månadsarkiv: februari 2023

Fredag

Skedvi bröd

jag tror att det regnade precis hela gårdagen. I södra Sverige drog stormen Otto in.
Vi storhandlade och for till tippen med fullastad bil. Innan dess åt vi vår andra födelsedagslunch på Kulinariet. Mats hade otur, hans smaksinne är numera extra känsligt och det var en dag då maten inte alls smakade honom. Jag kunde däremot njuta av både mat och miljö.

När vi kom hem åt vi årets första semla inhandlad på Annas i Säter. Det passade även Mats i smaken.

På kvällen såg vi finalen i På spåret tillsammans med Lasse.

Möss och kastruller

Igår kväll deltog jag i kroki genom att delta i ett ZOOM-möte. Med bilden uppe på TV:n fungerade det riktigt bra. Däremot var jag mindre nöjd med mina teckningar. Jag är ringrostig!

Vi utkämpar ett krig mot husmöss. De hade varit inne i vår gamla värmepump och ätit kablar. De satte stopp på vår diskmaskin genom att gnaga av elkabel och vattenslang. Vi hör dem i väggarna och hittar spår under diskbänken.
Vi har tagit några enstaka möss men trots att vi testat nya sorters fällor och agn har de varit svårfångade. Vi bestämde oss för att sätta upp mängder av fällor överallt för att få bort dem och slippa fler trasiga apparater. Mats började i förrgår kväll med att sätta tre nyköpta fällor under diskbänken. Vi har nu på morgonen tagit den femte!

För ovanlighetens skull klev Mats upp före mig idag. När jag klev upp och gjorde min frukost trillade vår stora kastrull, som är placerad uppe på kylskåpet, ner i mitt huvud med en rejäl smäll! Det gjorde mig klarvaken! Jag har en rejäl bula uppe på skallen och tycker riktigt synd om mig själv men är glad att det ändå gick bra. Jag kunde ha slagit mig värre!

Medaljer, det går bra nu!

Det händer mycket på alla plan, DN berättade igår om vad AI-sytem kan och inte kan göra.

Vi laddar inför morgondagen då vi ska äta vår andra födelsedagslunch på Kulinariet, köra till tippen och veckohandla. I kväll ska jag för första gången delta i kroki via Zoom, det ska bli spännande.

Den bistra verkligheten

…skrev Mats i meddelandet där han bifogade bilden på sig själv.
Ja, här är vi, så här ser vi ut! Men!!

Jag känner en ödmjukhet, ömhet och värme som är mycket starkare än sorgen över det faktum att vi åldras och att den resterande delen av våra liv snabbt blir mycket kortare.

Mats har fortfarande sämre dagar med många besvär och dålig syresättnig. Vi har fått acceptera att det inte går att ta till vara varje stund utan låter vissa perioder/dagar bli väntetid på bättre dagar/ tider.

Igår gjorde jag ett ryck och städade lägenheten. Nu sitter jag under filten i min fåtölj med hundarna sovande i en varsin fåtölj bredvid mig. Smaken av morgonkaffet dröjer sig kvar och jag mår bra i gryningsljuset.

Det har redan blivit onsdag, våren gör sig påmind genom utomhusdofter, dagsmeja och kvittrande fåglar.

Måndagen

Alla hjärtans dag

Igår hade Mats en riktigt dålig dag. Hans syreättning var låg trots syrgas och han kände sig i obalans. Trots det följde han med Lasse på modellbyggarkväll i Säter.
Jag hade en ”helgen efterdag” och tog det väldigt lugnt. Min sista auktion på Tradera tog slut, jag sålde allt och några ytterligare framtida husbilsnätter är betalade.

Risken för tillfällig avstängning av hushållsel är över för denna gång.

Nya perspektiv

Jag reste hem på ett välfyllt tåg mot Dalarna. Jag satte i hörlurarna, la pussel på iPaden och reflekterade över våra samtal de senaste dagarna.

Det var nyttigt för mig att höra vad Karin och Magda tänker om dagens situation utifrån sina erfarenheter och perspektiv.
Magda är född och uppvuxen i Nicaragua, hade en stark analfabetisk mormor och mamma som tog hand om övergivna barn och flyktingar förutom sin stora familj. Min syster Karin har långvarig erfarenhet av att leva under helt andra förutsättningar och förhållanden än mig. Hon har bott utomlads större delen av sitt yrkesliv, i Peru, Nicaragua, Cuba och Bangladesh.

Jag har en del att fortsätta reflektera över…

Mats och Haylie mötte vid stationen. Ximena och Lasse var på hockeymatch och hennes hundar fick vara hos oss. Det är nyttigt att komma bort för att påminnas om hur underbart det är att bo i vårt paradis och leva tillsammans med Mats och vår flock! Mats var också lättad, det är en viss anspänning att vara ensam hemma även om han och Lasse hade det bra.

Hem till Arkhyttan

Igår fortsatte vi att äta gott och träffas men hann med en eftermiddagssiesta också. Magda bjöd på en god lunch och Fina fick bekanta sig med en ny lägenhet. Hon har bara varit hemma tidigare.
Därefter gick var och en till sitt en stund, Magda var bortbjuden men Gigi, Fina och Hasse kom hit och åt tjälknöl. Vi gjorde en tidig kväll eftersom jag ska med tåget hem nu på förmiddagen.

Det har varit härligt att träffas och hinna prata ordentligt. Nästa gång hoppas vi att Mats följer med. Det går utmärkt att resa och ta sig hit med hans promenadscooter! Dessutom kan han köra bort till deras koloni i Orhem.

Vilken härlig dag

Vi hade en mycket bra fredag.
Vilket charmtroll Fina är, väldigt mycket hund och väldigt liten. Att fånga en svart liten yrboll på bild är inte lätt.

Vi tittade på skidskytte, blev bjudna på en mycket god middag, hade intressanta samtal och promenerade hem i nyfallen snö vid midnatt.

Mycket att fira!

Igår kunde jag fira att mina värden visade att min kropp mådde bättre än på mycket länge. Vi firade också med att äta en försenad men fantastiskt god födelsedagsmiddag på Skedvi bröd, en present från Elin och Åsa.

Vid 5-tiden tog jag tåget och var framme hos min syster Karin vid halv 9. Då skyndade vi oss att sätta in älgbogen i ugnen. På lördag ska vi äta tjälknöl. Karin bjöd på hemgjord pizza och vi satt och pratade fram till midnatt.
Vi hade mycket att diskutera och prata om. Karin gladde sig särskilt åt att de släppt politiska fångar i Nicaragua. Hon har aktivt tillsammans med vänner försökt stötta och hjälpa dem, det är både kändisar och vänner som suttit fängslade under förfärliga förhållanden.

Efter lunch ska vi idag gå hem till Gigi och Hasse, träffa valpen Fina, bli bjudna på middag och umgås med dem och Magda som kommer när hon slutat jobba.

Äntligen!

I eftermiddag tar jag tåget till Stockholm och träffar systrarna, Magda och lilla valpen Fina i Skarpnäck. Det var i slutet av sommaren jag träffade dem senast. I resväskaan ligger en flaska Itaienskt rödvin, en fryst älgbog och några honungsburkar. Det är en efterlängtad resa och träff! Mats och Lasse får ta hand om hus och hundar.

Men först ska jag träffa diabetessköterskan för årskontroll och vi ska äta lunch på Kulinariet i Stora Skedvi.
Vilken toppenbra pensionärsfredag och helg jag har framför mig!