Kategoriarkiv: Reflektioner

Festen närmar sig!

Stig Dagerman

Pensionärsfredag igen, veckorna går snabbt. Om en vecka är 70-årsfesten på gång, vi kommer att vara väl förberedda och förväntansfulla.

När festen är över väntar en resa till Malmö, Ylva Lo, Elin och Viktor. Dessutom försäljning av Volvon och kontakt med mäklare om planering av husförsäljning. Det kommer att bli en hektisk tid att rensa upp och förbereda för flytt söderut.
Det kommer också att bli en kärvare ekonomi, 70-strecket innebär en betydande minskning av min tjänstepension. Likaså betalar vi på oviss tid för bilen som står i Eskilstuna och väntar på ARN och Tingsrättsdom.

Just nu har Mats och jag totalvänt våra dygn. Mats somnar när jag vaknar men vi har några gemensamma vakna timmar i alla fall.

Åsa har också fullt upp. I helgen har hon en utställning i Oslo men kommer till Dalarna redan i början av nästa vecka.

Är vi bortskämda?

Lördagen blev en flitig dag. Jag bar in ved för kommande vecka och Mats och jag höjde grinden, med bara lite Lassehjälp, som inte gick att öppna pga snön. Jag var riktigt godissugen och gjorde marängsviss och Mats gjorde hamburgare av hemmald köttfärs. En tvättmaskin och lite festförberedelser och ett träningspass blev det också.

Maja är orolig och skendräktig, hon söker trygghet och vill ligga i knät så mycket som möjligt. Det var väl därför hon kröp in under hönshuset också. Maktbalansen mellan henne och Bianca blir lite rubbad och de gruffar lite.

Idag blir det jaktstarter i skidskyttet som vi ska följa.

Jag har reagerat på det ”väsen” det blir när snövädert hindrar tåg och trafik. Vad gäller trafikstockningen utanför Kristianstad har jag inte läst någon kritik om den långtradartrafik som bidrog till problemet. Många kör med dåliga däck och har ovana vinterchaufförer. De tycks inte ta varningarna på allvar och förväntar sig att ”samhället” ska möjliggöra att allt är som vanligt. Likaså diskuteras krigsvarningen från regeringen. Jag tycker att det är dags att inse att vi alla måste bidra och agera. Låta bli att köra bil i värsta snöstormen, fundera på om det är så klokt att transportera så mycket med lastbilar och förbereda oss inför framtiden, oavsett hur den blir. Det gäller klimatet, miljön, pandemier, kriser och krig.

Efter min cancer, Mats hjärtstopp och pandemin har jag ändrat inställning. Tidigare tänkte jag att det händer andra men inte mig. Nu vet jag att det kan hända, försöker njuta av stunden och förbereder mig på det som komma skall så gott jag kan.

Krisberedskap

Jag tror att jag som 50-talist har påverkats av mina föräldrars kris- och krigserfarenheter. Jag har växt upp i en uppbyggnad av samhällsfunktioner och trygghet. Ändock har jag med mig deras insikter och upplevelser och vet att kriser kan komma.

Den första kris som påverkade mig var Corona och då var jag över 65 år gammal. Det som därefter har skett i världen, Europa och Sverige har skakat om mig. Jag är orolig för framtiden.
Hur tar jag då hand om min oro? Vår största oro är Mats hälsotillstånd och den oron arbetar vi ständigt med. Mats tänker när han somnar att han kanske aldrig vaknar igen och jag får ganska ofta gå till sovrummet för att kolla att han lever när han sover länge på förmiddagarna.

