Kategoriarkiv: Min dag

God morgon!

Jag har spenderat två timmar med TENS, tidningsläsning, frukost och pussel och just nu har all värk försvunnit. Nu vågar jag inte röra på mig, efter att ha slumrat en stund sitter jag alldeles stilla och njuter!

Jag blir bättre, visst blir jag det, men det går alldeles för långsamt för att jag ska orka hålla humöret uppe. Nästa vecka ska jag kontakta reumatologen och kolla hur jag ligger till på väntelistan.

Mats har fått en tid i Falun på tisdag för att finslipa inställningen på sin ”apparat”. De vill höja hans vilopuls lite och han gruvar sig. Det är otäckt när de manipulerar med hjärtat!

Vi gör vad vi kan för att hålla humöret uppe. Igår åkte Mats och handlade och gjorde suchi. Jag tog mig en sedan länge efterlängtad martini och somnade sedan nöjd i fåtöljen. Idag tror vi att vi ska slunga den första honungen, vi håller tummarna att det inte regnar på eftermiddagen då Lasse slutar tidigt.

Torsdag

Nu är toaletten på övervåningen nästan färdigrenoverad. Lasse har gjort ett fint jobb!

I morse vaknade jag vid 4-tiden med mer värk än på länge. Det har fortfarnade inte gett med sig och jag känner mig som tillbaka på ruta ett. Den senare tidens regnande har inte höjt vårt humör men vi ”lunkar på” så gott vi kan.

Idag ska Lasse hämta Anna på Arlanda, hon kommer hem från Italien för att gratulera sin bror på 50-årsdagen. Vi ska iväg och göra ärenden och jag ska fortsätta med storstädningen av husbilen.

Svag och orkeslös

Min värk har tagit sig nya vändningar, flyttat sig lite och minskat i styrka. Jag kan gå 5-10 steg utan värre smärta men när den slår till blir jag darrig och orkeslös och att stå är en plåga.
Jag har njutit av att långa stunder vara smärtfri (eller nästan) de senaste dagana men igår eftermiddag återkom den ihållande värken igen. Nu på ett nytt ställe, jag kunde sova men fick kliva upp vid halv fyra och sitter nu och deppar trots att solen sipprar in genom fönstret.

Mats lämnade prover och hans värden liksom hans vikt är på väg åt rätt håll. Vi är båda mycket trötta och lite nedstämda. Det är ändå skönt att ha varandra även de dagar vi båda är tungsinta.

Regn, regn och regn

Elin förbereder ”öppen studio” i höst!

En, två och tre regndagar var befriande men nu räcker det. Enligt prognoserna ska regnandet hålla på ett tag till och eldningsförbuden är borttagna.

Jag blir bättre, nu är jag till största delen nästan smärtfri när jag är stilla men har svårt att stå och gå. Jag undviker rullatorn så mycket jag kan men måste vila ofta och får riktigt ont efter några steg. Det bästa är ändå sömnen. I natt kunde jag till och med sova någon timme på höger sidan och sov åtminstone 7 timmar i sängen. Tänk vad viktig sömnen är, allt blir så mycket lättare när jag är utsövd.

Igår körde Mats och Lasse hem husbilen från Mora. Jag tycker inte riktigt om att Mats kör så långt men själv orkade jag inte och Lasse körde följebilen. Det gick bra men tog mycket energi från Mats. Nu ska vi själva fixa i ordning den och hitta en annan försäljningslösning.

En helt oplanerad regnig dag väntar.

Honungsdags

Vilket fantastiskt sällskap jag har haft av vår flock under alla sömnlösa nätter! Med hund i huset känner jag mig aldrig ensam!

Mats tror att han hade ett mindre tillslag igår natt. Han var mycket trött och sov halva gårdagen.

Det var mulet hela dagen men flygtävlingarna kunde hållas och när Lasse kom hem därifrån förberedde vi för att slunga årets första honung. Slungan blev fastskruvad i köksgolvet och det var bara att sätta igång. Då började det regna och har regnat sedan dess. Vi fick avvakta med slungningen.

I eftermiddag kör Mats och Lasse till Mora och hämtar tillbaka husbilen. Vi vill vara säkra på att bli skuldfria vid försäljningen och Svea Husbilar var osäkra på om det var möjligt. Utan deras provision bör det inte vara något problem.

Regn, migrän och brist på tålamod

Igår var det inte en bra dag. Värken avtar men magen krånglar, jag får migrän, kroppen är svag och ben och armar ser ut som pinnar när alla muskler tycks ha försvunnit. Jag förstår att jag kommer att behöva tid för att återhämta mig. Tid har jag ingen brist på, däremot tålamod. Mats hade också en sämre dag och han avstod modellflygningen.

Vädret är sämre, det är svalare och det har regnat en hel del.

