Kylan har kommit tillbaka och igår hade vi en strålande solskensdag!
Jag eldar och huttrar, ute -16,1 och inne var det +16,4 när jag klev upp kl 6. Men det blir snart varmare och Maja hjälper till att värma mitt knä.
Idag ska Tobias och jag till Säter och i eftermiddag ska vi följa skidskyttet i Oberhof.

Jag väcktes av att Maja vrålskällde ( eftersom Putte spydde på golvet framför min fåtölj). Jag fick henne tyst och kände på inomhustemperaturen att det blivit kallare ute och drog mig en stund innan jag klev upp (och trampade rakt i Puttes spyor).
Det gick ovanligt lätt att få fyr i spisen och jag gjorde därefter kaffe och tre goda frukostmackor.
Det inträffar emellanåt att jag upplever en särskild ödmjukhet inför livet. En harmonisk känsla där alla tänkbara svårigheter och hinder är som bortblåsta och då jag inser hur obeskrivligt och fantastiskt bra vi har det.
Nu sitter jag här i gryningen, med kaffesmak och värmande brasa i vedspisen och mår bra!

Igår kväll hämtade Ximena Nora efter sin hockeyträning. Hon kanske kommer och hälsar på redan idag om Ximena ska träna på hockeyplan.

Vi har satt oss själva i karantän och träffar inte Lasse eller Ximena under deras första tid efter hemkomsten från Italien. (Men det finns telefon…)

Smittoläget är besvärligt, corona har blivit det mest smittosamma i historien.

”Ledan är kreativitetens moder”.
Jag hörde det uttrycket för länge sedan och det har följt mig genom livet. Helt plötsligt fick jag kraft och lust att måla och igår gjorde jag en målarhörna vid köksbordet. Ovanstående tavla är nästan färdig och fler är på gång. Som vanligt ligger målningarna och väntar inom mig och jag är så nyfiken på vad som ska komma ut. Det är hisnande att ställa fram en tom vit duk och se vad som växer fram.

Igår avslutades Tour de ski och idag har vi en vilodag från skidåkning. I morgon blir det skidskytte.

Lasse kom hem sent igår kväll och idag åker Nora hem till Ximena. Det blir tomt!

Vi kommer att undvika att umgås med Lasse under en karantäntid, vi är extremt försiktiga nu när smittan sprids igen. Många fullvaccinerade blir också smittade, kungaparet är ett exempel.

Igår var det riktigt töväder. Vi tittade på Tour de ski och Tobias och jag handlade i Skedvi.
Jag är sugen på att måla och planerar att ockupera halva köksbordet.

Nora anpassar sig mer och mer i vår flock. Ximena och Lasse kommer tillbaka från Italien sent i morgon kväll. Vardagen börjar återkomma.

Under helgen har Puttes sår läkt och svullnaden lagt sig. Han är helt opåverkad och vi har beslutat oss för att vara uppmärksamma på om det dyker upp något mer men avvakta med veterinärbesöket.

När jag igår skulle bära upp en ny hundmatsäck som stått i källaren blev jag snopen. Mössen hade bitit hål i säcken och ätit upp en betydande del av innehållet!

Åsa har skickat foton från nordnorge. Hon reste dit med Linus och Martin för att fira nyår med kompisar, men kompisarna hade blivit satta i karantän precis innan de anlände. De har bara kunnat träffa dem utomhus och har bott i ett eget hus, det som ligger närmast, längst ut till höger!

Idag ska vi fylla på matförådet och titta på skidåkning. Vi låter gran och jul få vara kvar ytterligare några dagar.

Första dagen på året blev en harmonisk, lugn dag. Vi malde ny skånsk senap och åt lutfisk och därefter risalamalta med jordgubbskompott. Vi njuter av de spanska frukterna och lapar c-vitamin.

