Igår tog tövädret över och det regnade underkylt regn som orsakade ishalka och kaos innan sandbilarna hann rycka ut. Vi fick besök av en kvinna som vägrade köra vidare och när Mats skulle köra till Långshyttan gick det inte ens att köra upp för vår backe utanför huset.
Jag fick ögonmigrän flera gånger men trots det kom julgranen på plats och vi gjorde en stor omgång köttbullar. Det passade också bra att se sista skidskyttet och längdåkningen före juluppehållet. Haylie kom också och var hos oss en stund.
Idag på tredje advent ska vi ta in granen. Liksom otroligt många andra gör vi jul mycket tidigare i år. Kanske är det den oroliga värld vi lever i som skapar behov av den trygghet jultraditionen kan innebära. Lasse och Ximena ska åka ner och fira julen hos Anna i Italien. För Lasse är jultraditionerna inte viktiga, han är lite ”anti”.
Vi brukar själva välja och hugga julgranen i vår vän Håkans skog men i år lyckades jag idka byteshandel, en färdighuggen gran mot två honungsburkar. Håkan kom hit med den igår och en sådan fin gran har vi aldrig tidigare haft!
Igår fortsatte jag att röja i gäst/arbetsrummet. På torsdag kommer Tobias och då ska rummet vara beboerligt. Mats hade en av sina sämre dagar. Vi följde som vanligt längdskidåkningen och skidskyttet.
Idag är det vernissage för Dalakonst där Elin är en av utställarna!
Mamma sa alltid att man blir trött av luftombytet när vi färdades mellan Skåne och Härjedalen ett antal gånger per år. Igår var jag trött av luftombytet!
Det var skönt att vara hemma med så varma minnen. Vi hämtade volvon hos bilhandlaren i Falun och gjorde ärenden i Borlänge. Vår nya bil är lättkörd och den känns perfekt för oss! På eftermiddagen/kvällen var vi hundvakt till Haylie. Nora finns inte längre, hon var gammal och när hon blev dålig fick hon somna in i onsdags.
Skånetrafiken var en positiv upplevelse för mig. De hade humana priser, gör det möjligt att dela med sig av sitt busskort, är handikapp- och barnvagnsvänligt, har täta turer och bjuder på gratis resor under julafton!
Hemresan blev förlängd två timmar. Jag fick vänta en extra timme på ett försenat Malmötåg i Hässleholm och en timme i Sala eftersom jag missade de bokade anslutningarna. Mats mötte och vi for hem i -13 grader och gnistrande snö. Middag blev en medköpt pizza och därefter somnade jag gott framför TV:n. Mycket nöjd med Malmöbesöket men även med att vara hemma hos de mina igen!
Jag drömde om Ylva Lo i natt!
Precis innan jag reste hittade Mats en handikappanpassad bil hos vår bästa bilhandlare. Det är en äldre Chrysler med mindre elektronik men fullt fungerande och med en bra ramp vid sidodörren. De hade sänkt priset rejält eftersom den är svårsåld och när vi tittat på den beslutade vi att slå till. Det får bli vår julklapp till varandra! Nu får vi äntligen den frihet vi behöver!
Jag reste innan allt var klart men Mats hämtade hem den och den står nu på vår garageplan. Volvon ska säljas snarast och den kommer inte att vara svårsåld. Så just nu äger vi 2 Chrysler, en nyare oanvändbar som väntar på upphävande av köp med ARN:s stöd och en fullt fungerande äldre som kan ersätta volvon.
Mats handikapp blev extra tydligt för honom när jag var borta. Han ville inte vänta på att hämta hem bilen när allt var klart utan gjorde det själv liksom handlade och hämtade hem ett antal paket. Jag brukar köra bilen ur garaget, plocka fram scootern ur källaren och se till att paketen och matkassarna kommer in i huset. När Mats tagit sig till garaget och kört ut bilen är dagens energiförråd redan tömt, vilket är svårt för en utomstående att förstå. Nu skulle han hämta ”nya” bilen, köra hem, hämta paket och handla. Bilen fick stå ute men det tog alldeles för mycket energi och kraft av honom. Grinden blev inte ordentligt stängd och hundarna rymde mm mm. Han konstaterar: ”Jag klarar mig inte själv!”
Ingen av oss ångrar min Malmöresa men vi måste hitta lösningar så att Mats får en dräglig och trygg tillvaro även när jag är borta. Sommartid är det praktiska lite enklare men under vintern är det mycket som måste klaffa. Att ha en bil med ramp är den första och viktigaste åtgärden och det har vi nu äntligen fixat! Vilken bra julklapp!
Så är det dags att resa hem till Mats och hundarna. Jag har haft underbara dagar och är fylld av glädje, stolthet och förundran. Det har också varit angenämt att lära känna våra nya släktingar, Viktors föräldrar. De kommer till Dalarna tillsammans med Ylva Lo, Viktor och Elin till min 70-årsfest i slutet av januari. Alla känslor har gjort mig trött och jag längtar efter att komma hem till vårt paradis för att få landa i alla känslorna. Där hemma väntar också vår gemensamma julklapp, lite så här i förväg…
Igår gjorde Ylva Lo sin premiärtur i barnvagnen. Elin och jag promenerade med henne till Folkets park och hade hoppats på lite Luciakänning. De har gjort parken till ett vinterlandskap med bl a en stor skridskobana. Men någon Lucia såg vi aldrig. På hemvägen tog vi bussen och fick bra plats med vagnen trots att bussen var nästan full. De moderna barnvagnarna är smidiga och i olika storlekar, detta är den minsta. Vagnen står i källaren och de har skaffat en liten ”bärsäng” , som även är en insats i vagnen, för att bära henne upp de fyra trapporna. Ylva Lo sov nöjd hela tiden.