Först och främst handlar det om att leva i nuet, att njuta av det jag har och tillåta mig att vila i det. Sedan kommer hur jag kan förbereda mig inför en oviss framtid.
Vår bys krisberedskapsträffar har varit ett bra sätt. Vi har byggt kontaktnät och samlat kunskap och resurser.
Vi som bor på landet har redan en bra beredskap i lager av viktiga matvaror, vedspis och tillgång till vattenkällor.
Vårt största problem vid elavbrott skulle vara Mats syrgasmaskin. Han har en mindre bärbar med 2 batterier som håller 6-8 timmar per styck. Bystugan kommer att kunna erbjuda elförsörjning med hjälp av ett dieselaggregat och det blir vår räddning även om det innebär att vi måste ladda batterierna 2 gånger per dygn.
Vi har gjort en krislåda som är fylld med det viktigaste. Här på landet ska vi räkna med att klara oss med mat i minst 14 dagar. Vi har även en krislåda för bilen som utöver hjälp vid trafikproblem kan fungera om vi måste lämna hemmet mycket snabbt.

Jag har här samlat lite av det som inte var självklart för mig från början. Bilder och uppgifter kommer från MSB, Röda korset, http://www.krisberedskap.se och https://www.overlevnadsbutiken.se

Att ha några petflaskor med kranvatten i frysen är också en bra ide’. Vi har också ett så stort lager av våra mediciner som möjligt.

Om och när vi flyttar härifrån kommer vi i ett annat läge. Vid krig skulle vi antagligen vara ganska trygga här i Arkhyttan och kanske även ta emot flyktingar från storstadsområden. Men det får vi ta hand om när och om det blir aktuellt!

Bilar i kyla och snö

Temperaturen sjönk under gårdagen och hela Sverige har minusgrader, det kallas visst isdygn.

Solen strålade och det var oerhört vackert. Småvägarna är spåriga och hala. Vinterdäcken på vår Chrysler är inte de bästa och eftersom jag inte kört in mig på den vill jag inte köra den i detta väglag. Volvons nya vinterdäck är räddningen.

Gårdagen överskuggades av att bilhandlaren i Eskilstunas skickat två män för att hämta lånebilen, Chryslern med körförbud, som står översnöad i trädgården. Vi meddelade för flera månader sedan att den inte gick att använda och att de kunde hämta hem den igen. Vi fick ingen respons och lät den stå på parkeringen i trädgården. Där blir en plogvall som vuxit till sig.

Helt utan förvarning stod de utanför dörren. De såg inte den översnöade bilen utan trodde de skulle hämta vår Chrysler som står på garageplanen. Innan de knackade på hade de befriat den från snö.
Vi krävde naturligtvis legitimation och att Bilfirman skulle kontakta oss och ge en skriftlig bekräftelse. Vi får inte kontakt med bilfirman och det fick inte de två männen heller. Det visade sig att de kommer från en fristående firma som transporterar bilar. De fick låna en spade och skottade bort snövallen men körde sedan härifrån utan uträttat ärende.
Denna bilaffär och obefintliga kontakten med bilfirman verkar aldrig få ett slut. Vi blir lika upprörda varenda gång de agerar. Vi förstår inte hur de tänker och det enda vi önskar är att häva köpet och slippa ha mer med dem att göra.

Lasse kom igår morse hem till kylan, 40 grader kallare än i Italien. Han håller sig i karantän några dagar för vår säkerhets skull.
Jag körde med volvon till Långshyttan och handlade och såg bara en bil i diket.

Vi håller oss hemma och inne i kylan, hundarna gör bara snabba rastningar. Även huset har börjat klaga, det smäller lite här och var.
Idag ska vi äta helgernas sista ris ala malta och följa både skidskytte och längdskidåkning, det lär fylla vår dag.

Jag har hittat ett babygym till Yiva Lo som de får när de kommer till festen! På köpet fick jag kontakt med säljaren, en gammal lärarkompis.

Vara förberedd

Elin ger oss täta rapporter. Ylva Lo har blivit en månad och förändras ständigt. Jag tittar på foton och minns doften och känslan.
Ylva Lo, mitt barnbarn!

Det är inte bara klockan och almanackan som ger mig tiden. I morse tittade jag i kaffeburken och undrade vad som hade hänt. Jag fyllde ju den nyss! Lika så hundmatstunnan, det är visst dags att fylla den, redan?!

