Kategoriarkiv: Arkhyttan

Hönsdramatik

Idag beslutade vi oss för att Donna och Maja själva skulle få springa ut i trädgården genom hundluckan. Vi har haft stängt i vinter eftersom vi haft så mycket snö att staketen blev för låga. Putte är en rymmare så honom vågar vi inte släppa fri.

När jag var ute och hängde tvätt hörde jag hur hönsen skrek och det visade sig att dörren till hönshuset blåst upp. Majas jaktinstinkter går inte att hejda så hon hann döda 5 av hönsen. Bl a tuppen Arne och 2 av våra bästa värphönor. De överlevande gömde sig, En tupp hittade vi i ena trädgårdshörnan, Cecilia och Ami gömde sig i ett rede. Några hönor gömde sig utanför staketet och jag hittade dem efter lite sökande. Ännu saknas en höna.

…så nu får inte Donna och Maja gå ut i trädgården ensamma längre!

Vi har kollat markisen och fyllt på vatten i husbilen. Vi hade svårt att fatta vattensystemet men fick hjälp av erfarne Hasse. På måndag byter vi till sommardäck och sedan är det mesta fixat inför skåneresan på lärdag.

Det blev en bra torsdag

morgonens deppighet släppte under dagen. Vi gick ut i solen och värmen, satt på ljugarbänken och tände på vår skräphög. Mats har inte varit ute i trädgården sedan tidigt i höstas och han njöt, liksom hundarna som fick springa fritt.

Nille och Monica kom förbi med en jättefin orkide’! Monica går med kryckor men nu verkar det läka bra och rörligheten i höften återkommer. Härligt!

Vi avslutade med en god älgmiddag. Det blev en bra torsdag!

Gråtfärdig

Jag sitter gråtfärdig efter 30 minuters intensivt telefonerande till min husläkare. Han har 30 minuters telefontid 2 dagar i veckan. Idag gick det inte att komma fram. Nästa tillfälle är på måndag.

Efter min egen sjukdomshistoria är jag inte stresstålig och just nu ligger jag på gränsen hela tiden. Småsaker växer och blir stora hinder som förmörkar min tillvaro. Jag önskar att jag/vi bara kunde ha det lugnt och tryggt och hitta balansen i denna berg- och dalbana!

Äntligen har hundarna slutat löpa men nu går vi in i arkhyttelerperioden innan trädgården torkat upp. Maja föredrar att sova ovanpå Putte när hon får chansen.

Frustration

nu sitter jag här, 1000 kr fattigare efter gårdagens parkeringsbot vid akutbesöket i Falun och funderar.

Jag kan inte gå tillbaka till jobbet i morgon, men idag är min sista sjukskrivningsdag. Min läkare kan jag kanske få tag på under telefontid i morgon, annars ringer han mig på måndag em. Försäkringskassan tar 30 dagar (från inlämnad ansökan 14 april) på sig att besluta om jag kan få pengar för vård av nära anhörig.

Frågan är om det är jag som behöver sjukskrivas eller om det är Mats behov som styr. För min del handlar det om både och. Jag mår inte bra, min psoriasis blommar, jag är orolig och har koncentrationssvårigheter, känner frustration över att jag borde arbeta, att vi behöver inkomsten och att Mats inte bör vara ensam. Förutom de akuta situationer som uppstått vid andnöd, gikt och näsblödning har han svårt att klara sin vardag utan stöd. Detta behov av stöd har jag ett läkarintyg på.

Med stöd av vårdcentralen stannar jag hemma och försöker få kontakt med min läkare så snabbt det går. Jag riskerar att varken få lön eller sjukpenning men kan inte åka till arbetet i morgon!

”Ibland liksom hejdar sig tiden ett slag
och någonting alldeles oväntat sker.
Världen förändrar sig varje dag
men ibland blir den aldrig densamma mer.”
Alf Henrikson

Dyr näsbränna


Idag var det dags för en tur till Faluakuten igen!  I stressen uppmärksammade jag inte att hela parkeringsraden var handikappsparkering så en böteslapp med 1000 kr väntade på  vindrutan när vi var klara.

