Det tar tid att vakna och jag besväras av snuva och lite näsblod. Det är onsdagsträning via nätet med hjärt- lungröreningen som jag deltar i.
Jag har hittat en bra sida på nätet https://www.lillyshundkurser.se/blog/koppeltraning-lar-hunden-att-ga-fint-i-koppel-och-sluta-dra om hur jag kan träna Bianca att sluta dra i kopplet och få henne fokuserad på mig. Första teten gick jättebra, hon fattade direkt och kom till mig varje gång jag sa hennes namn, och det var när hon inte drog.

Lasse meddelade att de kör ner sista lasset från Arkhyttan den 21 februari. Det blir skönt när det är avklarat och då är det inte långt till den 2 mars då husköpet blir klart!

Det är en sån skillnad på igår och idag, jag känner mig slö i kroppen och ledsen bakom ögat. Det är inte strålande sol, kanske det är en orsak… Eller så är det bara så att känslorna åker berg och dalbana lite hur de vill. Nåväl, jag försöker acceptera och tar det lite extra lugnt. Jag blir väldigt lätt triggad när kroppen ger negativa signaler, så som snuva/näsblod.

Jag känner tydligt att Mats är med mig, han har inte övergett mig. Vissa dagar är det tydligare än andra och väldigt ofta tänker jag att det är tur att han inte behövde komma hit och känna alla hinder som hans handikapp skulle innebära. Vi skulle ha flyttat för flera år sedan för att det skulle ha fungerat! För min del innebär det bara möjligheter och det blir lite dubbla känslor, jag blev beffriad men det blev ju också han. Så jag hoppas att han är med mig och dansar omkring här i Malmö och känner sig befriad han också!