Omicronvarianten av covid-19 sprider sig explosionartat i världen och som tidigare väljer varje land sina egna retriktioner och oron är stor även om dödligheten är betydligt lägre med denna variant. Även här i Dalarna ökar nu smittan och Mats och jag har beslutat att återgå till att vara lika försiktiga som i början av pandemin. Vi ska inte smittas av någonting!

Ute är det relativt milt och i natt kom det några cm snö.
Puttes sår har läkt på ytan och vi avvaktar morgondagen då vi ska kontakta veterinären för att få en tid.

Nora har accepterat vår flock men är fortfarande lite misstänksam mot Tobias som dyker upp här emellanåt. Från början la hon sig mellan mig och honom som ett försvar. Hon har också tagit på sitt ansvar att vakta huset och trädgården. Det är en häftig ras och en trygg vakthund!

Vi åt en tidig middag och firade nyåret lite i förväg. Alla tre var så trötta att vi gick och la oss före 12-slaget. Maja och jag väcktes av några raketknallar men det var betydligt färre än tidigare år. Vi somnade snabbt om igen.

Lite foton från 2021

När jag vaknade i morse låg jag och tänkte på det gångna året.
Jag tycker att vi och jag har varit bra på att leva i nuet men det har förändrats i och med Mats sjukdom. Periodvis har han haft det mycket kämpigt med struma, klåda, kramper, låg syrenivå och andra besvär relaterade till hans mediciner. Då är det svårt att njuta av nuet, lika väl för honom som för mig. Vi har ägnat alldeles för mycket tid till att vänta på att det ska bli bättre och bara önskat att ”nuet” ska gå över, vilket jag tycker är tråkigt men ganska naturligt.
Det innebär att jag fått ändra min inställning. Numera försöker vi ha det så bra som det bara går men att som tidigare påstå att nu är allra bäst håller inte längre. Vi håller på att hitta ett förhållningssätt till vår nya situation.

Idag ska vi fira nyårsafton med Tobias. Det blir festligt med god mat och dryck. Ute tänder byarna nu marschaller som alternativ till smällare och raketer.

Gott Nytt År!

Vi hade en lugn dag igår. Putte verkar inte ha ont och är rätt opåverkad även om han sover lite mer än han brukar. Maja och Nora accepterar varandra och Maja har förstått att Nora inte är leksugen. Vi har en härlig flock här!

Mats behöver tid att bygga upp sig efter sin förkylning. Igår förtog han sig på att göra crepes, när de skulle in i ugnen var han tvungen att vila och somnade direkt. Jag fick äta ensam. Vi kommer att göra paus i den gemensamma mathållningen tills han blivit starkare.

Lasse och Ximena är framme hos Anna med negativa covidtester.

Idag ska jag städa för sista gången i år och handla det sista inför nyåret. Jag vill också testa de nya vattenfyllda penslarna jag fick i julklapp. Det är vilodag på Tour de Ski, annars följer vi skidåkningen med stort intresse.

Putte har under en lång tid haft en vårta på ryggen. Under den senaste tiden har den växt och igår sprack den och visade sig vara stor under huden och fylld med blod och vätska.
Vi konsulterade kennelägaren Anna och var glada att hundvane Lasse var hemma och kunde hjälpa till. Anna tror att det kan vara en hudcancerknöl. Det går att operera men hennes erfarenhet var att det bästa för hunden är att låta bli. Vi tömde innehållet, rakade bort päls och rengjorde. En T-shirt fick vara skydd så att det blir luftigt. Hon rekommenderade att vi avvaktar till efter nyår innan vi åker till veterinären. De skulle troligtvis bara lägga in honom och avvakta över nyåret.
Usch, så tungt och tråkigt!

I natt körde Lasse och Ximena ner till Arlanda för att flyga till Anna i Italien. Vi ska vara hundvakt åt Ximenas hund, Nora. Hon är en försiktig och blyg maremma och fungerar bra ihop med Maja och Putte.