Elin skickar små filmer på magen där lilla Pyret hälsar med små sparkar och rörelser!
Bilreperationen tar ovissa vägar och vi får se idag vad det leder till. Jag blir missmodig av att vara utan bil och befarar inställda resor till både Skåne och Stockholm.
Igår lämnade vi över Chryslern till märkesverkstaden. Bilen hade svart instrumentbräda så jag körde först med volvon. Efter halva sträckan hickade den till och allt fungerade igen. Vi hade velat visa verkstaden men Mats har filmat hur det ser ut, så det gick ändå.
Vi provade också sushi på ChopChop i Borlänge och den var riktigt god (men vår är godare)!
Vi upptäcker hur lättstressade vi är. För min del kan det handla om att jag planerat att göra flera saker efter varandra tex ner i källaren och sätta på tvättmaskinen, fylla diskmaskinen och vattna blommor. Om jag inte tänker mig för kan jag snabbt gå upp i varv och bli stressad. I morse var jag ovanligt seg efter att ha somnat om på morgonkvisten och sovit länge. Mitt huvud rusade iväg men kroppen hängde inte alls med, vilket orsakade en stresskänsla. Förutom stressen blir jag fruktansvärt trött efter att ha varit ute i samhället som vi gjorde igår. Det tar många timmar att få tillbaka energin när jag kommit hem.
Det är bra att vi deltar i onlinekursen i stresshantering, i eftermiddag är det dags igen!
Återvändande är ett nytt ord för utvisning/asylnekande!
Igår köpte jag bussbiljetter till Åsa i Oslo i slutet av oktober. Det ska bli fint att träffa henne och ta del av hennes lägenhet och verklighet! Jag fick efteråt veta att min röntgen var planerad just då men det kommer jag att boka om.
Idag ska chryslern in på verkstad i Falun och vi passar på att göra ärenden i Borlänge också, bl a ska vi leverera honung till en fd arbetskamrat på Trafikverket. Det kommer att fylla vår dag.
Mitt humör stiger betydligt efter facetimesamtal med mina döttrar! Elin och ”Pyret” börjar bli stora och tunga. Åsa är mycket nöjd med skolstarten i Oslo.
Vi träffades vid byns potatisodling och kollade läget. Blasten har fått mögel men potatisen är färdig. Kolla bara på den stora potatiskrumeluren här överst!
På söndag ska vi ta upp potatisen och ha en gemensamhetsfika. Jag har tidigare inte kunnat delta på grund av min värk. Nu kunde jag lätt promenera dit på mindre än 5 minuter.
Idag ska Mats lämna fastandeprov i Långshyttan. Systrarna lämnar Berlin och verkar vara nöjda med sin resa.
Mats sov dåligt igår natt men tog igen sömnen under dagen. Jag gjorde lördag och tog det lugnt förutom mitt träningspass. Värken ger inte med sig men periodvis är den borta eller så tänker jag inte på den.
Lasse och Mats renade vaxet på eftermiddagen/kvällen. Årets honungsarbete i köket är över och det är dags att skura det mesta.
Idag ska jag facetima med Elin och Åsa och troligtvis blir det en träff vid byns gemensamma potatisodling. Solen skiner men det har varit en kall natt.
För första dagen på länge låg regnet i luften. På eftermiddagen började det smådugga. Trots det beslutade vi oss för att ta hand om hösthonungen. Ximena och Lasse hämtade tre lådor med ramar. Bina var ilskna och båda blev stuckna.
Vi slungade, skar rent ramar och började förbereda övervintring av kuporna. Det blev 12 ramar som gav 7-8 liter honung. I år ska vi testa att frysa in den, orörd och flytande, i små förpackningar.
Efteråt firade vi årets hunungsskörd med att äta pizza i Stora Skedvi.
Systrarna har rest iväg med Berlintåget. I Oslo har Åsa kommit igång i skolan och de ”boar” i lägenheten. Elin och ”pyret” har varit på kontroll och allt är som det ska.
Igår gjorde Mats kåldolmar och började bygga ut köksväggen. Jag jobbade med den nya webbsidan förutom att påbörja ommöbleringen. Jag har mer ont än tidigare och blir lite deppig över det. Ute är det betydligt svalare och hösten är här!
När Lasse slutar jobbet idag sätter vi igång med slungning av hösthonungen. Vi ska sedan ge dem sockerlösning gjord av 60 kg socker som ersättning för all den honung vi tagit.
