Kategoriarkiv: Minnen

Tidsresa

Vilken dag det blev. Jag vaknade strax efter kl 4 och åt en tidig frukost. Mats vaknade också tidigt (för honom) och ägnade förmiddagen åt att pressa klementiner och granatäpplen till jos som vi frös in i småflaskor. Anna lämnade frukten och den behövdes tas om hand.

Jag ägnade dagen åt att gå igenom några gamla kartonger och blir förskräckt över hur mycket jag har sparat! Jag har inte orkat ta hand om dessa kartonger som är från när barnen var små.

Det blev en resa som startade med fotot på min farfar Joel Rohlin från 1909. Farmor och farfars hus i Järbo har jag många minnen ifrån. De bodde där från 1927 till 1970-talet.

Det blev en resa genom mitt liv från bardomen och alla flyttar, till kollektivboende i Fängelsebacken i Falun och senare i Fruängen, körsjungande i Struprören, engagemang i Falu miljögrupp och Nybroboden, lärarjobb i Bjursås, Morbygden, Britsarvet och Backby skola i Smedjebacken. Ett år på Hantverkets folkhögskola i Leksand, bröllopsfest i Bjärnum, barnlöshet innan vi fick Elin och Åsa och flytt till Luleå. Vidare som museepedagog på Teknikens hus, skilsmässa och vårdnadstvist, genusstudier i Umeå, omskolning till systemutvecklare och flytt tillbaka till Falun.

Det tog hela dagen och har varit omtumlande och jobbigt men också skönt. Jag kan minnas det som varit bra och fint och släppa det som varit tungt och jobbigt.
Det står fortfarande en låda orörd men jag sparar den till i morgon, har jag tur är den lättare att ta hand om.

Nu är jag helt slut…

Kära minnen!

Antalet kartonger minskar men vissa av dem tar tid att gå igenom. Igår var Mats flitig och vi fastnade bl a för hans pappa Leos illustrerade fotoböcker.

Mats gikt började ge med sig igår som tur är. Kortisonet ger biverkningar som inte är så trevliga.

Min kusin Eva skickade två korta filmer från mormor Agdas 92-årsdag 1994. Hon firade ytterligare 6 födelsedagar.
Det är så härligt att bli påmind om de skånska kaffekalasen med sju sorters kakor och släktingar och vänner som samlades i trädgården. De flesta är numera döda.

Kylan håller i sig och den första kylan känns extra kall! Jag fryser även inomhus trots att det är 20 grader. Mats fryser alltid.

Anemona

24 oktober

Facebook påminner om att vi för 10 år sedan invigde vårt galleri, Anemona.

Vi saknar älgjakten men inser att vi var kloka som avstår i år. I källaren hänger ett nyslaktat lamm. Vi har plats för annat kött i frysen i år.

1 år

21 oktober

För ett år sedan avbröt jag älgjakten och blev sjukskriven. Mina händer var helt förstörda av psoriasis. Sjukskrivningen varade året ut och den 1 januari gick jag i pension. Det är alltså ett år sedan jag slutade yrkesarbeta.

Mitt första pensionärsår blev ett tungt år, med Mats hjärtstopp och obrukbara händer. Men vi har tagit oss igenom det och är på väg tillbaka till ett bra liv igen. Härligt!

Igår lyssnade vi på Peter Grind som uppträdde i Arkhyttans bystuga. Han är en duktig musiker och gav oss en fin upplevelse! Jag träffade honom och Barbro när de var nyinflyttade i Falun i slutet av 70-talet. Vi bodde i samma område och rörde oss i samma kretsar. Senare bodde de i grannbyn och umgicks med våra vänner och grannar. Här i Arkhyttan är de vänner till några grannar och när våra barn hade flyttat till Göteborg började de umgås med sina grannar som visade sig vara Peter och Barbros söner. Det är intressant hur vägarna kan korsas och flätas ihop.

Idag ska vi lämna in husbilen på verkstad för lite småfix och ikväll blir det äntligen suchi! Gerd och Klasse ska komma på den mer än ett år uppskjutna middagen.