Igår gjorde jag i ordning en liten låda med förnödenheter som ska ställas i bilen. De gör ingen nytta här hemma. Innehåller reflexväst, ficklampa, handvärmare, 2 räddningsfiltar, elddon, savetter, vattenreningstabletter, vevradio/laddare, batterier, näringsdryckpåsar (vatten ska tillsättas). Med den, en spade och sjukvårdsväskan är vi väl vinterrustade. Har vi med en termos varmt vatten vore det perfekt.

Här hemma har vi också en låda med viktigt innehåll. Vi fick en vattenrenare och långtidsförvaringspåsar för torrvaror i julklapp som kompletterar den lådan perfekt!

Årets sista dag

2023 övergår i natt till 2024. Året har inneburit motgångar både på det personliga planet och för freden, miljön och demokratin.

Vårt år har dominerats av vår misslyckade bilaffär som förhoppningsvis kommer att hävas under 2024 med hjälp av ARN och ev Tingsrätten. Det innebar att vi blev sittandes här hemma under sommarperioden utan transportmedel för Mats scootrar. Dessutom kostar det oss att betala för en oanvändbar bil under utredningstiden. Mina problem med värk och utredningar har även hindrat oss från att leva så fritt som vi önskat.
Till glädjeämnena hör vara barns välmående, barnbarnet Ylva Lo och att vi kunde köpa en handikappsanpassad bil som fungerar.

Läget i Sverige, Europa och världen har jag skrivit en del om under året. Det är en mycket dyster bild som målas upp och jag är orolig för vad det ska leda till. Här kommer ytterligare en rubrik från dagens Aftonbladet.

Igår morse hade det kommit ytterligare snö och en del av dagen bestod av snöskottning. Tour de Ski startade och vi kommer att sitta spikade vid TV:n för att följa längdskidåkarna. Det är roligt att följa och de svenska damerna är mycket framgångsrika.

Idag ska vi möta det nya året med god mat och framtidstro på det personliga planet. Året påbörjar vi med min 70-årsfest i slutet av januari och planering inför en framtida försäljning av huset och flytt till Skåne.

Gott nytt år!

”Fuck it” och Bucket list

Jag har haft en längre period med sämre sömn. Under julen började jag sova bättre och jag vaknar numera utsövd och harmonisk. Det är härligt att dricka morgonkaffet och möta gryningen/dagen i granens och adventsstjärnornas sken!

Idag hoppade jag över nyhetsläsningen, den i övervägande dystra nyhetsrapporteringen ska inte påverka min dag. Tobias har rest och Mats och jag återvänder till vår ”hemmalunk” med nyfylld energi. Vi har det fantastiskt bra tillsammans och att fira nyår utan gäster låter tråkigt men det är det definitivt inte!

Jag har påbörjat en ”fuck it list” och en ”bucket list”, innehållet är inte prioriterat och kommer att fyllas på.

Fuck it list

Husbilsliv, Att få valpar, Skidåkning, Körsång, Köra motorcykel

Bucket list

Umgås mer med Ylva Lo och våra barn, Åka kanalbåt i England, Flytta till Skåne, Skulptera, Resa tillsammans med Mats, Gå akvarellkurs

Dagen är ett oskrivet blad, jag gör precis vad jag vill av den. Jag vill träna eftersom jag slarvat med den dagliga träningen under julen och min värk har börjat återkomma. I övrigt får vi se vad det blir utöver de vanliga rutinerna. Jag kanske skottar, tvättar, vattnar blommor, målar på Ylva Lo-tavlan, tittar på en serie, kör till Säter eller bara låter dagen rinna iväg…

Allt är som det ska!

Mellandagsrapport

Snötäcket har växt och igår fortsatte det krispiga vädret med lite högre temperaturer. Det ska visst komma mer snö till nyår.
Vi befriade bilen från snö och Mats och Tobias gjorde ärenden i Långshyttan och Hedemora. Vi åt efterlängtad lutfiskpyttipanna med nymald skånsk senap. Äntligen har vi lyckats få rätt styrka och smak på senapen!
Det var Tobias sista kväll och vi festade på en god ostbricka, några hade Tobias med sig från Danmark. Vi tittade också färdigt på en glasblåsarserie på Netflix, där får man följa en tävling i fantastisk glaskonst.

