och tittar lite bönfallande på mig. I trädgården har han bildat sina egna stigar som han följer när han blir rastad. Det enda riktigt pigga hos honom är hans luktsinne.
Innan jag flyttar planerar jag att låta honom somna in och få stanna kvar i Dalarna tillsammans med våra tidigare hundar. Det är bäst för honom att slippa en ny främmande miljö, likaså att slippa vänta på att må dåligt innan vi tar bort honom. Det är ett svårt och tufft beslut men vi har inte hittat någon bra alternativ lösning.
Det innebär att det blir Bianca och jag som flyttar till Malmö, det blir bra sällskap till mig och nyttigt med de dagliga promenaderna. Då kommer jag utan tvekan att nå upp till promenader i 90 minuter per vecka som jag är rekommenderad.
Jag är ledsen bakom ögat unden hela vakentiden och min kropp sörjer på sitt sätt. Hela jag känner mig tung och håglös. Då och då tränger tårarna fram och det är både sorgligt och befriande. Smärtan och saknaden måste ut och i mitt fall verkar den sippra i små portioner.
Att Mats inte finns längre är overkligt, när som helst skulle han kunna dyka upp här hemma. Det blir bra för mig att bygga min nya ”ensamma” värld i Malmö. Jag sörjer också det där vi aldrig hann med att göra. Bygga färdigt våra modellflygplan, resa utomlands, fiska i Norge, uppleva/återupptäcka Malmö tillsammans …
Sorgen är förlamande och jag möter den med acceptans men också med projektledarsinnet. Här finns massor att göra inför minnesstund och flytt, en strategi är upplagd och jag bockar av det ena efter det andra.
Jag är tacksam över att jag varit med så länge och upplevt så mycket att jag inte känner mig rädd för mina känslor. Jag är trygg i att de kommer i den ordning de ska och att det är bra. Dessutom bär jag fortfarande med mig den trygghet som min kärlek och relation till Mats har inneburit.
Mats är med mig alla dagar intill tidens ände!
Sensitivt begåvad
15 december Foto: Tobias Sjöbom Det töar och de förvarnar om att julen kan bli grön. Jag fortsätter att i sakta mak tömma det sista rummet på övervåningen. Idag blir det en tur till soptippen igen. Mats har under sjukdomstiden vänt på dygnet och lägger sig ungefär när...
Snart är det jul!
14 december Dagarna går snabbt mot julen, det är härligt tycker jag! Igår hade Mats kontakt med både Uppsala och Avesta, de ändrar lite på medicinerna. Det verkar som både kliandet och munblåsorna lugnat ner sig och kanske har de hittat vad som orsakar besvären. Han...
Viktiga insikter
Luciadagen Långsamt, långsamt får vi insikter i vår livssituation. Jag har upptäckt att jag för första gången i mitt liv kan se mig i spegeln och tycka om det jag ser! Jag måste titta en gång till och konstaterar att jag accepterar och tycker om mitt utseende. Vi har...
Lucia
13 december En och annan tår rinner nerför kinden när jag tittar och lyssnar på Luciamorgon från Tällberg. Den tredje advent firade vi med Lussebullar och torsk med senapssås. Mormors kanonkula plockades fram och jag malde den traditionella skånska senapen. Jag har...
Klokt om kvinnor…
Tredje advent 12 december Jag följer en klok och härlig kvinna på Instagram som inte är rädd att visa upp sig och sina åsikter. Anna har kommit hem till Italien efter en lång, snöig och kall hemresa. Här har vi nollgradigt och snön ligger kvar. Mats blir bättre och...
Lördag morgon
11 december Efter en del sökande hittade jag ledljus för adventsljusstaken! Något djur har tagit sig in på verandan och prasslar i de tomma vedsäckarna. Maja upptäckte prasslet vid 4-tiden. Jag får henne tyst och ligger sedan nyvaken kvar i sängvärmen och funderar....
Kärlek
10 december Att ha en god färdigbredd smörgås väntande i kylskåpet när jag vaknar, det är kärlek det! Mats piggnade till betydligt under gårdagen, det är så skönt att det nu har vänt. Han har fortfarande hosta och hade svårt att sova i natt på grund av rethosta. Hans...
Carpe Diem
9 september Vår oro för Mats hälsa ligger väldigt nära. Jag vet att Mats ständigt bär det med sig och hanterar det på sitt sätt. Jag fungerar bra i själva krisen men försöker så snart som möjligt släppa fram och göra mig av med det som skett. Jag kommer alltid att...
Kyla och besök på akuten
8 december Temperaturen växlade igår mellan -20 och -15 grader. Mats hade en jobbig natt med dålig sömn och syresättning. Vi beslutade oss för att åka till Avestas akutmottagning för att få hans lungor och status kontrollerad. Det råder besöksförbud så jag...
Minus 15!
7 december Det blev ingen risgrynsgröt i ugnen igår, grötriset var slut! Jag gör ett försök idag i stället. Mats blev lite bättre, så det verkar ha vänt. Skönt! Det tycks bara bli kallare och kallare, just nu har vi minus 15 grader. Vi eldar, kurar in oss och väntar...