Bystugan har ordnat en kulturvecka och i morgon ska Åsa Karner ha en workshop som vi tänker delta i. Vi hoppas få inspiration till att komma igång med vårt skapande igen. Det skulle hjälpa till i läkandet!

Donna

12 juni

För 1 år sedan dog Donna och för 9 år sedan öppnade vi sommarbutiken för första gången. Både Donna och Bella saknas oss!

Igår ägnade vi oss åt trädgårdsarbete igen och behandlade hundarna mot fästingar. Jag har jobbat för mycket med händerna så de börjar blöda men hoppas mycket på att få hjälp av medicinen.


Jag försökte mig på att göra en fin uppläggning när jag gjorde parisare igår. Det lyckades inte, ägget fastnade i pepparkaksformen…

Idag städar hemtjänsten och vi njuter av ett välstädat hus.

Varken Mats eller jag förstår oss på försäljning, Toyotan är ännu inte såld men varje dag är det någon långväga som säger att de ska ta tåget och komma hit och köpa bilen. Just nu är det en kvinna från Göteborg som kanske kommer i morgon. Vi har ingen brådska att sälja, det är viktigare att vi får betalt vad vi vill ha. Vi får se, det kommer att bli som det ska!

minnen

Idag är det precis 2 år sedan vi tog bort Bella. Älskade Bella, du saknas oss!

En vecka efteråt åkte vi akut in med Mats, som hade andningsproblem och påbörjade hans långa resa för att få rätt diagnos och behandling.

För 8 år sedan planerade vi bröllop och mina fina arbetskamrater ordnade en fantastisk möhippa för mig. 8 år yngre och 12 kg tyngre såg jag ut så här:


Igår tog Mats bort stygnen och fick ett stödhantag monterat vid sängen och ett speciallakan som gör det enklare att vända sig.

Vi har tillsammans med arbetsterapeuten skickat iväg en ansökan om bostadsanpassning och eftermiddag kommer de hit och sätter in ett larm. Vi blir mycket bra bemötta från kommun, hemtjänst och vårdcentral.

Januari

Jag hittade ovanstående bild på facebook. Jag tror att de flesta skolor använde denna årsalmanacka med månadsbilder som klistrades upp. Varje skoldag drog vi fram dagens datum från ett block som satt i mitten. Vi turades om att dra datumbladen och hade man tur fick man förutom att dra ett blad, klistra upp en av månadsbilderna. Jag vill minnas att även jag använde en sådan som nybliven lärare i slutet av 70-talet. Det var på blåstencilernas tid, jag har visst blivit gammal!

Januari

Lucia

Tidigt, tidigt lussade jag för hundarna och Mats eftersom vi alla var vakna. Sedan somnade vi om och när jag klev upp grät jag till Luciamusiken på TV:n.

När jag kom hem efter gårdagens festligheter la sig lugnet över huset. Det var en större lättnad än jag trott att få avsluta mina 18 år på Ban-/ Trafikverket. Nu rann allt av mig och jag kunde knyta ihop påsen. Det var också fantastiskt att få möjlighet att säga hej då till så många. IT äter julbord tillsammans och det gav möjligheter att träffa de flesta av dem jag ville tacka och säga hej då till.

Jag fick 2 presentkort, Trafikverkets kommer troligtvis att användas till en riktigt bra kikare. Arbetskamraternas tror jag kommer att gå till en ny bra och praktisk  handväska, inte för stor men med plats för iPad och annat under husbilslivet. Stort tack för det!

Vi njuter av den fina blomman och choklad och vin kommer snart att avsmakas.

Nu är jag fri! Fri att göra vad jag vill med mina dagar, såsa omkring i morgonrock hur länge jag vill, resa till barnen eller systrarna när jag vill – jag känner mig så värd det! Jag har ändå kvar en fot i Trafikverket, jag fortsätter att ingå i krisorganisationen och kommer att timanställas var sjätte vecka för att ha beredskap som administratör.