Igår hade Mats en tyngre dag. Ximena börjar bli bättre men hundarna är kvar hos oss. Det går bättre och bättre dem emellan, även Nora börjar ”mjukna”.

I morse blev det rivstart med Nora rasande nerför trappan när Lasse skulle till jobbet vid 5:45. Alla hundarna blev rastade och mina bara fötter frös i minusgrader. Gjorde frukost och försökte natta om hundarna, blödde lite näsblod och tyckte synd om mig. Men efter frukost spelade Elin och jag Sky under hennes bussresa till jobbet och sedan upptäckte jag att solen sken och livet kändes bra igen.

Jag ska på förmiddagen till Långshyttan för diabetesprovtagning och därefter få covidspruta 4. Är lite förkyld och hoppas att jag inte reagerar värre på sprutan än senast.

Valparna Bianca och Haylie håller oss sysselsatta! Bianca är inte rädd för någonting, utom elstängslet som gett henne en rejäl stöt. Hon spinger utan vidare upp i spiraltrappan och tar sig in till Lasse för att äta upp Noras mat! Haylie sätter fart på alla hundar och Maja försöker att uppfostra genom att skälla. Putte håller sig undan och markerar med mörkt morrande att Haylie ska hålla sig undan. Bianca busar gärna med henne men då morrar Maja. Nora, den stora maremman, är en försiktig dam och håller sig undan om hon kan. Hon är mån om Haylie och har stort tålamod med henne och även de andra.

Igår flyttade två bisamhällen in i bortre änden av vår trädgård. Lasse är biodlaren med uppmuntran av Mats. Jag håller mig undan!

Igår kunde jag ha hundarna ute i stora tädgården medan jag påbörjade ansning av hallonbuskarna. Både Maja och Putte fick känna av elstängslet medan Bianca höll ett mycket säkert avstånd och helst nära mig.

Ximena har blivit sjuk och vi tar hand om hennes två hundar, Nora (maremma) och Haylie ( en valp ur en annan övergiven italiensk kull). Fem hundar är en heltidssysselsättning för oss två. Haylie är yngre än Bianca och oerhört livfull, Mats kallar henne ”kometen”.

Natten har varit lugn och Nora har sovit uppe hos Lasse.
Kl 6:30 tyckte de att de ville ut och sedan dess har Bianca och Haylie lekt under Puttes överinseende. Maja har somnat om i sovrummet tillsammans med Mats.

DN publicerade igår argument mot och för Nato- medlemskap.

Så blev då äntligen elstängslet uppsatt, det känns i min kropp idag. Vi släppte ut hundarna för att iaktta hur och om det fungerade. Det gjorde det!

Maja och Putte är vana att springa omkring och har sina favoritställen. Bianca fortsatte att vara nyfiken på det som finns utanför staketet. Hon fick en rejäl stöt så att hon skrek och sprang, snarare flög, till Mats för tröst. Hon sprang sedan till kökstrappan och satt och väntade när vi kom. När vi senare släppte ut dem på baksidan höll hon sig nära mig hela tiden. Nu hoppas vi att det ska hålla Bianca kvar på gården.

Mats fortsätter på det indiska temat i matlagningen, det är lite svårt att få lagom hetta men jättegott!
Lasse bytte däck på sin nya motorcykel och gav sig iväg på en premiärtur.

Jag har svårt att ta definitiv ställning i Natofrågan, mitt förstånd säger nej men mina känslor säger kanske, eller tvärt om…

Igår var vi flitiga. Vi var till tippen, köpte pallkragar och påbörjade elstängslet och Mats och Lasse gjorde en liten utflykt med fyrhjulingarna.

I morse väckte Putte mig vid 4-tiden och behövde gå ut. Min, Puttes och Biancas magar kurrade sedan i otakt och lite före klockan fem gav jag upp och klev upp. Vårvädret håller i sig, solen och fågelkvittret gör humöret på topp.

Idag kommer troligtvis Lasse hem med två bisamhällen som ska bo längst bort i trädgården. Jag är rädd för bin men äter mycket gärna honung. Jag kan hjälpa till med slungning och Mats med övrigt. Ximena planerar och förbereder för planteringar i våra pallkragar. Jag fokuserar på att få upp elstängslet.

