Igår gick Lasse på bikurs, jag lastade ved i kartonger, Mats hade videosamtal med kusin Helena och kokade ärtsoppa.

Vi körde till Jula och köpte en fruktpress för att kunna ta hand om den hårdslungade honungen. Tillsammans testade vi att pressa honungen och det fungerade! Vi vill också försöka pressa äpplen till äppeljos.

Min syster Karin arbetar som valförrättare (eller vad det heter) och det är äntligen valdag. Det är med fasa jag väntar på det slutgiltiga resultatet!

Jag ogillar smutskastningen av de olika partierna men kan ändå inte låta bli att lägga ut nedanstående två bilder.

Utvecklingen i Ukraina har förändrats den senaste tiden. Kanske, kanske kan vi vara lite hoppfulla…

Igår kände både Mats och jag oss lite påverkade av covidvaccinet. Trots det hade vi en intensiv dag. Andra lasset ved hämtades hem och vi började trava. Idag ska jag fortsätta och fylla kartonger som vi lagrar på verandan.

Vi slungade också honung. Denna gång tog det längre tid eftersom en del ramar var väldigt svårslungade. Vi avbröt framåt kvällen och fortsätter slungningen på söndag.

Jag funderar mycket över den tid vi lever i och hur vi människor reagerar när otryggheten kommer. Corona, ukrainakriget, klimatförändringar, höga bensin-, mat- och elpriser är problem som påverkar oss alla. Man vägrar se klimathotet, skyller på varandra och på invandringen och det är sorgligt att vi tenderar att stoppa huvudet i sanden och att leta efter syndabockar i stället för att öppna upp för nya visioner och lösningar. Det är ingen tvekan om att läget är kritiskt och vi borde förberada oss för nya tider med nya förutsättningar men inget parti ifrågasätter vår nuvarande livsstil eller ger oss trovärdiga alternativa lösningar.
För mig innebär en seger för högersidan,med ett starkt SD, ett hot mot demokratin. Det jämna läget mellan blocken oroar mig!

Två dagar kvar till valet.

Igår fick både jag och Mats vår femte covidspruta. Denna gång har jag bara varit lite öm i armen och Mats känner som vanligt ingenting.

Nätterna fortsätter att vara kalla men nu har vi varmt i huset. Det är dags att skörda det sista av våra odlingar. Tomaterna hinner inte mogna men vi plockar in dem gröna och tar rätt på dem ändå. Vad gäller björnbären hoppas jag att nattfrosten dröjer, det finns hur mycket som helst att skörda om vi har tur.
Idag ska vi slunga den sista honungen. Lasse håller på att vinterbona för våra bin och har vi tur överlever båda kuporna vintern.

8 september

Idag blir det en bilddagbok utan bilder.
De senaste dagarna har varit oförklarigt tunga. Jag har känt mig ur humör och varken knoppen eller kroppen har varit i balans. Kanske är det en efterreaktion, kanske för att jag slappnar av, kanske har jag någonting på gång i kroppen eller nåt annat eller ingenting. Det är som det är och som vanligt försöker jag acceptera och tillåta mig att vara och känna mig som som jag är.

Idag ska jag ta min femte coronaspruta och sedan ska vi åka till Hedemora för att handla och göra ärenden.

Varmvatten i kranen och värme på elementen, det är grejer det! Reparatörerna var klara vid 5-tiden igår och vi fick en genomgång av funktionerna. Pumpen har en dator som styr allt så energisnålt den kan åt oss. Med nuvarande inställning behöver vi inte engagera oss. Och det funkar! Vi tog långa varma duschar igår och värmen sprider sig från elementen när utomhustemperaturen är under 18 grader. I morse var det 5 grader.

Vi står inför att välja elavtal och det är inte enkelt. Som de flesta andra svenskar oroar vi oss för vinterns elkostnader, i dagsläget ligger vi på en beräknad månadskostnad på närmare 9000 kr bara för elen. Det är flera tusen mer än Mats pension! Vi kommer att ägna tid och kraft åt att hitta de bästa lösningarna och vara så sparsamma vi kan men räknar ändå med mycket höga kostnader.

Denna sommar har varit turbulent både känslomässigt och ekonomiskt. Fåröresan startade sommaren och gav oss massor av glädje och energi som tur var. Sedan kom ett antal oförutsägbara utgifter bl a för reparation av gräsklipparen, nytt batteri och däck till husbilen. Mats hjärtkrångel fick oss i obalans liksom vännen Arvids oväntade död. Senast var det bergvärmepannan som stannade. Därutöver har vi det oroande dagsläget med stigande mat-, bensin- diesel- och elpriser.