Det är svårt att veta varför men igår hade jag en dålig dag. Det kan ha att göra med att jag på tisdagskvällar tar min metojectpen-injektion. Det är ett ”lättare” cellgift som lindrar min psoriasis. Jag brukar inte märka några biverkningar men vet att jag någon onsdag tidigare mått lite underligt och då slagits av tanken att det är en biverkning. Igår fick jag kraftig ögonmigrän med påföljande huvudvärk och allmän obalans i kroppen. Min höftvärk var värre och livet kändes lite tungt. Även i natt har värken varit värre.
Nåväl, jag möter en ny dag, torsdag den 14 september. Torsdag är pensionärsfredag så helgen börjar, vi får se vad vi kommer att fylla denna dag med. Det är en strålande solskensmorgon!
Jag har tidigare lagt ut en artikel om Lillhärdals skola som var en av Sveriges första enhetsskolor. Det gjorde att intresserade pedagoger sökte sig dit och pappa var en av dem. Jag har haft bra pedagoger som förebilder, vi bodde i lärarbostäder och umgicks flitigt. Nu läser jag att skolan planeras att läggas ner men att lärarna aktivt söker elever för att få finnas kvar.
Idag reser mina systrar till Berlin tillsammans med några vänner. Jag tänkte först resa med dem men har prioriterat annat. Jag är lite avundsjuk men hoppas få täta rapporter, så gör mina barn också. Jag tycker om att följa med i tankarna när jag själv inte fysiskt kan närvara.
Det finns en handikappbrygga i vårt närområde. Igår tog vi oss en biltur för att testa nya bilen och för att förbereda oss inför en fiskedag. Hundarna fick följa med, vi har ännu inte ordnat en bra hundbur till dem. Bilen fortsätter att krångla men om en vecka ska den lämnas in på märkesverkstad för att fixas.
Vi diskuterade bucket listor vid middagen. Lasse visste inte heller vad han ville sätta upp på sin. En gemensam sak kom Mats och Lasse på, de vill flyga ”hang” i Skåne. Varför inte kommande vår eller sommar! Mats önskar också att åka till Norge och fiska ytterligare en gång, det gäller att han får med sig någon lika fiske/båtkunnig! Jag skulle gärna åka kanalbåt i England.
Elin rapporterar att ”Pyret” blir allt mer livat. Hon ansöker om gravidpenning, vilket man kan få från v 32 om man har ett tungt och ansträngande arbete. Hon är nu i vecka 29. Åsa fick en rejäl förkylning men repade sig under helgen och förbereder en utställning i Malmö nästa vecka. De kommer även långsamt i ordning i lägenheten.
Mats och jag deltar i en onlinekurs i stresshantering som anordnas av Riksförbundet HjärtLung. I eftermiddag är det dags för andra mötet.
Nu är fruktträden fulla av äpplen och päron! Mats gjorde fruktsallad som kvällsgodis.
Att ge sig ut i världen är inta alltid så lätt. Det visade sig att alla parkeringar i Falu centrum numera kräver en särskild parkeringsapplikation. Min mobildata vägrade fungera så jag fick söka mig långt bort från museet för att hitta en parkeringsplats. Jag kom 20 minuter för sent till krokin och kände mig väldigt missnöjd med mina skisser. De flesta är 2-3 minuters ställningar. Jag tror att jag blev påverkad av parkeringstrasslet och tappade helt koncentrationen den sista kvarten. Kroki en väldigt bra träning men jag behöver vara avslappnad och vara utan prestationskrav. När jag tittar på skisserna idag får de godkänt med tanke på att jag är otränad och inte hade en bra dag.
Finvädret fortsätter men vi har alldeles för mycket mygg och åkrarna är nyligen svingödslade så utevistelse är inte särskilt lockande.
Facebook översvämmas av bilder från utland, fjällen, skogen mm. Mina vänner njuter av ledighet och upplevelser. Igår slog det mig att jag känt mig lite avundsjuk eftersom det mesta av detta varit omöjligt. Sedan kom jag på att det är dumt, jag har ju upplevt allt det där och njutit så mycket. Jag är tacksam för att jag vet hur det känns att ta en fikapaus uppe på fjället, ha plockat en hink lingon eller hjortron, suttit på ett utecafe’ vid medelhavet och varit på reseäventyr både i Sverige och utomlands. Det är deras tur nu! Min uppgift är att fylla mitt liv med andra typer av äventyr!