Denna månad blir elen billig. Vi har fått tre månaders kompensation av staten och ligger nu på pluskonto hos nätleverantören.

Kriget i Ukraina har gått in i en ny fas. Diskussionerna om Finland och Sveriges eventuella medlemskap i Nato pågår, liksom efterdyningar av påskhelgens oroligheter i Sverige.

Jag var riktigt trött igår, efter en ovanligt händelserik vecka, fina stunder med barnen och 9 timmars bilkörning. Förutom dammsugning förberedde jag uppsättning av elstängslet. Mats tog en efterlängtad premiärtur med fyrhjulingen.

Vi satte upp en stor ”canban”-tavla på köksskåpet. Vi började med detta för några år sedan eftersom vi båda har lätt att påbörja men svårt att avsluta. Nu kan vi lätt se vad vi just nu ska göra och avsluta innan vi väljer något nytt att göra. Det ska helst inte vara mer än ett par tre saker under ”på gång”.

Idag ska vi köra till soptippen och köpa fler pallkragar. Därefter ställer vi av volvon för att ha den som vinterbil. Jag vill också påbörja uppsättningen av elstaketet.

Idag har jag tänkt tillåta mig att landa ordentligt, reflektera och sammanfatta den senaste veckan.

Jag har blivit fulladdad av energi och satt rekord i antal steg och träning. Trapprekord likaså, Elin bor 4 trappor upp, Åsa tre och de saknar hiss. Mats har skött det han klarar av här hemma och det övriga kommer jag att ta hand om efter hand.

Det vackra vårvädret ska hålla i sig veckan ut och så snart som möjligt ska elstängslet sättas upp.

Under påsken har det varit våldsamma upplopp på olika platser i Sverige, bl a Malmö. (Vi kände branddoft efter brända gummidäck och en buss) Allt provocerades fram med koranbränningar och motaktioner. Upploppen var en bieffekt och riktade sig mot poliser. Många blev skadade, både poliser och demonstranter.

Kriget i Ukraina fortsätter.

Igår promenerade vi genom Malmö och följde Åsa till tåget. Äntligen hade vi kunnat umgås ordentligt och det har varit fint att vara med dem båda i deras fina hem.

Jag följde sedan med Elin till hennes atelje. Just nu lönearbetar hon så mycket att hon har svårt att hinna vara där. Hon tillhör en grupp på 17 konstnärer som kallar sig ”Vista” och hyr en våning i ett gammalt fabrikshus. I våningen under håller en annan grupp konstnärer till.

Elin klippte mig och vi gjorde en tidig kväll för att stiga upp tidigt i morse. Elin tog bussen till jobbet och jag började köra hemåt vid 6:30.

Hemresan gick bra med några ordentliga raster och ett handlingsstopp tog det 9 timmar. Lika tråkigt som det var att lämna barnen , lika skönt var det att komma hem. Mats hade lagat god gryta och Mats och hundarna var lyckliga och jag lika så.

Igår körde vi till Joel och Johanna och tillbringade dagen tillsammans med dem. Viktor åkte hem tidigare men vi andra umgicks, åt, promenerade och spelade brädspel. Vi hade en ljuvlig familjär dag som var den första riktigt varma vårdagen.

Mats var flitig på hemmaplan och skickade bilder på fixad datorhörna, ny kökshylla, packkrageutläggning, modellbygge.

Igår kom Oliver, Viktors tvillingbror, och åt våffellunch innan vi gjorde en bilutflykt. Vi hämtade kvarglömda hyllplan i Eslöv, deras hemstad. På en loppis hittade de perfekta stolar till sitt matbord.
De visade oss Söderåsens nationalpark, ett vackert område i närheten av Ljungbyhed i västra Skåne. Vi promenerade i Skäralidsdalen och tittade på utsikten från Kopparhatten.

Sol och värme gjorde att växterna exploderade och de första träden slog ut. Bokskogarna var täckta av vitsippor och åkrarna spirade av växtkraft. Vi såg även vattensnokar och svanar.

Det var fint att bli guidad av Viktor och Oliver. De är enäggstvillingar och oerhört lika men ändå olika. När vi kom hem åt vi tacos och hade sedan en skön lugn kväll.

Idag ska vi åka till Joel och Johanna i Landskrona. Varken Elin eller Åsa har sett deras nya hus.