Jag saknar den tid då vi skördade härliga grönsaker i våra odlingslådor och åt våra egna ägg. Fotot är från 2023, det sista odlingsåret. Det har varit underbart att kunnat göra detta men jag är glad över att jag har upphört med det i tid. Vår situation de senaste fem-sex åren har krävt mental styrka och även haft ett pris på min hälsa.
När jag som 40-åring hade struma sa min läkare att jag fick räkna med att det har slitit på min kropp och att jag kan betrakta den som 10 år äldre än vad jag är! Jag tror inte att cellgiftbehandlingen vid bröstcancervården gjorde det bättre och jag tänker att jag är en ganska pigg 81-åring!
Jag följer en hjärtskola digitalt och deltar i hjärt-lungföreningens digitala veckogymnastik. Mitt mål är att också ta två längre promenader per dag. Jag har börjat försiktigt med morgonpromenader med Bianca, vi utökar lite varje dag. Jag känner mig svag och lite osäker på hur mycket jag kan ta i. Det blir bra för mig att träffa fysioterapeuten och få testa min kropp och få ett träningsprogram.
Nu är det dags att sätta stopp på Arkhyttetiden, på det ena eller andra sättet ska vi komma härifrån snarast, det är inte hållbart för oss att bo kvar! Ny visning av huset har vi den 29 och några har visat intresse men inte gett mer besked. Vi undersöker också att förvandla huset till fritidshus.
Igår pratade jag med Åsa i Berlin och senare i facetime med Elin och Ylva Lo som kramade datorn och flera gånger sa:
Kom hit!
Jag kommer så fort jag kan, jag lovar! Jag kan också rapportera att det går utmärkt att ha kuddkrig via facetime!
Idag åker Mats till Avesta för att få blod och furix. Jag promenerar, gör veckostyrketräning och handlar. I morgon kväll kommer Tobias, det ser vi fram emot!
