
Hoppsan!
På förmiddagen idag började mitt hjärta banka. Jag lånade Mats pulsräknare och hade en stadigvarande puls mellan 122 och 133. Jag tog en tablett som jag fick med mig när jag skrevs ut efter operationen men hjärtat fortsatte slå snabbt och hårt. Jag blev jätterädd och ringde 112. Det resulterade i en ytterligare ambulansresa till Falu lasarett. Efter en timme hade medicinen gjort verkan och vilopulsen höll sig kring 97. Det resulterade i att jag skrevs in på avdelning 27, samma som Mats tillbringade sina sjukhusmånader för 5 år sedan. Jag är uppkopplad till EKG och de vill utesluta att jag har hjärtflimmer.
Jag har mått rätt bra och känner mig ledsen över att vi måste flytta fram Elin, Ylva Los och Viktors ankomst. Jag har pratat med dem på facetime ett par gånger idag.


Mats är trött och tycker det är tungt att vara ensam och sköta allt själv. Jag hoppas att jag får åka hem i morgon men känner mig trygg med att de är noggranna och kollar upp vad hjärtklappningen kan bero på.
Jag är ensam i ett trebäddsrum och tittar ut på samma utsikt som jag tittade på när jag besökte Mats.
Varken räkningar eller planer för husförsäljning blev gjorda idag.
Vad skruttiga vi är!

Arkhytteleran invaderar!
Igår var jag trött! Det var skönt att vara hemma igen men jag hade förträngt vad snösmältningen innebär. En stor del av arkhytteleran var indragen i huset av hundarna. De är överlyckliga att det går att gräva i marken igen! Trots Torstens flitiga arbete behövdes bara...

6 år
Igår var det 6 år sedan Mats första hjärtstopp. Mycket har hänt under åren, vi har fått många stödinsatser och lärt oss att leva med föränderliga förutsättningar. Teknik och mediciner utvecklas hela tiden och eftersom vi bor i Sverige har vi förmånen att få det mesta...

Välbehövlig långhelg
Bussresan hem gick smidigt. Den började och slutade med ösregn och dimman låg tät innan den en bra bit in i Sverige lättade och visade ett snöfritt landskap. Vi sa hej då till Ingrid i Örebro och kunde stiga in i Karins lägenhet kl 21:30. jag var mycket nöjd men...

Åsa, systerskap och Oslo i snöslask
Vi började dagen med en promenad i centrala Oslo. Det hade snöat på natten, gatorna var hala och slaskiga och dimman låg tät. Det begränsade vår nyfikenhet och vår utevistelse men vi gjorde i alla fall nästan 17000 steg. Vi såg rådhus, operahuset, fästningen,...

Oslo
Bussresan gick bra fast 8 timmar är en lång tid. Vid norgegränsen blev vi stoppade av tullen och hela bussen fick kliva ur. Vi fick visa leg/pass och våra väskor blev scannade. Det gjorde oss lite försenade men vid 19:30 var vi framme hos Åsa och Martin. De bjöd på...

Mot Oslo
Jag landade i Skarpnäck hos min syster Karin igår eftermiddag. Hon hade gjort smaskiga smörebröd som även kommer att räcka till dagens långa bussresa mot Oslo. Karin har hittat ett billigt hotell i centrala Oslo men vi kommer att åka direkt hem till Åsa och Martin där...

Mål 1: Skarpnäck
Igår hade Mats en riktigt tung dag. Han har knappt sovit de senaste nätterna och klådan plågar honom. Jag tom övervägde att skippa min osloresa, det känns inte bra att resa bort när han är så tagen/dålig. Men Lasse kommer hit, övertar min bygghörna vid köksbordet och...

Tvål och oro
Vi har kalla nätter men de stunder solen tittat fram blir det lite takdropp. Dagsljuset återvänder, redan kring 7-tiden är gryningen igång. Jag har ännu inte vant mig vid vintertiden utan vaknar oftast vid 4-tiden men snart är det sommartid igen och då stämmer det...

Syskonsynk!
Jag förbereder mig inför resan till Oslo på onsdag då jag åker till syster Karin i Skarpnäck. På torsdag morgon gör vi en 8-timmars bussfärd till Oslo. Efter incheckning på hotellet åker vi hem till Åsa och Martin och äter middag. På fredagen kollar vi runt i Oslo,...

Grinden är stängd!
Just nu funderar jag på vad vi kan göra innan vi kan öppna grinden till vårt nya liv. Vi vet inte hur lång tid det gäller och vi har svårt att ha tålamod och hålla undan de tunga känslorna. Men det finns mycket vi kan göra. Modellplansbygget var en genialisk aktivitet...