På eftermiddagen kom ett par av deras närmaste vänner för att träffa Ylva Lo och vi fikade med lussebullar och pepparkakor. Sedan gick tiden ruskigt fort innan vi avslutade med ett kort facetimesamtal med Åsa i Oslo och bussen/tåget till Eslöv gick. Jag stupade i säng och sov gott!
Jag ska strax ta tåget hem via Hässleholm, Linköping och Sala.
Igår kunde Viktor jobba en stund, Elin fick sova ut och jag umgås med Elin och Ylva Lo. Vi fixade lite småsaker och jag njöt av fulla drag! Vid 21-tiden tog jag tåget till Eslöv. Skåne är så litet, det tar bara 25 minuter från Malmö! Helene och Mats bor i en förtjusande villa ganska centralt i Eslöv.
Idag ska vi ha Luciafika på eftermiddagen och om det vill sig tar Elin och jag oss en tur med barnvagnen till Folkets Park och tittar på alla juldekorationerna. Det är min sista dag här och jag kommer att fortsätta njuta av varje sekund tillsammans med dem!
Mats hade det lite körigt när hundarna lyckats rymma, han hade missat att stänga grinden ordentligt. Det ordnade sig snabbt men hundrymningar är otroligt stressande!
Tågresan från ett vintervackert Dalarna till Malmö tog 8 timmar. Framme i Malmö tog jag stadsbussen hem till Elin där hon stod på busshållplatsen och väntade!
Mötet med Ylva Lo blev underbart. Jag hade glömt hur små de är som nyfödda, 1 vecka gammal är hon nu.
Jag har inte ord för den glädje, förundran och djupa tillhörighet jag kände! Att få knyta an och hålla denna underbara favoritmänniska var fantastiskt!
Viktor och Elin bjöd på tacos när farmor Helene hade kommit. Vi åkte sedan hem till henne i Eslöv där jag fick träffa farfar Mats för första gången. Vi drack te och hade en trevlig pratstund innan jag somnade och sov fantastiskt gott i deras fina gästrum.
Nu ska jag snart ta tåget tillbaka till dem. Både Elin och Viktor ska ut på lite ärenden och i övrigt får vi se vad dagen bjuder på!
Så ska jag äntligen få träffa lilla Ylva Lo. Jag sitter på Stockholmståget och fortsätter därifrån till Malmö. Jag kommer fram vid fyratiden och åker direkt hem til Elin och Viktor! Mina ögon tåras vid tanken att få träffa dem och det lilla underverket!
Jag lämnar ett vintrigt Dalarna, i Skåne har det nu blivit skånevinter igen efter en period med kyla och snö.
Igår tror vi att vi fixade vår gemensamma julklapp! Fortsättning följer…
Igår fick köksbron sin adventsdekoration. Mats mådde inte så bra på förmiddagen men blev piggare framåt kvällen. Han visste inte vad men något kändes fel i kroppen. Planerna på lutfisk sköt vi upp till julen efter samtal med Tobias och hans önskemål om julmat. Däremot gjorde jag risgrynsgröt och risalamalta med jordgubbskompott, vilket vi båda älskar! Vi följde skidtävlingarna på TV och hade för ovanlighetens skull ett kortare strömavbrott.
ARN har gett bilhandlaren en påminnelse om att svara på vår anmälan före 20 december. Men äntligen har vi kunnat koppla bort tankarna på vårt misslyckade bilköp. Vi räknar med att det tar tid att få en lösning, kanske i vår eller om vi går till Tingsrätten dröjer det ännu längre.
Vi ska idag följa skidåkning och skidskytte och jag förbereder mig för morgondagens resa. I morgon eftermiddag kommer jag att få lukta på och hålla Ylva Lo!
Det känns inte bra att lämna Mats ensam här hemma. Hans hälsa är instabil och vissa dagar behöver han mer stöttning. Hade inte Lasse funnits på plats hade jag inte åkt. Men trots det tycker vi båda att det är lite otryggt. Ändå gör vi valet att jag reser bort måndag till torsdag. Jag behöver komma bort ibland och att träffa nya barnbarnet är just nu högst prioriterat!
Igår kände jag mig rastlös och irriterad utan att förstå varför. Jag skottade snö och fortsatte röjningen i stora rummet.
Dagen förgylldes av två facetimesamtal med Elin. I det första sov Ylva Lo och jag har aldrig sett henne vaken så det blev ett nytt samtal senare då hon var vaken, hon gjorde miner, hickade, nös och var gudomligt söt!
Jag orkar inte med nyheterna, jag skummar igenom och förfasas av vad som sker i Sverige, Europa och världen. Det blev ändå några få tidningsrubriker, att ta med allt som pågår går inte.
