En stor del av gårdagen ägnade jag åt att se över staketen och rasta Bianca som var rumsren innan hon rymde. Nu gör hon inte ifrån sig i koppel utan det är inomhus som gäller igen… Idag ska vi stänga för så att hundarna bara kan vara på framsidan, då slipper hon koppel. När ismattan har tinat bort och jag kan följa med öppnar vi upp baksidan igen.

Vi gräddade och åt våfflor dem tillsammans med Tobias, Anna och Lasse. Erik Vargtand tittade också in en stund. Det blev en riktigt social dag, vilket är ovanligt numera. Härligt!

Facebook visade denna text skriven av Mats. Skönt att det gick så bra!

Här kommer några av gårdagens rubriker:

Idag är det skidåkning igen, längdåkning från Norge och skidskytte från Finland. De ryska åkarna är inte välkomna.

Jag sov bättre än på länge och vaknade tillsammans med hundarna vid halv åttatiden. Rastar dem, gör frukost och har min morgonstund tillsammans med dem i morgonljuset. På övervåningen hör jag Annas steg, hon är tillfälligt hemma i Sverige.

Så mycket lättare det är att fånga en ljus hund på foto.
Bianca lyckades i förrgår kväll ta sig ut ur trädgården, vi vet inte hur. Åsa och Linus hundsäkrade staketet i somras och det finns inga spår efter att hon tagit sig ut genom det. Troligtvis har hon hoppat över, så nu kan hon inte springa fritt med de andra i trädgården. Det blir bättre när jag kan följa med men just nu är det för halt.

Jag försöker hitta ett förhållningssätt till kriget och den hotbild som vi står inför. Det är lätt att dras in i vad det fasansfulla kriget innebär för dem som drabbas och oron för vad det kan få för konsekvenser för mig, Sverige, övriga Europa och världen.

Jag plockar fram det positiva: Europa och politikerna samarbetar, flyktingarna tas om hand, solidariteten och motståndet är oerhört starkt.
Samtidigt vill jag njuta av stunden och att jag har möjlighet att leva mitt liv som jag vill. Jag klarar det rätt bra men innerst inne gnager en sorg och en oro för hur detta ska sluta!

Jag körde extra in till ”Annas” i Säter och köade mig till 3 alldeles färska semlor men var så sugen att jag glömde fotografera dem… (Fotot är från förra årets, då hembakade semlor) Det var årets första semla!

Äntligen är februari över, det är så mycket ljusare och nu väntar vi på värmen. Vi vacklar lite kring husbilen, kanske ska vi behålla den ytterligare en säsong.

Informationen om coronaläget har drunknat i alla krigsrapporter från Ukraina, men det är inte över än. Mats fick idag ställa in husläkarbesöket eftersom husläkaren fått corona och igår satt jag i en och en halv timmes telefonkö hos Telenor, de hade personalbrist pga corona.

Den 28 februari, Maria har namnsdag och jag tänker särskilt på mamma och Åsa som har det som andranamn. Äntligen har det blivit ljusare, dagarna är både ljusare och längre men är fortfarande svårt att vara ute pga all is men dagarnas plusgrader gör sitt för att hjälpa till.

Jag är bekymrad över kriget i Ukraina och tänker som jag gjorde när covid-19 dök upp. Tack gode gud för att mamma, pappa och de flesta i deras generation slipper uppleva detta!

Jag hittade detta inlägg på Instagram om cancer. Antagandet att det som drabbad går att kämpa sig frisk har alltid provocerat mig. Om man inte blir frisk, har man alltså inte kämpat nog eller hur tänker man? Detta är det första inlägg som jag sett som berör detta!

Det blir så tydligt hur lätt det är att ta allt för givet och ändå beklaga sig för att pandemin påverkar min frihet. Jag lever i ett demokratiskt land, med bra sjukvård, tillgång till mat/konsumtion och möjligheter att påverka hur jag vill leva mitt liv.
Kriget i Ukraina är tillräckligt nära för att skaka om oss ordentligt.

Igår körde vi till Falun och lämnade in min iPad för att se om den går att rädda. Den är relativt ny och slutade fungera efter ett kort fall mot ena kanten.

Maja och Bianca fick följa med. Det går inte att lämna Maja, hon är alldeles för tjuvaktig. När vi var hos veterinären med Bianca hade hon öppnat hundmatstunnan och ett paket med gula ärtor som stod på köksbänken. Det verkade inte som om hon fått i sig så mycket i alla fall. I fortsättningen blir det hundbur när vi lämnar henne.
Det var en solskensdag och jag satt och njöt av ljus och solvärme en lång stund när vi kommit hem.

Våra vardagssysslor och förehavanden känns som en gåva, att kunna leva i fred och utan att vara rädd! Kriget i Ukraina upptar mycket tankar. Vi är många som reagerar kraftigt, skänker pengar och skriver på sociala medier. Demonstrationer har genomförts i bland annat Ryssland och Ukrainas grannländer mobiliserar för ett ev anfall. I Ukraina gör man starkt motstånd, EU genomför sanktioner mot Ryssland och ger stöd till Ukraina liksom förbereder för att ta emot flyktingar.

Igår valpbesiktade vi Bianca, hon var besiktigad i Italien men försäkringsbolaget krävde en svensk besiktning. Hon fick inga anmärkningar och tyckte det var jättekul att bli undersökt!

Under gårdagen framkom det att Ryssland startat fullt krig i Ukraina. Jag fattas ord och läget är förfärligt och mycket allvarligt!

Inatt startade Putin invasionen av Ukraina. Jag har svårt att förstå vad detta innebär för framtiden men ett ev krig så nära oss borde få konsekvenser, likaså hur övriga världen kommer att agera.
Igår firade vi i alla fall Mats treårsdag med sushi och fruktsallad. Vi är båda oerhört tacksamma för de extra år vi fått!
Innan dess hade jag ett facetimesamtal med Elin och Åsa, hjärtevärmande som vanligt! Åsa har fått klartecken att ställa ut sitt Islandsprojekt i Stavanger i höst. Vi preliminärbokade att fira påsken tillsammans i Göteborg och Malmö. Jag kommer att ensam köra ner till dem.

Idag firar vi Mats tredje födelsedag. Det är 3 år sedan han fick sitt första hjärtstopp här hemma i fåtöljen.

Solen strålade och värmde och gårdagen ( 22022022 )blev en vacker vårvinterdag. Hundarna och jag var ute i trädgården och njöt. De värsta isfläckarna hade vinden sopat ren från snö.

Tisdagar avslutar jag alltid med att ta min psoriasisspruta. Mats gjorde portioner till Lasse och Tobias och paketerade sitt storkok av supergod ärtsoppa.

Vi funderar lite över Mats syresättning, den senaste tiden rasar syresättningen snabbt och blir väldigt låg de korta stunder han är utan syrgas. Det är en klar försämring.