Kategoriarkiv: Familj

Citron

Idag ska vi avnjuta vår första citron. Vi har ytterligare en på gång i köksfönstret, men de är de enda vi lyckats driva fram sedan vi fick citronträdet för 6 år sedan. Jag har sjukskrivit mig några dagar men det är en hederlig gammaldags förkylning så jag tror att dimman ska överge min hjärna bara jag får vila några dagar.

Joel har meddelat att han kommer hem och stannar större delen av min spanienresa. Så skönt och bra att han kan ställa upp! Nu törs jag fortsätta planera och längta efter resan.

Förkylt

Jag blev ruggigare igår och arbetade hemifrån idag för att försöka mota förkylningen. Under eftermiddagen kände jag mig riktigt hängig och det är troligt att det blir sjukskrivning i morgon. Trist!

Jag tröstar mig med att tänka på vår spanienresa som kommer allt närmare. Det som känns tråkigt är att den undersökning som Mats väntat på så länge har blivit bokad 3 dagar innan jag ska resa. Om de ska göra en ballongsprängning, vilket man vet först vid undersökningen, har han en konvalisensperiod. Vi kollar upp med Joel om han kan komma hem och vara här. Men det känns inte riktigt bra i magen att det skulle bli just nu!

Fest

64 år idag…

Vilken härlig födelsedag, tack Mats för en fin födelsedag och tack Elin, Åsa och Joel och tack alla – vilken egokick att bli grattad via sociala medier!

Det nya detta år är digitala gratulationer. Det första som mötte mig i morse var att vågen i stället för vikt levererade en gratulation på födelsedagen! Facebook var heller inte sen att gratulera.

Nu börjar nedräkningen, 339 dagar kvar till pension…

Ännu mer snö

Jag skottar och skottar, vid brevlådan är snön cementlik och varje dag fylls detta på av plogbilen som lyckas skrapa is från vägen bit för bit. Mina muskler värker och jag skottar och skottar, men trivs. Garageplanen får vi plogad men idag ska jag skotta fram husbilen så att vi kan ha den som extrafordon om det skulle behövas.

Det är så vackert och skönt med snön, det är flera år sedan vi hade så mycket snö.

Mats smaksinne har fått igång honom med matlagning igen och jag njuter! Han har bättre och sämre dagar men i stort är han piggare och gladare än på länge.

Vi planerar våren och året, det lutar åt att jag kommer att arbeta året ut innan jag går i pension. Vi funderar på hur vi då bäst ska lägga upp semester och vardagsliv.

Jag har hittat några hundbilder som tål att visas igen. Underst ser ni vackra Donna men först ett foto av Bella, som hon saknas oss…

Snö

En arbetsvecka har gått och denna vecka har snön vräkt ner. Vi har varit i närkontakt med en älg (en fjoling) och klarade oss med en hårsmån. Mats har fixat maten även denna vecka och nu har det blivit lyxig smörgåstårta ett par dagar. Jag har skottat snö och arbetat, idag hemifrån.

Putte accepterar men lider  när Maja använder honom som kudde.

Min flock

Jag lämnar flocken sovandes i Arkhyttan. Hönsen är ompysslade och Putte rastad, de andra är sjusovare liksom Mats.

Inför denna arbetsvecka känner jag mig utvilad och arbetssugen. Så fantastiskt det är att tillhöra min flock och att trivas med och på arbetet!

Allt är som det ska!

Lättnad!

Lördag, jag är ledig och lättad. Igår konstaterade jag att livet kändes mycket bättre än på länge. Mats är piggare och även han gladare. Jag hoppas och tror att nu har det vänt, nu ska vi få ett bra år!

Det finns mycket att se fram emot, ett aktivt husbilsliv, kommande spanienresa, det är sista arbetsåret innan pension och jag kanske deltidspensionerar mig redan i år. Vad mycket tid jag kommer att få till allt jag vill och just nu inte orkar!

Allt är som det ska!

Kontrollbesikning

Jag blev godkänd av läkaren idag, allt är ok och det trodde jag också. Jag fick en salva för min psoriasis och inget alls för mina artrosfingrar men det kan jag leva med.

Det bästa är ändå att Mats har varit piggare i några dagar. Han orkar mer och blir inte lika anfådd längre, det är så härligt att det går åt rätt håll! Och det gör heller ingenting att han fått tillbaka smaken och servat mig med mat hela arbetsveckan.

Det fungerar bra med nya arbetsrummet. Det här är Mats skrivbord.

Trött

Idag hade vi en strålande solskensdag men minusgrader. -10 grader i morse och i natt blir det nog kallare. Jag promenerade tillsammans med Maria från Röda vägen till höghuset under lunchen och njöt av dagsljuset. Det är ljust nästan 5 minuter längre för varje dag nu!

Trots detta har jag varit obeskrivligt trött, det verkar som om jag numera är känsligare för när ljuset återkommer än när det försvinner. Är det vårtrötthet?

Det känns ok att börja arbeta igen men jag undersöker vad förtidspension skulle innebära…