Det har gått exakt 2 månader sedan du dog. Livet har varir ordentligt i kaos men som alla vet trivs jag , liksom du, ganska bra i kaos. Jag tycker att jag har fungerat så bra som jag kunnat önska mig och låtit sorgen efter dig leva sitt eget liv, den har kommit och gått som den behövt.

Igår åkte de sista hem och jag har knappt 14 dagar på mig innan flyttlasset går. Joel och Tobias har gått igenom dina och Leos saker och har tagit rätt på sådant de vill ha. Det blev många kartonger och vi får se om allt går med i flyttlasset eller om de får fixa en extra flyttur i februari innan köparna flyttar in den 2 mars. Elin och Åsa har också packat ner sitt och förhoppningsvis får allt plats i mitt förråd tills de kan hämta hem det!

En flyttbuss är bokad och ska köras av Ludde och Lasse. En stor släpkärra är också bokad och ska hängas på vår bil, jag plockar upp Åsa i Örebro så hjälps vi åt att köra ner. Målet är att hinna ner till Malmö på 10 timmar. Kl 15:30 väntar vaktmästaren med nycklar i portuppgången för att överlämna lägenheten. Viktor är beredd att ersätta mig ifall vi inte hinner fram. Elin och Ylva Lo kommer också dit och är hundvakt.

Med i flyttlasset följer din urna, så du får flytta med till Malmö i alla fall! Kustbevakningen i Kivik kör i februari ut oss i havet utanför Kivik/Vitemölla så att vi kan sprida din aska i Hanöbukten!
Det är ännu ovisst hur det blir med Putte. Jag försöker få en veterinärtid för ett utlåtande om hans hälsa. Beroende av resultatet kommer han avlivas eller få ett annat hem sin sista tid. Bianca följer med och sällskapar mig i Malmö.

Jag börjar mer och mer förstå att du inte kommer tillbaka och att jag numera är ensam i mina vardagliga tankar. Sedan jag träffade dig har jag aldrig känt mig ensam. Det har varit en ynnest att kunna dela allt med dig, även sådant där trivialt som ingen annan är ett dugg intresserad av. Så dessa små texter i bilddagboken får vara en ventil för behovet att yttrycka mina tankar en tid framöver. Jag har också börjat prata för mig själv!