Elin och Åsa har gjort Köpenhemn tillsammans under några dagar. Det är fint att de gillar att umgås och står varandra så nära! Jag väntar på rapporter från dagarna.

Trött

Igår var det dagen efter och första dagen då jag fått tillräckligt med sömn. Jag var och är mycket trött. I natt sov jag 7 timmar i sängen och fortsätter att vara trött.

Mats tappar sig på vatten och går ner i vikt med hjälp av mediciner och mår bättre!

Jag får information från facebookgruppen med psA( förkortning av psoriasisartrit). Det verkar som om de alltid har lite smärta, några med nattproblem och andra med svåra skov emellanåt. Det är också så att psA ofta drar med sig andra inflammatoriska sjukdomar. Behandling och medicinering verkar vara väldigt olika men många använder metojectpen även för psA. Det är det jag tar mot min psoriasis och är alltså redan medicinerad för artriten. Jag har många tankar och funderingar kring framtiden som en förberedelse för det som komma skall.

Idag är det modellflygstävlingar och jag tror att både Mats och Lasse ska dit. Jag har börjat reda ut sex veckors kaos som uppstått i lägenheten. Det kommer att ta tid men jag ska försöka ta lite varje dag.

6 timmars sömn!

Igår sa vi hejdå till husbilslivet. Med blandade känslor lämnade vi in den till förmedlingsförsäljning i Mora. Vi har träffat vänner och släktingar, upplevt äventyr och sett fantastiska svenska vyer. Under pandemin var det fantastiskt att ha med sig sin egen karantän och gav oss en viktig frihet.
Den tiden är nu förbi, det ständiga småfix som husbilslivet medför klarar vi inte längre av. Det är en sorg men samtidigt skönt att ha insett att vi kan släppa husbilsdrömmarna och i stället hitta de äventyr som nu väntar.

Det var en kraftansträngning för oss båda att köra varsin bil dit och sedan hem. Mats valde småvägar med lägre hastighet med volvon. Jag tog de stora vägarna med husbilen och gjorde många småstopp för att vila benet.

I natt har jag sovit i sängen i nästan 6 timmar och det är inte så konstigt att jag känner mig ovanligt vimmelkantig och nyvaken. Under gårdagen höll sig värken på en låg nivå och kändes ibland inte alls. Jag kan gå korta sträckor utan rullator och värken förvärras inte efter rörelse. Det är en fantastisk förbättring!

Jag har lyssnat på en intressant sommarpratare som förklarar vad som hänt med sveriges ekonomi och politik på ett mycket pedagogiskt och begripligt sätt.
Det är fortsatt varmt väder och brandrisken är mycket stor. Det är semestertid och det märktes ute på vägarna.
Livet rullar vidare…

Mot Mora och framtiden

Naprapatbesöket var bra, jag fick behandling och några olika metoder för träning av höger sida och smärthantering. Jag ska själv boka nästa tid när jag tycker att det är dags.

Jag målade jordgubbsatrapper av stenar, de ska hålla fåglarna borta enligt Ximena. Hon och Lasse hjälpte oss att fixa det sista med husbilen och sedan tog de hand om odlingarna.

Min syster Karin var med vänner i Skedvi bara minuter efter att vi hade ätit vår lunch där och rest hem till Arkhyttan. Vi kunde ha snubblat på varandra.

Natten har varit relativt bra, jag har sovit 3+2 timmar. Nu laddar vi för att köra med husbilen och volvon till Mora, det blir en liten kraftansträngning för oss båda. Det blir skönt att lämna över ansvaret för försäljningen av husbilen till dem.

Så här såg mina händer ut för 4 år sedan. Det är fantastiskt att behandlingen varit så lyckad.

Nu kan jag inte låta bli att oroa mig för framtiden, psoriasisartrit kan ge kronisk smärta. Jag har gått med i en facebookgrupp och får ta del av andras erfarenheter. Naprapaten har mycket klokt att bidra med, jag ska skaffa mig ett bra förhållningssätt till hur än framtiden kommer att bli!

Onsdag

Lyckan höll i sig fram till klockan 2. Då var jag färdigsoven och smärtan tog över. Men jag räknar med bakslag och väntar så tålmodigt jag kan på bättre tider.

Det är kul att ha Lasse hemma igen, vi förbereder oss för honungsslungning.

Husbilen ska vi låta Svea Husbilar förmedlingssälja åt oss. Vi kör den till Mora i morgon och låter dem också städa och fixa till den. Den borde inte vara svåråld och är i så pass gott skick att vi räknar med att vinsten ska räcka till en handpenning till en bra handikappsanpassad bil.

Idag är det naprapatbesöket som gäller. Jag har gruvat mig i flera dagar för den 100 meter långa promenadvägen dit men tar rullatorn med som sitthjälp vid täta i pauser.