Jag väcks av fågelkvitter och två glada hundar efter en god natts sömn. Drömmarna är lite lätt förvirrade där jag möter mycket nytt och okänt. Det är tydligt vad hjärnan bearbetar.

Mats sista dygn har varit utan tillslag från ICD:n. Han känner sig lugnare men hans tidigare problemmage är ännu sämre. Medicinerna är inte snälla mot magen. Jag ska hämta ut magmedicin innan jag besöker honom i efermiddag.

Jag försöker hitta balans i att vara ensam här hemma med hundarna, det har skett väldigt sällan under våra 15 år i huset. Mats arbetade tidigare hemifrån och är och har varit väldigt stationär i vår paradis.

Det är sophämtning och fredag. Jag hoppas att Mats hjärta har blivit ”åtgärdat/botat” och att han är hemma igen om en vecka! Han saknas mig/oss!

Idag var jag i Falun kl 11 och vi träffade kuratorn. Det var ett bra samtal och jag blev medveten om att det är viktigt att veta för vem jag gör saker. Vems behov är det jag uppfyller? Jag känner också att jag blev lugnare, särkert mest eftersom Mats inte fått något ytterligare hjärtstopp.

Eftermiddagen var varm och solig, jag och hundarna var länge ute och jag fixade lite i trädgården på både framsidan och baksidan.

Jag var uppsatt för en beredskapsvecka nästa vecka och började förbereda för den när en arbetskamrat hörde av sig och erbjöd sig att fixa en ersättare. Jag velade först lite men tog sedan tacksamt emot erbjudandet. Nu ska jag ta hand om mig och vår situation.

Nu vet vi att Mats kommer vara inlagt fram till nästa vecka åtminstone. Hundarna och jag får klara oss ensamma och så länge Mats är i Falun kan jag åka dit och vara med honom någon stund varje dag.

Idag ska vi träffa hjärtkuratorn, som har stor erfarenhet av hjärtpatienter. Vi har träffat henne en gång tidigare och det är bra att få tala med så många kunniga som möjligt om vår situation. Saker och ting faller på plats i olika ordning och förhoppningsvis kommer vi tillslut att hitta vår plats i detta kaos.

Det är tomt här hemma men hundarna turas om att hålla din fåtölj varm Mats!

Jag lämnade hundarna ensamma hemma och åkte in till Mats. Det har bra att träffa honom. Han är jätteorolig att det ska ske igen, får både inbillade känningar och riktiga små känningar och kan inte skilja på det.

Avdelningsläkaren berättade att det finns lite olika vägar att få bukt med hans arytmi. I Uppsala kan de gå in i hjärtat via ljumsken och leta efter triggerområden och åtgärda dem. Hans saltvärden är nu bra och det ska de fortsätta hålla koll på men det går också att medicinera på ett annat sätt. De diskuterar nu detta med Akademiska och vi ska få ett besked om vad de beslutar under dagen.

Jag lämnade inte hundarna så länge och när jag kom tillbaka hade de inte ställt till med någonting, vilket är jättebra! Har nu ätit lunch och kommer senare i eftermiddag att köra tillbaka till Mats i Falun. Jag vill inte att han känner sig ensam med sin oro. Läkaren ansåg också att han bör ta lugnande för att han så lite som möjligt skulle bidra till att hjärtat blir oroligt.