Jag surfade som vanligt runt i dagens tidningar och sociala medier. Jag inser att jag är mycket negativt påverkad av krig, energikrisen och den nya regeringens intensioner. Det sprids just nu mycket personkritik och naturligtvis ska våra politiker granskas men jag önskar att man i större grad fokuserade på vad den nya regeringen vill genomföra.
En kille från Anticimex var här tidigt och gav många goda råd. Mats serverade därefter en uppiggande och god hälsodrink och mitt humör svängde till det bättre.
Jag saknar ett nytänkande, en ny framtidsvision om ett trevligt, tryggt och hållbart samhälle. Det enda positiva jag just nu kan tänka är att vi kanske tvingas till en snabbare omställning och har större möjligheter att styra ditåt med nuvarande regering, trots att varken de eller oppositionen visar sådan ambitioner.
För mitt minnes skull kommer här ett axplock från morgonens läsning och först en bild från facebook som jag tycker är riktigt rolig!

Gårdagen försvann snabbt, vi fick köra till Borlänge för att byta ut en felaktig leverans av en airfryer. Vi gör vad vi kan inför vinterns elräkningar och vi tror att vi med hjälp av den och vedspisen kan spara en hel del. Vi använder ofta spisen och ugnen och den drar onödigt mycket energi.

Min dag känns motig. Jag har stigit upp alldeles för tidigt för att ta emot Anticimex, de ska göra en besiktning som ingår i husförsäkringen. Dessutom meddelade Säters kommun i helgen att vattnet ska stängas av större delen av dagen. Nu har jag tappat upp vattenreserver och förbereder det sista inför besiktningen. Att kliva upp med tuppen, göra sig i ordning och sedan bara vänta är inte min favoritmorgonsysselsättning, de kommer någon gång mellan kl 8 och 10.

Just nu är Mats i Långshyttan för provtagning. Oftast kör jag bilen, ännu oftare efter sommarens ”tillslag” av ICD:n vid en ensamkörning. Vi tycker att det är bra att han själv kan köra kortare sträckor, det måste finnas en gräns på våra rädslor. Mats kör långsamt och jag vet att det ibland är lite oroligt för honom. Själv sitter jag och tittar på var han befinner sig via appen ”hitta”. Vi kommunicerar också via telefon och sms. När det varit som jobbigast har han haft telefonen påkopplad under färden.

Detta är ett exempel på den ”spänning” vi ofta utsätts för.

Jag blev just nu medveten om detta och borde inte undra varför vi ofta är så trötta…

Lärkträdet utanför sovrumsfönstret visar obönhörligt att vintern närmar sig. Ännu har vi bara haft ett par nätter med nattfrost och det har regnat mycket de senaste dygnen.

Vi har svårt att hålla humöret uppe och oroar oss för en lång och ”kall” framtid ( i dubbel bemärkelse). Jag oroar mig för vad det problematiska världsläget, den ekonomiska krisen, den nya högerregeringen och energi/miljöproblemen kommer att innebära.

Nu är det ju så att både Mats och jag i grunden är livsnjutare och ganska ”glada skitar”. Vi diskuterar vad vi kan göra för att hålla humöret uppe. Mats föreslog igår att vi ska göra som handlarna, påbörja julen redan nu eftersom vi båda gillar julen!

I natt flög Lasse till Anna och olivskörden i Italien.

Sverige har fått en ny statsminister. Idag presenterar han sin regering.

Nu är vi förberedda, snön och vintern kan komma. Lasse och Ximena hjälpte oss igår med att ”slå in” husbilen som var det sista utejobbet. Fast jag hoppas att det dröjer innan snön kommer så att Mats kan nyttja promenadscotern ytterligare en tid. Jag uppskattar våra gemensamma hundpromenader.

Idag ska vi till Hedemora. Jag behöver en ny bankdosa, bytet av iPad gjorde att jag förlorade bankID som för min del helt ersatt bankdosan. När inte heller dosan fungerade blev jag förutom bankärenden utestängd från en hel del information, t ex via 1177. Det var nyttigt att bli påmind om hur sårbart vårt samhälle är och hur praktiskt det är när det fungerar!

Vi har haft en konstig natt. Mats har lidit av klåda och jag har haft vakenperioder av någon okänd anledning. Det blir en trött och lugn söndag.

Igår presenterade den nya regeringen sig. Den består av M, L och KD i ett nära samarbete med SD. De har gjort en överenskommelse i Tidöavtalet. Jag känner mig orolig för hur de tar sig an klimat- och migrationsfrågan. Bl a ska kärnkraften byggas ut och de vill införa visitationszoner, asylregler på mininivå och minska antalet kvotflykttingar.

Det här är inte vad jag önskar.

Igår facetimade jag med en förkyld Åsa och Elin i Göteborg. De firade Åsas födelsedag i förväg eftersom hon på födelsedagen är i Växjö och bygger utställning. Elin och Viktor åker dit på vernissagen!

Ibland tycker jag det är klokt att välja att vara en surmört!

Oktoberdagarna rinner iväg. Nästa vecka åker Lasse med kompis till Anna i Italien för att hjälpa till med olivskörden. I hegen kommer syster Karin hem från sitt spanienhus och Elin är hos Åsa i Göteborg.

Putte har hållit mig vaken sedan 4-tiden, han hade ”en orolig mage natt” igen. Vi har mött gryningen tillsammans, sopbilen gör just nu sin fjortondagarstömning och det regnar. Jag har värk i ischiasnerven, det var länge sedan, så idag vill jag vara en surmört!

Idag får vi besked om hur den nya regeringen ser ut och hur de planerara att agera.

Äntligen har vi kommit igång med gemensamma hundpromenader!

I min strävan efter att förstå vad som händer fångades jag idag av en artikel i DN om Lars Wilderäng. Ett litet utdrag kommer här:

Jag stärks i övertygelsen att Ukrainas krig är vårt krig och att läget är mycket allvarligt men inte hopplöst!

Igår eftermiddag fick Mats en liten ”hjärtrusning” vilket skakade oss båda. Våra rädslor slår obönhörligt till och vi får arbeta för att återta lugnet. Jag önskar att jag kunde hålla mig lugnare men försöker att acceptera att även jag drabbas av skräcken: ”Nu händer det! Nu är det sista gången…” Så småningom lugnade vi oss och det skedde ingen mer ”rusning”.

Det verkar som höstmörkret har gett mig ännu bättre sömn och massor av fantasifulla drömmar. Nu sist var jag på äventyr utomlands med konstig valuta.

Ingen av oss ser fram emot vintern. Mats oroar sig för kylan och när han inte kann komma ut med hjälp av sin scooter i snön. Jag hoppas att jag kan motabeta den stora latmasken och fortsätta de dagliga promenaderna på egen hand. Då kanske jag kan hålla humöret uppe under november och januari/februari, mina tyngsta månader.

Igår hade Mats ett långt samtal med Joel, Johanna och Tobias. De vill till vår stora glädje fira julen här! Även Elin och Åsa är i Dalarna över julen. Vi har inte firat jul ihop med våra barn på många år och att fira med alla barnen samtidigt tror jag inte att vi har gjort! Det ser vi verkligen fram emot!

Det innebär att vi måste se till att det stora rummet är röjt så att det finns sovplatser för alla. Det ger en bra arbetsmotivation och novembersysselsättning!