Idag är det Arvids begravning och vi skickar all kärlek och tankar till honom och hans familj!

Termometern visade 3,9 grader kl 6:30 och 19 inomhus. Jag väntar på värmepumpsinstallatörerna som kommer från Mora nu på morgonen och ska göra allt klart idag! Solen har börjat värma och här inne eldar jag i vedspisen för att få upp temperaturen.

Varmvatten, värme och dusch. Jag vågar inte riktigt tro på det förrän det är klart!

5 september 2022

Igår var Lasses bikurs här och hjälpte till med skattning och invintring av bikuporna. Ett samhälle saknade drottning och var på utdöende. Det andra var helt ok. Det blev ytterligare ett antal ramar som vi ska slunga under kommande vecka. Vi köper också en drottning och sätter igång den andra kupan igen.
Medan de var ute vid bikuporna smög Maja och Bianca upp i Lasses lägenhet och åt upp lite av fikabrödet som han dukat fram!

Jag facetimade med Elin och Åsa. Elin berättade bl a om deras tysklandsresa. Åsa har fullt upp inför 2 utställningar i höst.

Klockan 7 var det 4,9 grader efter en klar natt. Igår kom det regnskurar under hela dagen. När jag vaknade tittade jag in i ögonen på en av mina sängkamrater! Hundarna är bra sängvärmare och både Maja och Bianca vill ligga under täcket!

Hösten har snabbt tagit över och som vanligt är sommaren alldeles för kort. Men jag njuter av att skörda och att ha tid och ork att ta hand om det. Mats blir allt piggare och har kommit igång med sin cykelträning framför TV:n.

Jag känner oro inför valutgången. Jag har svårt för politikernas debatter och försök att svartmåla varandra och är förskräckt över att vi har så många som hänger på SD:s felaktiga och rasistiska analys av Sveriges problem. Likaså bekymrar det mig att man inte redovisar trovärdiga lösningar i klimatfrågan. Att bygga ut kärnkraften för att vi ska kunna fortsätta på samma slösaktiga sätt som tidigare är inte en lösning. Det krävs en kraftig politisk vilja och mod att våga staka ut en trygg framtid ur demokratiskt och miljömässigt perspektiv! Det har inget parti lyckats med ännu. Men första steget mot säkrad demokrati är att se till att SD får så lite makt som möjligt!

Vi får klara oss utan värme och varmvatten fram till torsdag eller fredag nästa vecka. Installationen tar två dagar och vi har blivit lovade att det ska vara klart senast på fredagen.

Det är lite opraktiskt utan varmvatten men fungerar eftersom vi diskar nästan allt i diskmaskinen. Varmvatten i gryta på vedspisen, torrschampoo och raggardusch fungerar men jag saknar duschen! Igår tog jag varmvattnet från vedspisen och satte mig i duschkabinen, slabbade och tvättade mig på gammalt vis. Det gick bra det med! Idag är det Mats tur!

Det är värre med värmen. Mats behöver ha varmt, är det under 23-24 grader har han värmevästen på. Är det 20 grader fryser han trots ylletröja och värmeväst. Jag har vant mig med hans temperaturer, så nu fryser vi…

Vedspisen är räddningen och vi har satt upp draperier för att stänga inne värmen. Ett elelement i sovrummet hjälper till. Att det kan vara så här några veckor/ en månad i smällkalla vintern är vi vana vid men inte så här års.

Det är nyttigt att bli påmind om hur bekvämt och bra vi vanligtvis har det!

Idag fyller Robert 50 år. Han var min elev i en liten B-skola utanför Falun i början av 80-talet. B-skola innebär att elevunderlaget är så litet att klasserna slås ihop. Klass 1-2, 3-4 och 5-6. Det är enligt mig en suverän skolform, där det lättare går att individanpassa undervisningen efter mognad, inte ålder. Jag arbetade där tills skolan las ner, det blev 7 år. Det var min bästa lärartid! Jag vet inte om skolformen finns kvar men Åsa gick i en 1-2:a i Luleå. Där valde de fomen av pedagogiska skäl.

Robert arbetade på Banverket redan när jag började där år 2000. Det är kul att se vad det blir av barnen när de blir vuxna och Robert blev precis som jag hade förväntat mig! Mina första elever fyller 55 i år men dem har jag ingen kontakt med.

Roberts födelsedag blev en påminnelse om hur gammal jag är och hur fantastiskt mycket jag varit med om!