Brist på ork!
Den här vintern och våren har sugit orken ur mig på ett sätt jag inte känner igen. Jag brukar kunna vila mig tillbaka till lusten och orken men den riktiga orken ville inte riktigt återkomma.

Stillasittande som jag just nu tvingas vara har mina tankar haft desto större utrymme och sett i backspegeln har det skett en förändring.
Jag har noterat det men förklarat det med åldern, jag fyller 70 nästa år. Likaså sa en läkare till mig när jag behandlades för struma vid 40-årsåldern att sjukdomen gjort min kropp 10 år äldre. Tuff cancerbehandling 10 år senare slet säkert även ordentligt på min kropp. Min psoriasis kan vara en effekt av detta. Mina fingrar och händer har värkt och kroknat under många år men varit uthärdligt och jag har inte sökt hjälp för det.

Min högra höft har ”stökat” under många år men oftast bara varit stelhet som gått över efter några steg. Det jag nu har blivit påmind om är de problem jag hade med höften under min cancerbehandling. Jag hade väldigt ont i höften och kunde inte gå ordentligt under den period jag strålbehandlades, efter cellgifterna. Färdtjänst hämtade mig därhemma och jag fick skjuts till Gävle. Där minns jag hur jag stapplande tog mig fram med stöd av väggarna till strålavdelningen. Just då minns jag inte att vi gjorde något åt detta, cancern var prio ett. Jag minns inte heller hur länge jag hade det och när det gick över. Det var 19 år sedan.
Det jag noterat under dessa år är att sedan jag började med psoriasisbehandlingen har höften inte gjort sig påmind, min hudläkare nämnde att denna medicin även användes vid artros och ledproblem och vi skojade och sa att det var ju bra om vi kunde slå två flugor i en smäll. Händerna har fortsatt att värka men höften har varit smärtfri tills vi för ett par månader sedan minskade dosen. Kan detta ha inverkat?

I morse kontaktade jag vårdcentralen och påminde om att röntgen är gjord men fick där veta att remissgenomgångarna är på onsdagar så senast onsdag skulle de höra av sig. Det känns långt borta och deppigt! Värktabletterna gör nytta och i natt har jag sovit 8 timmar fastän jag bara kan ligga i en sovställning! Så lite positivt är det i alla fall.

Det är en strålande fredagsmorkon med sval luft och solsken. Jag tror att jag ska försöka ta med mig rullatorn ut så att jag kan ta en runda i trädgården. Kanske se till rabarbern och ta med några stjälkar till en paj eller lite saft. Om jag orkar…