Måndag och städdag.

Vi reagerade olika på gårdagens årsdag. Jag känner mig lättad och har stark framtidstro. Mats, som bara har svaga minnen från den första tiden, tycker att det är lite jobbigt och behöver bearbeta känslorna som kommer.
För mig känns det fantastiskt att Mats återhämtat sig så bra, livet har normaliserats!

Det är inte vilken dag som helst. Vid 14-tiden för exakt ett år sedan stannade Mats hjärta när vi satt och tittade på skidskytte. Idag firar vi att han fått fortsätta leva och klarade sig så bra!

Sedan jag började med psoriasismedicinen via ”penna” har illamåendet försvunnit. Det är skönt att slippa känna sig olustig och illamående de flesta dagarna i veckan. Mats har sovit lite bättre den senaste tiden men kliandet och sömnen är ett problem för honom.
Vi följer skidåkningen på TV:n och då passar Mats på att ta igen lite sömn emellan varven.

Jag vaknar till fem plusgrader och ösregn. Både Mats och jag har sovit riktigt länge och gott. (För tio år sedan var det minus 27 grader enligt facebook.)

Gårdagen var en trött Och avslagen dag för oss båda. Att ta beslut och genomföra husbilsbytet har tagit mycket av vår Tid och kraft det senaste halvåret och lättnaden är stor när vi nu rott det hela i land!

Idag ska jag på kroki/ modellteckning och Mats på modellflygning i Borlänge. Allt är som det ska!

Igår steg vi upp och körde ner till Bålsta för att byta husbil. Vi har köpt säkerhetsbälten till Maja och Putte för att de ska vara säkrade. Det visade sig att Majas sele var för stor så hon lyckade krypa ur den ett par gånger. Ute var det någon minusgrad och mulet men vägarna var torra.

Vilken lycka och lättnad det var att sätta sig i den nya och börja köra hemåt! Jag tycker att denna var lättare att köra trots att den är en meter längre. Den bullrar inte och är inte vindkänslig som den förra. Våra tidigare husbilar har varit mer lastbilslika och det har jag aldrig varit riktigt bekväm med.

Transportstyrelsen hade IT-problem med sina webbtjänster igår så vi fick köra hem med en grön registreringsskylt och avvakta innan vi kan börja köra med den. Idag ska vi i vilket fall som helst börja lasta och boa in oss.

Nattfrost och solig morgon gör att våren gör sig påmind. Min syster Karin är i sitt hus i Molvizar och jag är lite avundsjuk.

Mats har sovit bättre i några nätter och har mer energi. Husbilen är tömd och rengjord och väntar på att bli utbytt, kanske i morgon.

Solen skiner, 7 grader varmt, semla, pensionsutbetalningsdag, husbilstvätt, skidskytte, skidsprint, älgkalops… En bra dag!

Kommande vecka har vi bara två saker inplanerade. Mats ska pumpa benen och den nya husbilen ska hämtas i Bålsta. Vi håller tummarna att blidvädret håller i sig så att det går bra att köra utan vinterdäck.

Jag har fått fantastiska barn och bonusbarn, haft bra jobb och arbetskamrater och fått ett överflöd av kärlek från barnen, familjen, vänner och mina män. När jag ser tillbaka på tiden som varit tycker jag att jag haft ett bra och berikande liv!
Livet har rullat på snabbt och för det mesta har jag tyckt att det blivit bättre och bättre ju äldre jag blivit. Vissa perioder har det varit dramatiskt och onödigt spännande, andra perioder lugnt och harmoniskt och praktiskt taget aldrig tråkigt. Under de jobbiga perioderna har jag gång på gång tänkt att jag aldrig ska klaga om jag får det tråkigt. Hellre det än spänning och ovisshet.

Först nu har jag tid och ork att landa och till och med ha tråkigt. Mina psoriasishänder hindrar mig fortfarande en del men numera är det nog mest min utmattning som är det största hindret. Jag har dålig uthållighet och tappar snabbt ork och lust. Det oroar mig inte men kan ibland vara påfrestande. Jag väntar och påminner mig om det som för mig är en viktig ”sanning”:

” Ledan är kreativitetens moder! ”

Jag vaknar tidigt, tidigt av regnsmatter mot rutan. Inte så konstigt eftersom jag inte kunde hålla mig vaken framför TV:n igår kväll.

Mats hade varit vaken hela natten och vi såg en dansk film tillsammans innan han la sig. Nu har han somnat och ytterligare en upp och nervänd dag väntar oss. Vi är i alla fall vakna några timmar tillsammans, äter som vanligt goda middagar och ser skidåkning på TV.

Jag brukade åka till min syster Karin i Molvizar denna tiden på året men avstår även i år. Karin reste dit igår och slipper detta eviga regnande, ett nytt oväder väntas in över Sverige. De säger att en stor del av södra Sverige har gått direkt från höst till vår och här har vi haft en typisk skånevinter.

Gårdagens instagram och facebook fylldes med hjärtan på Alla hjärtans dag!
För mig har hjärtat numera ytterligare en betydelse förutom 💓 kärlek – livet! Att inte ta det för självklart att hjärtat slår och fungerar! Tacksamhet över att det går att starta om och stödja. Stolthet över att jag lyckades hålla liv i Mats. Rädslor att det ska stanna för alltid eller att vi ska förlora funktioner, både fysiskt och mentalt. Insikt i att vi är gamla!

Vi följer skidåkningen på TV. Husbilen är nästan tömd och ska städas. Kommande vecka kommer vi att lämna den och hämta hem vår nya, förutsatt att det inte är vintervägar.

Facebook hjälper mig att hålla ordning på tiden. För 18 år sedan behandlades jag för bröstcancer ( bröstdagboken )och för 8 år sedan började jag min viktminskning som hittills blivit 13 kg.

Jag har en bra morgon efter en bra natt. Maja och jag kurar isoffan under samma filt. Jag smälter morgonkaffet och har följt gryningsljuset som nu blivit dagsljus. I paddan lägger jag ett pussel som gäller för dagen, alla hjärtans dag.