I onsdags morse satt ovanstående tejpbit på min namnskylt liksom en liten dammtuss med bla hundhår i facket. Det var det sista jag märkt av min granne. Alla lappar och markhinder är borttagna.
Innan dess hade hon lurpassat på mig under 2 dagar och kom ut när jag gick ut. Hon kommenterade, städade utanför min dörr, slängde ut en tumstock bakom ryggen och krävde 1 meters avstånd mm mm.
Jag tog återigen kontakt med fastighetsbolget, vi har haft kontakt om detta i över 3 månader nu. Jag blir stoppad av mina grannar både i trapphuset och ute på gården. Flera säger att det varit problem i många år och att några har anmält hennes beteende till bostadsföretaget. De kontaktar mig för att de vill stötta mig och gatuhunden som Bianca numera kallas. Jag har också kontakt med hyresgästföreningen och får stöd av dem.

Jag släpper det problemet, vilket är enkelt när det är tyst och inget händer. Elin var hemma och sjukskriven igår, jag handlade lunch och tog bussen till henne där Åsa och Tobi anslöt. De fick låna cyklar och cyklade hem till mig. Jag tog bussen och Elin reste till Aspö.
Bianca blev naturligtvis överlycklig och fick en extra lång kvällspromenad. Vi pratade, åt middag och spelade kort. När de skulle cykla tillbaka till Elins lägenhet kom regnet och de fick cykla utan regnkläder.
Idag tar de sovmorgon och kommer sedan hit för att äta lunch. Tobi ska resa hem till Göteborg och Åsa tillbaka till utställningen i Köpenhamn. Den tar slut på söndag då Åsa flyger hem till Oslo för att jobba kommande vecka.
Det är tur att jag ska träffa Åsa ytterligare två gånger i sommar. Hon kommer hit samtidigt som min syster Karin i juli och dessutom är hon med på kanlbåtsresan i augusti.

I eftermiddag ska jag på efterkontroll efter starroperationen.