Jag njuter av att ha odramatiska lugna dagar, dramatik har jag haft nog av i mitt liv. Vi diskuterar vidare om en eventuell flytt till Skåne och vad det skulle innebära. Det är en lustfylld sysselsättning! Det är mycket att göra innan vi kan flytta, rensning och försäljning av huset t ex.

Mats har fått tillbaka sin klåda, den kommer och går utan att vi förstår varför. Klådan stör hans sömn och tar mycket av hans energi för att stå ut.

Tobias reser mitt på dagen och sedan kommer det att bli tomt. Vi och hundarna kommer att sakna honom!

Julafton 2023

Igår tog vi oss en lugn skön dag. Mats gjorde Jansson som vi åt med glädje. Vi facetimade med Helena i Holland och Elin och Ylva Lo i Malmö (Åsa var iväg för att hyra en barnbilstol).

Vi har tagit ett stort beslut, när det blir dags att sälja och lämna vårt paradis här i Arkhyttan vill vi flytta närmare barnen och barnbarnet. Vi står nu i bostadskö hos Boplats syd, de förmedlar bostäder i hela Skåne!
Vi vill bo närmare våra barn och Ylva Lo och vara delaktig i hennes uppväxt. Det var synd att mina föräldrar bodde så långt borta när mina barn var små. De var alltid engagerade men de träffades inte så ofta. Däremot hade de en farmor som bodde nära och var delaktig i deras liv på ett helt annat sätt. Mats vill även bo nära havet. När vi flyttat dit har vi alla våra barn på nära eller närmare håll. Köpenhamn, Malmö, Landskrona och Göteborg/Oslo. Vi får hoppas att Åsa drar sig lite söderut när hon är klar i Oslo men till Göteborg är det betydligt närmare än vad vi har från Dalarna.
Vi tror att det kan bli aktuellt inom 1-2 år.

Det är julaftons morgon, 4 ljus står tända på köksbordet och ute är det vitt och minus 14,4 grader. Till kvällen ska det visst komma mer snö. Ylva Lo fyller 3 veckor och de ska fira julaftonen i Eslöv hos Viktors föräldrar. Joel och Johanna firar dagen i Lund.

Vi ska äta julbord och frossa i ris ala malta, se Kalle och Karl Bertil på TV, julklappsrimma och mysa!

Varför skriver jag i bilddagboken?

Varför skriver jag i biddagboken dag ut och dag in?
Det viktigaste syftet är för min egen skull, jag vill dokumentera min nutid och mitt liv. Nästan lika viktigt har varit att informera om vårt hälsotillstånd för de som är intresserade. Det var ovärderligt när Mats var som sämst.
Jag är noga med vad jag lämnar ut, det finns en integritetsgräns men jag tror att jag är mer öppen än vad många vill vara. Jag önskar att det vore en kommunikation med de som läser men det går inte att hålla ”spam” borta och därför har det blivit en envägskommunikation. Jag vet inte vilka som läser men kan se att jag har mellan 20-40 besökare per dag och emellanåt hänvisar jag hit från facebook och instagram och då ser jag att besöken ökar.

Nutiden är skrämmande och just nu väljer jag att bädda in mig i julbestyr och mormorsglädje tillsammans med min flock i mitt paradis.

Igår besiktigade jag volvon och vi har ett par små åtgärder som måste göras innan försäljningen. Mats gravade lax och jag röjde nästan klart i arbets/gästrummet.
Idag kommer Åsa till Elin i Malmö för att träffa Ylva Lo och fira jul. Ylva Lo utvecklas synbart och Elin skickar dagligen bilder och rapporter.

Jag följer nyheterna genom morgonläsning av e-tidningar, tar till mig eller avskärmar mig beroende på dagsformen.