Suck!

Gungfly

Vi fortsätter att träna, fr a Maja, och åker på korta utflykter med husbilen.

Vi försöker också att planera sommaren. Det är lite svårt när vi inte vet vilka förutsättningar vi har. Det dyker upp nya frågor hela tiden och vi har samlat på oss ytterligare frågor att ställa till läkaren.

Mats har varierande nätter, i natt hade han många andningsuppehåll trots ”apparaten”, vilket gör honom extra trött. Jag, hönsen och hundarna har varit ute i trädgården och jag mumsade på Mats goda kanelsnäckor under en arbetspaus.

Dans på rosor

Just nu är vårt liv inte en dans på rosor. Vi pendlar mellan frustration, sorg, ilska och trötthet. Det är tur att det är Mats som är dålig, trots alla besvär har han ett humör som gör att vardagen blir bra och ibland fantastisk. Igår fick jag en fin rosbukett av honom!

Vi planerar i sakta mak för vårens premiärtur med husbilen. Hundarnas säkerhet i sin ”bur” ska förbättras, dörren med myggnät ska lagas och vinterdäcken ska av.

Trött

Det är anmärkningsvärt hur trötta vi är. Båda två sitter och slumrar i fåtöljerna efter lunchen och framför TV:n på kvällarna. Vi sover minst 8 timmar per natt. Mats dygnsrytm börjar likna min så det är slut på de lugna ensamma morgnarna! Fast i natt var det oroligt, Putte kan inte låta bli löpande Maja och när vi försökte att hålla dem skilda åt stod de och grät på var sida om dörren, till slut kunde alla tre samsas och sova ihop med oss i sovrummet.

Tröttheten hänger naturligtvis samman med vår situation. Jag har inte förstått hur hårt det har tagit även på mig. Förutom psoriasen har jag nu ett skov av artrosvärk och har lite svårt att gå. Mats har problem med sin mage trots att han slutat med metforminen. Uppe på detta är vi lite förkylda så kropparna har fullt upp att ta hand om oss. Vi försöker hjälpa till så gott vi kan!

Igår körde jag Mats till Falun för att lämna över bokföringen av jaktlaget till revisorn. Därmed har han släppt alla åtaganden och kan nu ägna all sin kraft åt sin egen hälsa. Vi körde även förbi biltema och köpte lite saker till husbilen, vi försöker att hitta en bra lösning för att stänga för hundarna bak i underslafen.

Vi är glada att vi har fått en matbutik i Stora Skedvi igen, vi var utan närbutik i nästan ett år när ICA gått i konkurs. Det är samma ägere som nu startat en Tempobutik.

Vitt

Idag vaknade vi till nollgradigt och en vit snötäckt morgon. Gårdagens regn övergick till snö i natt. Men därunder finns årets första tusselago!

Igår fick Mats loss handbromsen på husbilen i samråd med Hasse. Vi gräddade våfflor i ett nytt våffeljärn och väntade på telefonsamtal från läkaren Emma.

Elkonvertering och undersökning i Uppsala är inte aktuellt. Mats ska testa en alldeles ny typ av medicin som ska kunna ge en bättre effekt. Han ska begränsa sitt vätskeintag till 1,5 liter per dygn. Vi fick också veta att den vattendrivande medicinen han tar kan orsaka gikt! Tid för provtagning inför medicinbytet och till en sjukgymnast fixades, liksom ett intyg till mig att Mats behöver min hjälp på dagarna. Vi hoppas att försäkringskassan godkänner det! Emma ska försöka övertyga lungkliniken om att vi behöver prova syrgas här hemma.

Donna och Majas löpning är inne i det sista mest intensiva skedet, vilket är påfrestande för alla. Kastrerade Putte fick vara instängd i sovrummet en stor del av gårdagen.